Kommunikativt och kognitivt stöd

Om kommunikativt stöd

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla människor kan inte tala, men alla kan kommunicera på något sätt. Det kan ske genom tal, skrift eller genom andra uttryck. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå så bra som möjligt behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar sig efter behoven och stimulerar samspel och kommunikation. Personer med kommunikativa svårigheter kan behöva hjälp både med att uttrycka sig, och att förstå vad andra säger. De behöver kommunikativt stöd, som kan vara ett hjälpmedel eller ett sätt för omgivningen att förhålla sig och stötta kommunikationen.

Syftet med kommunikativt stöd är att:

• skapa en möjlighet för personen att kommunicera om vad som helst, när som helst, med vem som helst
• skapa en möjlighet för personen att förstå det som sägs och kommuniceras runt hen
• skapa en möjlighet för personen att kommunicera på ett socialt acceptabelt sätt.

Du kan underlätta för personer med kommunikativa svårigheter genom att:

• se till att de hjälpmedel personen behöver finns tillgängliga
• använda de hjälpmedel som personen behöver lära sig att använda
• använda de hjälpmedel som personen behöver för att förstå
• anpassa ditt tal genom att exempelvis tala långsammare, använda färre och enklare ord och, eller, förtydliga det du säger genom bilder, tecken, gester och liknande
• ge extra tid – det tar längre tid att kommunicera på alternativt sätt.

Mer än AKK

Kommunikativt stöd kan vara mer än stöd i situationer där man kommunicerar med personer i närheten. Är det problematiskt att kommunicera via telefon eller elektroniskt? Då behöver man hjälp med det vi kan kalla fjärrkommunikation, kanske kombinerat med AKK.

Man kan också behöva kommunikativt stöd i vissa situationer. Till exempel om man har svårigheter i sociala situationer när man ska kommunicera med andra, om man har bristande kontroll av sitt beteende eller har svårt att läsa av andra personer. Kommunikativt stöd kan också vara nära släkt med kognitivt stöd. En bild eller en symbol som används för att skapa förståelse för en situation eller händelse kan också användas som ett slags ”komma på-stöd" i kommunikation.

Om kognitivt stöd

Kognitivt stöd är sådant som gör det lättare att förstå, minnas, tänka, planera och hantera tid. Kognitivt stöd kan vara allt ifrån tekniskt avancerade apparater som datorer, anpassade datorprogram och styrsätt, till tekniskt enkla saker som färgad tejp och bilder av olika slag. Ett kognitivt stöd kan också vara att en människa som finns i närheten anpassar sitt sätt att vara eller sitt arbetssätt för att underlätta och skapa tydlighet och struktur för personen med kognitiva svårigheter.

Kognitivt stöd kan också innebära hjälp att välja ut information eller presentera information så att mottagaren förstår och kan använda den liksom att göra information tillgänglig där och när den behövs.

Syftet med kognitivt stöd är att:

• ge ökad självständighet och delaktighet i sitt eget liv
• göra det möjligt att utföra vardagliga sysslor på egen hand, som att laga mat, tvätta eller ringa
• underlätta förståelsen och kontrollen över vad som händer i omgivningen, exempelvis att kunna planera och passa tider och att förstå information.

Du kan underlätta för personer med kognitiva svårigheter genom att:

• prata tydligt och konkret och undvika liknelser eller krångliga ordvändningar
• visa vad du menar genom att peka eller visa med kroppen
• använda bilder eller tecken
• se till att de hjälpmedel personen behöver ha finns tillgängliga
• undvika störande moment och för mycket andra intryck.

Alternativ och kompletterande kommunikation 

Alternativ kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor. AKK hjälper den som har svårigheter att kommunicera att uttrycka sig eller förstå andra, oftast båda delarna.

AKK kan vara allt från enkla bilder eller fotografier till talapparater och datorer med olika styrsätt. Samma person behöver oftast olika alternativ och komplement beroende på situationen och vem man ska prata med. För att hitta rätt AKK till en person tittar man på personens förutsättningar och kartlägger vilka behov som finns i de miljöer personen vistas i. Vid alla former av AKK är omgivningens stöd avgörande för hur kommunikationen kommer att fungera.

Alla som har så pass svåra kommunikativa funktionsnedsättningar att de inte kan förlita sig på sitt naturliga tal för att klara sina vardagliga kommunikativa behov behöver någon slags AKK. Det är en mycket heterogen grupp, det vill säga personerna uppvisar stora olikheter vad gäller ålder, kognitiva, kommunikativa samt motoriska förmågor. Enligt forskning omfattar gruppen cirka 1,3 procent av alla medborgare, vilket i Sverige skulle innebära cirka 133 000 personer (beräknat på en befolknings­mängd på 10 215 309 i november 2018), och i Region Stockholm cirka 30 400 personer (1,3 procent av totalt 2 339 640 i november 2018).

AKK hindrar inte utvecklingen av talet utan ökar snarare möjligheten att lära sig tala eftersom man får möjlighet att kommunicera. Det är därför mycket angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla sin kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Det är heller aldrig för sent att starta med AKK.

Olika former av AKK

Tidig AKK – kroppsnära kommunikation

För personer som befinner sig på tidig kommunikativ nivå blir vi i omgivningen mycket viktiga. Genom att vara närvarande och lyhörda kan vi se till att kommunikationen och delaktigheten säkerställs. Naturliga reaktioner och kroppssignaler används och tolkas.

