Anhöriga och närstående

Som anhörig eller närstående till en person med funktionsnedsättning kan du få olika former av stöd. Stödet kan komma från kommunen, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan eller olika organisationer och föreningar.

> Anhörighandboken.se
> Anhöriglinjen ​
> Anhörigstöd i kommunen
> Att vara anhörig i olika skeden i livet 
> Barn som närstående
> Efterlevandeguiden.se 
> Ekonomiskt stöd
> Föreningar och intresseorganisationer​​
> Habilitering & Hälsa i Stockholms län
> Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
> ​Närstående i vården
> Opratat.se 
> Ournormal.org
> Stöd i vardagen
Socialtjänstlagen
> Virtuella utbildningar

Anhörighandboken.se

Anhörighandboken är en webbaserad handbok framtagen av Anhörigas Riksförbund, med syfte att förmedla kunskap och råd i anhörigfrågor. Anhörighandboken vänder sig till alla anhöriga oavsett diagnos eller ålder. 
> anhorighandboken.se  

Anhöriglinjen 

Anhörigas Riksförbund har en anhöriglinje där du kan få råd och stöd i din roll som anhörig när det till exempel gäller dina rättigheter. Du kan ringa eller mejla.
> Anhöriglinjen - anhorigasriksforbund.se

Anhörigstöd i kommunen

Anhörigstöd finns i alla kommuner och är till för dig som är anhörig eller närstående till en person som har en funktionsnedsättning, är äldre, långvarigt sjuk eller har en missbruksproblematik. Många kommuner har en särskild person som arbetar med anhörigstödet. Personen kan kallas anhörigkonsulent, anhörigsamordnare eller något liknande. Anhörigstödet kan vara praktisk hjälp för att underlätta vardagen, vägledning och rådgivning, enskilda samtal, anhöriggrupper och föreläsningar. Kontakta din kommun för att få mer information. 

Att vara anhörig i olika skeden i livet 

Att vara anhörig i olika skeden i livet är ett inspirations- och samtalsmaterial som Riksförbundet Attention har tagit fram. Häftet tar upp hur det är att vara anhörig till ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Häftet är indelat i fyra olika teman:

  • Att balansera syskonrelationerna
  • Att ha ett vuxet barn med NPF
  • Att vara förälder och ha NPF
  • Vikten av att ta hand om sig själv som anhörig

> Att vara anhörig i olika skeden i livet - attention.se

Barn som närstående 

Barn har rätt att få information och stöd när en familjemedlem drabbas av svår sjukdom, skada, psykisk ohälsa, missbruk eller avlider. De som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar för att ge information och stöd.
> Barn som anhöriga - habilitering.se
> Barn som närstående - 1177.se

Barn som är närstående i Stockholms läns landsting

Barn har rätt att få information, råd och stöd om deras närstående har en psykisk funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom eller skada, missbruk eller oväntat avlider. Alla verksamheter som är finansierade av Stockholms läns landsting ska arbeta för att barnkonventionen och hälso- och sjukvårdslagen följs.

Det finns tre dokument som personalen kan använda sig av för att göra barn och unga delaktiga: 

  • kunskapsunderlaget innehåller stöd för hur ett samtal med barnet kan planeras och genomföras, goda exempel på hur verksamheter kan arbeta med frågan samt tips på länkar, litteratur och material.
  • vägledning för rutiner, råd och stöd
  • checklistan är en "kom-ihåg lista " för personal.

> Barn som är närstående - sll.se

Barns ställning i vården

På vårdgivarguiden finns rubriken Barns ställning i vården med information om lagstiftning, barn som närstående, bemötande och delaktighet. 
> Barns ställning i vården - vardgivarguiden.se

Kunskapsguiden.se

Kunskapsguiden.se har informationsmaterial om barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. 

