Anhöriga och närstående

Här hittar du information om vilket stöd du kan få som närstående till en person med funktionsnedsättning. Närstående är till exempel barn, syskon, förälder, mor- och farföräldrar, partner eller en nära vän.

> Anhörigkonsulent​
> Barn som närstående
> Det outsagda mellan barn och föräldrar
> Ekonomiskt stöd
> Föreningar och intresseorganisationer​
> Habilitering & Hälsa i Stockholms län
> Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
> ​Närstående i vården
> Stöd i vardagen
Socialtjänstlagen
> Virtuella utbildningar

Anhörigkonsulent

Anhörigkonsulent finns i de flesta kommuner och är till för dig som är anhörig till en person som har en funktionsnedsättning, är äldre, är långvarigt sjuk eller har en missbruksproblematik. Konsulenten kan informerar om de olika typer av stöd och hjälpinsatser som finns för dig som är anhörig i din kommun, ha enskilda samtal, anordna anhöriggrupper och föreläsningar.

Hör av dig till din kommun för att få kontakt med en anhörigkonsulent.

Barn som närstående 

Barn har rätt till att få information och stöd när en familjemedlem drabbas av svår sjukdom, skada, psykisk ohälsa, missbruk eller avlider. De som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvaret för att ge information och stöd.
> Barn som anhöriga
> Barn som närstående - 1177.se

Kunskapsguiden.se

Kunskapsguiden.se,  som främst vänder sig till yrkesverksamma, har informationsmaterial  om barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. 
> Barns som anhörig - kunskapsguiden.se 

Barn som anhöriga – Våga fråga!

Webbutbildningen Barn som anhöriga – Våga fråga! vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Syftet är att ge kunskap om barns situation och behov som anhöriga.
> Barn som anhöriga – Våga fråga! - kunskapsguiden.se

Föräldraskap hos vuxna med adhd eller autismspektrumtillstånd – konsekvenser för barnet samt metoder för stöd 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har gett ut rapporten av en studie som handlar om de konsekvenser som blir för barnet när de har förälder som har adhd eller autismspektrumtillstånd. Studien tar även upp metoder för stöd. 
> Föräldraskap hos vuxna med adhd eller autismspektrumtillstånd - anhoriga.se (PDF)

Det outsagda mellan barn och föräldrar

Det outsagda mellan barn och föräldrar handlar om sådana tankar och känslor som inte blir sagda, men som kanske borde sägas, de tankar som vi inte alltid kan sätta ord på. Det är ett projekt som drivs av Handikappförbundens med samarbete med Rädda barnen, 1177Vårdguiden, Nationellt Kompetenscentrum för anhöriga samt Region Skåne

På webbplats sprider de erfarenheter och tankar från barn med funktionsnedsättning, syskon och föräldrar. Där finnas exempel på teman och områden som föräldrar och barn inte självklart pratar om. Dessa presenteras i filmer, ljudfiler, texter och bilder.
> detoutsagda.se

Ekonomiskt stöd

Hemvårdsbidrag

Hemvårdsbidraget är en ekonomisk ersättning till dig som vårdar en anhörig i hemmet. Vården ska främst gälla personlig omvårdnad. Hemvårdsbidrag kan även heta anhörigbidrag eller omvårdnadsbidrag, beroende på vilken kommun du bor i. Bidraget finns inte i alla kommuner.

Ansök om hemvårdsbidrag hos biståndshandläggaren i den kommun som din anhörige bor i. Ersättningen betalas till personen med hjälpbehovet. Hemvårdsbidraget kan även kombineras med avlösning och andra former av stöd till anhöriga.
> Anhörigstöd - 1177.se

Kontaktdagar 

Du kan ansöka om kontaktdagar hos Försäkringskassan, om du har ett barn upp till 16 år som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Du kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år. Två föräldrarna kan få ersättning för samma barn och tid.

Du kan använda kontaktdagar när du ska delta i föräldrautbildning, besöka barnets förskola eller skola, samt medverka i någon aktivitet som anordnas av skolan. Barnet behöver inte vara med för att du ska få ersättning när du till exempel besöker skolan eller går en kurs. 
> Kontaktdagar - forsakringskassan.se

Närståendepenning 

Närståendepenning kan du ansöka om hos Försäkringskassan för att vårda en närstående person i hemmet eller på sjukhus, om sjukdomen är livshotande. 