​TAKK – Tecken som AKK

TAKK är en av de vanligaste AKK-metoderna som används i Sverige. TAKK är inte detsamma som teckenspråk, utan man använder TAKK tillsammans med talat språk. När man använder TAKK behöver man inte bekymra sig över prylar och teknik som ska fungera, man använder ju sina egna händer. 

AKK med bilder och symboler

Bilder och symboler kan göra det möjligt för en person att uttrycka sig och också underlätta förståelsen för vad andra säger. Bilderna och symbolerna bör kompletteras med text, så att alla i omgivningen förstår vad de betyder för personen. När vi använder bild-/symbolkommunikation med en person med kommunikativ funktionsnedsättning är det viktigt att vi använder så kallat pekprat (eller på engelska "aided language stimulation") med personen för att möjliggöra inlärning av kommunikationssättet och att utveckla personens språk.

Bildbaserad AKK finns i många olika former:

• Situationskarta är en kommunikationskarta som är anpassad för en viss situation eller aktivitet. En sådan bildkarta kan vara den första kontakten en person får med bildkommunikation och kan vara mycket positiv att använda om det är en rolig och motiverande lek eller annan aktivitet som bildsätts!
• Generell kommunikationskarta är en kommunikationskarta där användaren har med sig sitt ordförråd på en karta.
• PODD (pragmatiskt organiserade dynamiska displayer) är ett sätt att organisera ett bildbaserat ordförråd utifrån kommunikativa och pragmatiska funktioner, det vill säga utifrån hur man använder språk. PODD-böcker har en struktur som följer personers språkliga och kommunikativa utveckling och som underlättar utvecklingen av en mer avancerad kommunikation. PODD kan användas både låg- och högteknologiskt, i bokform eller i en kommunikationsdator. Det finns ett antal olika böcker med olika upplägg och olika många bilder per uppslag. Vilken bok man ska välja avgörs av förutsättningar och behov hos personen som ska använda den.
• PECS – Picture Exchange Communication System är en AKK-metod som har som syfte att träna in kommunikation för personer vars grundproblematik är att de inte riktar sin kommunikation till andra människor. PECS bygger på en strukturerad inlärning och utveckling av kommunikation och på den kommunikativa funktionen att BEGÄRA från början, men tanken är att man ska utveckla till mer kommunikation.

Talande hjälpmedel

Ett talande hjälpmedel läser upp inspelade meddelanden eller talar med syntetiskt tal. Talande hjälpmedel finns i många utföranden, allt från en liten knapp med ett meddelande till avancerade med stora ordförråd. Antingen pekar man direkt på bilder, symboler, bokstäver eller text på hjälpmedlet, eller så styr man på ett alternativt sätt.

Samtalsapparat där man kan spela in ljud, med en eller flera nivåer, är ett bra sätt att komplettera kommunikationen för en person som använder situationskartor till sin kommunikation. När personen sedan trycker på bilden/rutan så läser apparaten upp det man har spelat in.

Många AKK-lösningar kan man också ha i en dator, smartphone eller surfplatta. Då använder man program/appar som är dynamiska, det vill säga man kan konstru­era anpass­ningar med bilder, text och ljud som går att bläddra runt i med hjälp av programmets inbyggda funk­tioner.

Alternativa styrsätt

För en del personer kan det vara lättare att använda en dator eller surfplatta om man anpassar styrsättet. Det kan vara att man använder en kontakt istället för mus när man klickar, eller att man gör bokstäverna på tangentbordet tydligare. Det kan också viktigt att man sitter bra och har en apparat/skärm som är placerad i rätt ljusförhållanden.

Några enkla tips

• Tänk på att ha rätt sittställning​.
• Stolen ska ge ett bra stöd för ryggen.
• Ha bra stöd för fötterna.
• Många kan behöva en större bordsyta eftersom de rör hela armen när de använder musen, det gäller särskilt mindre barn.
• Ha enbart framme de styrsätt som är aktuella och se till att styrsättet är lätt åtkomligt.
• Om exempelvis höger hand används bör styrsättet vara placerat mer åt höger än rakt framför personen.
• Bildskärmen ska inte ha reflexer från lampor eller fönster. En lämplig placering är så att dagsljuset kommer från sidan.
• Bildskärmen bör vara placerad så att nacken är rak och blicken något nedåtriktad när man tittar på skärmen. Ett riktmärke är att överkanten på bildskärmen ska vara i samma höjd som ögonen.
• Tänk på att en bärbar dator kan ge sämre arbetsställning och ett otillräckligt synavstånd på grund av att bildskärmen och tangentbordet sitter ihop.

Jag vill veta mer

Besök vår utställning och visningmiljö för kommunikativt- och kognitivt stöd. Du kan också få individanpassat stöd. Se filmer från visningsmiljön med konkreta exempel på stöd.

Utställning och visningsmiljö
Individanpassat stöd 
Filmer från visningsmiljön 

Podden Funka olika om kommunikativt och kognitivt stöd

I tre program tar podden Funka olika upp kommunikativt och kognitivt stöd. Tillsammans med en arbetsterapeut och en logoped pratar vi med olika personer om olika typer av stöd och på vilket sätt de hjälper dem.

Lyssna på podd om kommunikativt stöd