Där finns också webbutbildningen Barn som anhöriga – Våga fråga! 
> Barn som anhörig - kunskapsguiden.se

Rivkraft 1:2017  

Myndigheten för delaktighet har en webbpanel kallad Rivkraft. Syftet är att se vilka hinder för delaktighet i samhällslivet som personer med funktionsnedsättning upplever. Rapporten Rivkraft 1:2017 handlar om föräldraskap och funktionsnedsättning. 
> Rivkraft 1:2017 - mfd.se

Syskonkompetens

​Syskonkompetens är en webbsida med information och kunskap om hur det är att vara syskon till en syster eller bror med funktionsnedsättning.
> Syskonkompetens - agrenska.se

Efterlevandeguiden.se 

Efterlevandeguiden.se är till för att hjälpa efterlevande när en person har dött. I guiden kan du bland annat läsa om att förbereda begravning, sköta dödsbo och bouppteckning
> Efterlevandeguiden.se

Ekonomiskt stöd

Hemvårdsbidrag

Hemvårdsbidraget är en ekonomisk ersättning för dig som vårdar en anhörig i hemmet. Vården ska främst gälla personlig omvårdnad. Hemvårdsbidrag kan även heta anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag beroende på vilken kommun du bor i. Bidraget finns inte i alla kommuner.

Ansök om hemvårdsbidrag i den kommun där din anhörige bor. Ersättningen betalas till personen med hjälpbehovet. Hemvårdsbidraget kan även kombineras med avlösning och andra former av stöd till anhöriga.

Kontaktdagar 

Du kan använda kontaktdagar oditt barn är 16 år eller yngre och omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ansökan görs till Försäkringskassan. Du kan få tio kontaktdagar per barn och år som kan användas för att delta i föräldrautbildning, besöka barnets förskola eller skola eller medverka i någon aktivitet som anordnas av skolan.

Närståendepenning 

För att vårda en närstående person med livshotande sjukdom i hemmet eller på sjukhus finns närståendepenning. Ansökan görs till Försäkringskassan.

Tillfällig föräldrapenning

​Det finns fyra olika tillfälliga föräldrapenningar beroende på ditt barns ålder.

Barn under 12 år

Du kan få tillfällig föräldrapenning för barn under 12 år när du behöver avstå från att arbeta för att vårda ett sjukt barn.
> Tillfällig föräldrapenning för barn som är under 12 år - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn 12-16 år

Du kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12–16 år, om barnet behöver mer hjälp än vad som är vanligt för barn i den åldern.

Det kan till exempel vara:

  • när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning blir akut sjuk i en annan sjukdom eller när grundsjukdomen förvärras
  • när ett friskt barn blir svårt sjuk och inte klarar sig själv
  • om du behöver följa med barnet på ett läkarbesök.

> Tillfällig föräldrapenning för barn som är 12–16 år - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn 16-21 år

Du har rätt till tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 16 år om barnet omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det gäller tills barnet fyller 21 år och i vissa fall 23 år.
> Tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 16 år om barnet omfattas av LSS - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn upp till 18 år

Om du är förälder till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har du rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Två föräldrar har rätt till ersättning för samma barn och tid.
> Tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Särskilt pensionstillägg

Du kan ansöka om särskilt pensionstillägg hos Pensionsmyndigheten om du har vårdat sjukt barn eller barn med funktionsnedsättning under minst sex år och därmed inte fått några pensionspoäng för dessa år.
> pensionsmyndigheten.se 

Vårdbidrag

Om du vårdar ett barn 0 -18 är med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, som behöver vård och tillsyn under minst sex månader, kan du ansöka och vårdbidrag hos Försäkringskassan. 

Vård kan vara direkta vårdinsatser som du gör för ditt barn eller annan hjälp som träning, upprätthålla rutiner och struktur, att aktivera och motivera ditt barn. 

Vårdbidraget omfattar även merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Merkostnader kan till exempel vara läkemedel, slitage av kläder och inredning, byte av bostad, särskild mat, vissa resor och hjälpmedel.
> Vårdbidrag - forsakringskassan.se

Föreningar och intresseorganisationer

Vissa organisationer har gruppverksamhet för föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar.
> Föreningar och intresseorganisationer

​Habilitering & Hälsa i Stockholms län

Habilitering & Hälsa erbjuder råd, stöd och behandling till barn och vuxna med en varaktig funktionsnedsättning samt deras närsende och personal. En varaktig funktionsnedsättning kan vara intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumdiagnos, rörelsenedsättning, dövblindhet eller förvärvad hjärnskada.