Tillfällig föräldrapenning

​Det finns fyra olika tillfälliga föräldrapenningar beroende på ditt barns ålder.

Barn under 12 år

Du kan få tillfällig föräldrapenning för barn som är under 12 år när du behöver avstå från att arbeta för att vårda ett sjukt barn.
> Tillfällig föräldrapenning för barn som är under 12 år - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn 12-16 år

Du kan även få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12–16 år, om barnet behöver mer hjälp än vad som är vanligt för barn i den åldern.

Det kan till exempel vara

  • när ett barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, blir akut sjuk i en annan sjukdom eller när grundsjukdomen förvärras
  • när ett annars friskt barn blir svårt sjukt och inte klarar sig själv
  • om du behöver följa med barnet på ett läkarbesök

> Tillfällig föräldrapenning för barn som är 12–16 år - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn 16-21 år

Du har rätt till tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 16 år om barnet omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det gäller tills barnet fyller 21 år och i vissa fall 23 år.
> Tillfällig föräldrapenning för barn som har fyllt 16 år om barnet omfattas av LSS - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Barn upp till 18 år

Om du är förälder till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har du rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Två föräldrarna har rätt till ersättning för samma barn och tid.
> Tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 - forsakringskassan.se (PDF-dokument)

Särskilt pensionstillägg

Du kan ansöka om särskilt pensionstillägg hos Pensionsmyndigheten, om du har vårdat sjukt barn eller barn med funktionsnedsättning under minst 6 år och därmed inte fått några pensionspoäng för dessa år.
> pensionsmyndigheten.se 

Vårdbidrag

Du kan ansöka om vårdbidrag hos Försäkringskassan om du vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, som behöver vård och tillsyn under minst sex månader. Du kan ansöka från att barnet är nyfött till och med tills barnet fyller 19 år.

Vård kan vara både direkta vårdinsatser som du gör för ditt barn, men också annan hjälp som till exempel särskild träning, upprätthålla rutiner och struktur, att aktivera och motivera ditt barn. 

Vårdbidraget omfattar även merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom. Merkostnader kan till exempel vara läkemedel, slitage av kläder och inredning, byte av bostad, särskild mat, vissa resor och hjälpmedel.
> Vårdbidrag - forsakringskassan.se

Föreningar och intresseorganisationer

Vissa organisationer har gruppverksamhet för föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar.
> Föreningar och intresseorganisationer

​Habilitering & Hälsa i Stockholms län

Habilitering & Hälsa erbjuder råd, stöd och behandling till barn och vuxna med en varaktig funktionsnedsättning samt deras närsende och personal. Det kan bland annat vara intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumdiagnos, rörelsenedsättning, dövblindhet och förvärvad hjärnskada.

​Habiliteringens insatser ska förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan medföra. Målet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett självständigt liv och för delaktighet i samhället. Det kostar ingenting att få råd, stöd eller behandling på Habilitering & Hälsa. Det gäller både för patienter och anhöriga. Habilitering & Hälsa är en del av Stockholms läns landsting. 
> Stöd till anhöriga - habilitering.se

Habiliteringscenter 

Habiliteringscenter ger råd, stöd och behandling till barn, ungdomar, vuxna och närstående enligt målgruppen. Du som är anhörig till ett barn som även har svår epilepsi eller grav språkstörning kan få råd och stöd.
> Mottagningar - habilitering.se

Adhd-center

​Adhd-center är ett stöd- och kunskapscenter för barn, ungdomar och unga vuxna upp till 25 år som har adhd och deras anhöriga. Ni kan ta del av kurser, föreläsningar och andra gruppaktiviteter.
> Adhd-center - habilitering.se

Aspergercenter

​Aspergercenter är ett stöd- och kunskapscenter för barn, ungdomar och vuxna med diagnosen Aspergers syndrom eller annan diagnos inom autismspektrumet med normalbegåvning. Även du som anhörig kan ta del av centrets kurser, föreläsningar och andra gruppaktiviteter.
> Aspergercenters barn- och ungdomsteam - habilitering.se
> Aspergercenters vuxenteam - habilitering.se

