Intellektuell funktionsnedsättning

Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

En intellektuell funktionsnedsättning innebär att hjärnans funktioner är nedsatta. Det gör det svårare att klara sig självständigt i hemmet, i skolan och på arbetet. Det kan till exempel handla om läs- och skrivförståelse och abstrakta begrepp som tid och pengar. Med rätt stöd och anpassningar kan barn och vuxna med IF klara mer. 

Intellektuell funktionsnedsättning delas in i lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Den som har lindrig IF kan mer än den som har svår. Man brukar uppskatta att ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning.

Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättning, enligt DSM-5

Det är vanligt att man utöver IF även har andra funktionsnedsättningar, som till exempel epilepsi, hjärtfel, autism eller hörsel- och synnedsättning.

– Personer med IF har givetvis samma behov som andra människor. Skillnaden är att med en intellektuell funktionsnedsättning så behöver man mer eller mindre stöd och anpassning för att klara sin vardag. De närstående behöver dessutom acceptera personen som hen är och skaffa sig så mycket information som möjligt om funktionsnedsättningen, säger Magnus Ivarsson, psykolog inom Habilitering & Hälsa, och specialiserad på intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeavvikelser.

Att leva med IF

Har man IF kanske man funderar en del över sin diagnos och hur den påverkar ens liv. I en film berättar psykologen Catarina Johansson-Sandh om hur det är att leva med IF och om varför det är viktigt att veta om att man har IF. Psykologen tar upp ämnen som tid, läs- och skrivförståelse, konsekvenser och pengar.

Vilka är orsakerna?

Det finns olika kända orsaker till intellektuell funktionsnedsättning. IF kan bero på kromosomavvikelser som vid Downs syndrom och fragilt X-syndromet.

Det kan också bero på skada eller sjukdom under graviditeten eller under barnets första uppväxtår. Ofta vet man inte varför en person får IF men kunskapen om vad som orsakar IF växer i takt med forskningen.

Vilka är svårigheterna?

Lärande och tänkande

När man har IF kan det vara en utmaning att lära sig läsa, skriva, räkna och förstå tid och hantera pengar. Det tar också längre tid att lära sig teoretiska färdigheter. Hur mycket man klarar av att lära sig beror på graden av funktionsnedsättning. Personer med IF har en nedsatt förmåga att tänka abstrakt och kunna planera, prioritera, komma ihåg (korttidsminne) samt tänka om.

Relationer och kommunikation

Barn och vuxna med IF kan ha svårt i kontakten med andra människor på olika sätt. För den som har lindrig IF kan det vara svårt att uppfatta sociala signaler. Det finns en risk  att bli socialt isolerad eller manipulerad. Ett begränsat ordförråd är också vanligare. Har man en svårare IF kan det talade språket vara begränsat till ljud eller enstaka ord. I stället sker kommunikationen med hjälp av tecken och bildstöd.

Klara vardagen

Hur självständig man är i vardagen beror på svårighetsgraden av IF. En person med lindrig IF kan ofta ta hand om sin personliga hygien och egenvård. Man kanske också klarar av att handla mat, åka kollektivtrafik och att sköta hushållet självständigt. Nya uppgifter eller problem kan orsaka stress och det krävs stöd vid mer komplexa uppgifter, som att sköta kontakten med myndigheter eller ta hand om sin ekonomi.

Ju svårare IF, desto mer stöd och övning krävs det för att vardagen ska fungera. Personer som har svårare IF är helt beroende av livslångt stöd i allt praktiskt.

Hur påverkas barn, ungdomar och vuxna?

Barn

Ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan uttrycka sig annorlunda, mer direkt eller långsammare än andra barn. Barnet behöver ofta konkreta upplevelser för att förstå och särskild träning för att lära sig en del saker. Dessutom behövs extra mycket stöd från de vuxna runt barnet.

Ett barn med lindrig IF kan utvecklas på ett liknande sätt som andra barn inom områden som rörelseförmåga, tankeförmåga, språk, samt att utrycka känslor och sociala färdigheter. Men utvecklingen är långsammare och når inte lika långt som hos andra barn.

För barn som har en medelsvår, svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning märks den vanligen redan under spädbarnsåren och påverkar hela utvecklingen. Det är relativt vanligt att dessa barn även har en rörelsenedsättning.

Tonåren

Tonåren är en omvälvande tid med frigörelse från föräldrarna och ökad självständighet. Att ha IF kan dessutom vara förknippat med att man skäms och vill låtsas som att man hänger med, trots att man inte gör det.

– Få saker är så skambelagda som att ha intellektuell funktionsnedsättning, att behöva hjälp och inte förstå är ingenting som värderas högt i vårt samhälle. Särskilt unga med lindrig IF kan mörka sin diagnos, vilket kan innebära att risken ökar för att de blir utnyttjade och lurade, konstaterar psykologen Magnus Ivarsson.

Skolan

Alla barn med IF har rätt att få särskilt stöd under sin skolgång.
I förskolan deltar de flesta barn i en vanlig barngrupp och kan få stöd av en resursperson. 

Ju äldre barnet blir desto tydligare märks dock skillnaden. Den anpassade grundskolan vänder sig till elever som inte når upp till kunskapskraven i grundskolan på grund av intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.  

Den anpassade gymnasieskolan pågår under fyra år och erbjuder möjligheter till olika inriktningar utifrån barnens möjligheter och önskemål.

Vuxna

Behovet av stöd ser olika ut beroende på graden av IF. Vuxna med lindrig IF klarar mycket själva medan andra behöver mer stöd. Många med lindrig IF har egen bostad med insatser från till exempel boendestödjare och hjälpmedel. Vuxna med svårare IF bor däremot oftast i en gruppbostad där det finns personal som kan ge stöd hela tiden.

Sysselsättning och arbete

Att ha en meningsfull tillvaro en viktig del av livet och som skapar självkänsla. Kommunen är ansvarig för en sysselsättning som är anpassad efter intresse, förmåga och kunskaper. En del med intellektuell funktionsnedsättning deltar i en daglig verksamhet, andra är anställda med lönebidrag.

Vad kommunerna erbjuder för sysselsättning för äldre med IF kan variera runt om i landet. I en del kommuner gäller rätten till daglig verksamhet fram till och med 67 års ålder, för att sedan upphöra. Andra kommuner låter äldre med IF fortsätta med sin dagliga verksamhet. Det finns verksamheter som anpassas efter de äldres gradvis försämrade förmågor, med till exempel daglig verksamhet på ”deltid”. 

Så utreds intellektuell funktionsnedsättning

Hur vet man att någon har en intellektuell funktionsnedsättning? För att ställa diagnosen krävs en utredning som görs av bland annat läkare och psykolog. Diagnosen ställs utifrån internationella kriterier.

Film om utredning 

Psykologerna Maria Fritzell och Carina Åsling berättar om hur en utredning går till och hur det känns att få en diagnos.

Filmer om att ha lindrig IF

Hur är det att ha lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF? Unga och vuxna berättar vad IF är för dem, vilket stöd som varit bra, hur det fungerar med vänner och annat i livet.

Filmer om IF

Podd om att ha lindrig IF

Podden Funka olika har gjort flera program om lindrig IF. Vi pratar med föräldrar till barn med IF och med unga och vuxna som har diagnosen.

Om lindrig IF
Ung med IF
Bli vuxen med IF

Film: Om hjärnan ur Ninjakoll 1

Ninjakoll är ett läromedel om intellektuell funktionsnedsättning som tagits fram av Riksförbundet FUB – för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Om hjärnan ur Ninjakoll 1 på Youtube