​Habiliteringens insatser är tänkta att förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan medföra. Målet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett självständigt liv och för delaktighet i samhället. Att som patient eller anhörig få råd, stöd eller behandling på Habilitering & Hälsa kostar ingenting.

Habilitering & Hälsa har flera olika mottagningar och verksamheter för dig som är anhörig och närstående, som exempelvis habiliteringscenter för barn och vuxna, ​Adhd-center, Aspergercenter, Forum Funktionshinder, Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga och Tittut spädbarnsverksamhet
> Stöd till anhöriga - habilitering.se
> Mottagningar - habilitering.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) samlar in och sprider forskning, kunskap och erfarenheter inom anhörigområdet.
> anhoriga.se  

Nka Play

Nka Play har samlat filmer inom anhörigområdet. Filmerna kan användas för utbildningar, föreläsningar, som diskussionsunderlag i en anhörigcirkel eller som kunskapsstöd.

De olika områden som filmerna handlar om är:

  • anhöriga till äldre
  • arbetsgivare för anhöriga
  • barn som anhöriga
  • flerfunktionsnedsättning
  • psykisk ohälsa
  • interkulturellt
  • filmade föreläsningar
  • filmreportage.

> Nka Play - anhoriga.se 

Närstående i vården 

Närstående till en patient kan få information och stöd från vården. Som närstående räknas barn, partner, sambo, syskon eller en nära vän. Patienten bestämmer själv vem som ska få information om vården. Kan patienten inte ta emot information på grund av sjukdom ges informationen till närstående om det är möjligt.

Informationen ska anpassas så att både patienten och den närstående förstår den. Vid behov kan informationen ges via tolk och skriftligt  Informationen kan gälla exempelvis hälsotillståndet, metoder för undersökning, vård och behandling, vilka hjälpmedel som finns och risker för komplikationer och biverkningar.

Även närstående kan få stöd av kontaktsjuksköterskor och kuratorer. 
> Att vara närstående i vården - 1177.se

Opratat

Opratat.se handlar om tankar och känslor som inte pratas om i familjer med barn mellan 4 och 12 år med funktionsnedsättning. Där finns filmer om det opratade bland barn, syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar samt berättelser om hur man kan göra för att prata med varandra. 
> Opratat - anhoriga.se

Ournormal.org

Ournormal.org är en kontaktsida för familjer med barn med funktionsvariationer. Sidan är skapad av Föreningen Familjevänner som är fristående och partipolitiskt och religiöst obunden.
> ournormal.org

Stöd i vardagen

Anhörigvårdare

Möjligheten att bli anställd som anhörigvårdare varijerar mellan kommunerna. Ta kontakt med din kommun för att få mer information. 

Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice i hemmet ger anhöriga och närstående avlastning för att till exempel kunna uträtta ärenden utanför hemmet. Avlösning kan ske regelbundet eller vid akuta behov alla tider på dygnet. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 

Insatsen ges till barn och ungdomar med funktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet men fortfarande har kontakt med familjen. Ansökan görs till kommunen.

Kontaktfamilj 

Att ha kontaktfamilj innebär att ett barn eller en ungdom bor hos en annan familj än sin egen under någon eller några dagar varje månad. Kontaktfamiljen blir ett extra stöd och en viktig del i barnets nätverk. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Socialtjänstlagen

​Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. 
> Socialtjänstlag - riksdagen.se

Virtuella utbildningar

På virtuella BUP-mottagningen kan yrkesverksamma öva sig på att ställa frågor om våld i familjen i samtal med både barn och föräldrar.
> Virtuella BUP-mottagningen - kunskapsguiden.se 

På virtuella vårdcentralen kan läkare öva på att ställa frågor till vuxna patienter om fysiska eller psykiska sjukdomar, missbruk och dödsfall i familjen. Syftet är att kunna ge bättre stöd till barn som är anhöriga.
> Virtuella vårdcentralen- kunskapsguiden.se

På virtuella socialkontoret kan socialarbetare öva sig på att ställa frågor om föräldraskap och barns behov när en förälder har missbruksproblem. 
> Virtuella socialkontoret - kunskapsguiden.se