Diagnosmanualen DSM-5

DSM-manualen används över hela världen för att diagnostisera psykiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade tillstånd.

​DSM-manualen ges ut av den amerikanska psykiatriska föreningen, APA. I maj 2013 kom den senaste versionen ut, DSM-5, som ersätter den tidigare DSM-IV-TR.

Stora skillnader i diagnossystemen

Det finns för närvarande två aktuella internationella diagnostiska system, ICD-10 ("International Classification of Diseases") utgivet av Världshälsoorganisationen (WHO) samt DSM-5 ("Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders") utgivet av den amerikanska psykiatriska föreningen. Dessa två system brukar vara samstämmiga, men i och med DSM-5 finns det numera stora skillnader mellan de två systemen. Detta gäller i synnerhet autismområdet.

ICD-10 används i Sverige

Enligt Socialstyrelsen är WHO:s diagnosmanual ICD-10 den som gäller i Sverige. Det är också den manual som generellt används mest i Europa. Alla insatser och diagnoser inom hälso- och sjukvården ska, enligt Socialstyrelsen, kodas enligt ICD-systemet för att man ska kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. Inom området autism har dock DSM-systemet föredragits rent praktiskt av de flesta kliniker även om diagnosen skall kodas enligt ICD-systemet.

Just nu är Sverige i en brytningstid där det finns en stor variation mellan de olika neuropsykiatriska utredningsteamen – offentliga såväl som privata. Vissa team använder DSM-5, andra ICD-10, ytterligare andra använder både DSM-5 och ICD-10. Det finns till och med team som använder den gamla DSM-manualen. Samtidigt kodas diagnoserna av samtliga team enligt ICD-10.

Samordning mellan DSM-5 och
kommande ICD-11

Den nu gällande versionen, ICD-10, fastställdes 1990. Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11, som beräknas att presenteras 2018. Enligt APA (DSM-5, 2013) försöker de grupper som förnyade DSM respektive förnyar ICD nå en så nära överrensstämmelse mellan DSM-5 och ICD-11 som möjligt eftersom:

  • samexistensen av två dominerande diagnostiska system kring psykiska funktionsnedsättningar, inklusive bland andra autismspektrumtillstånd, adhd och mental retardation, försvårar insamlandet av internationellt jämförbar hälsostatistik, försvårar internationellt jämförbara utvärderingar av insatser, försvårar utveckling av nya typer av insatser och omöjliggör eventuella internationella överenskommelser kring området.
  • det försvårar en generell jämförbar internationell vetenskaplig kunskapsutveckling över nationsgränser.
  • diagnoserna mellan ICD-10 och DSM-IV-TR inte alltid stämde överens trots att intention fanns att identifiera identiska patientgrupper.

Redan i början av arbetet att förändra DSM-5 samordnades den organisatoriska strukturen mellan ICD och DSM. Detta har möjliggjort att arbetsgrupperna för DSM-5 och ICD-11 har kunnat koncentrera sig på rent vetenskapliga frågor.

Även om det finns principiella olikheter vad gäller klassifikationen av psykopatologi och specifika diagnoser är dessa, enligt APA, inte grundade på vetenskapliga olikheter utan snarare på historiska bi-produkter utifrån de olika oberoende kommittéerna. Dessutom ökar naturligtvis risken för olikheter där det vetenskapliga underlaget är litet, motsägande eller svagt.

Sammanfattningsvis kan man dock konstatera att strukturellt kommer samstämmigheten mellan ICD-11 och DSM-5 vara hög, däremot är det fortfarande osäkert på diagnostisk detaljnivå, även om intentionen om hög samstämmighet även där är klart uttalad.