Autismcenter små barn

Autismcenter små barn ger insatser till barn mellan 0 och 4 år med autism och till deras föräldrar. Föräldrar kan även få information och stöd, till exempel introduktionskurser och samtalsstöd.
> Autismcenter små barn - habilitering.se

Dövblindteamet

​Dövblindteamet ger råd och stöd kring dövblindhet till barn, ungdomar och vuxna med grav syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Även du som anhörig kan få råd och stöd.
> Dövblindteamet - habilitering.se

Dövteamet

​Dövteamet är till för vuxna döva och hörselskadade teckenspråkiga personer och deras anhöriga. Dövteamet erbjuder psykosocial och pedagogisk rådgivning och stöd individuellt och i grupp.
> Dövteamet - habilitering.se

Forum funktionshinder

​Forum Funktionshinder är Habilitering & Hälsas informationscenter som är öppet för alla intresserade. Här finns ett bibliotek, frågetjänst, vägledare, kurser och arrangemang.
> Forum Funktionshinder - habilitering.se

biblioteket kan du låna böcker, filmer, läsa tidningar och hitta informationsmaterial. 
> Biblioteket - habilitering.se

Till vår frågetjänst kan du ställa frågor om till exempel funktionsnedsättningar, Habilitering & Hälsas verksamhet eller samhällets stöd. Du kan ringa, chatta, skriva e-post eller besöka oss i biblioteket. Vi som svarar är socionomer. Vi har tystnadsplikt och vi för inte journal. Du behöver inte berätta vem du är. 
> Frågetjänst - habilitering.se
> Chatt - habilitering.se

Vi anordnar kurser och arrangemang utifrån många olika teman. Vi vänder oss framförallt till närstående. En del kurser vänder sig till yrkesverksamma och alla intresserade.
> Kurser och arrangemang - habilitering.se

På Forum funktionshinder finns tre vägledare, för personer med flerfunktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada och neuropsykiatriska diagnoser. Dit kan även du som anhörig vända dig med frågor.
> Vägledare - habilitering.se

Hjärnskadecenter

​Hjärnskadecenter arbetar med rådgivning, stöd och behandling till personer med förvärvad hjärnskada som har drabbats av varaktiga funktionsnedsättningar. Även du som anhörig kan få råd och stöd. Ett team arbetar med barn och ungdomar, 2-17 år, och ett team arbetar med vuxna, 18-64 år. 
> Hjärnskadecenter - habilitering.se

Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga

Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, partner, barn eller andra nära anhöriga till personer med funktionsnedsättning som får eller har rätt att söka behandlingsinsatser inom Habilitering & Hälsa.
> Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga - habilitering.se

StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd 

StoCKK arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt och kognitivt stöd. De har öppet hus med allmän rådgivning kring kommunikativt och kognitivt stöd och då är alla intresserade välkomna utan remis eller anmälan.
> StoCKK - habilitering.se

Tittut spädbarnsverksamhet

​Tittut vänder sig till nyblivna föräldrar som har fått ett barn med funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara hjärnskada, epilepsi, CP-skada, Downs syndrom eller försenad utveckling. På Tittut får du möjlighet att träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter i grupper för barn och föräldrar. Du och barnet kan också få individuellt stöd.
> Tittut spädbarnsverksamhet - habilitering.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) ska enligt Socialstyrelsen medverka till en långsiktig kunskapsuppbyggnad kring frågor som rör anhörigas situation och hur stödet till anhöriga kan ges på bästa sätt. 

Deras målgrupper är till exempel anhöriga till äldre personer, barn som anhöriga, personer med flerfunktionsnedsättning och psykisk ohälsa.
> anhoriga.se  

Nka Play

Nka Play har samlat filmer inom anhörigområdet. Man kan använda filmerna för till exempel utbildningar, föreläsningar, diskussionsunderlag i en anhörigcirkel eller studiecirkel och kunskapsstöd.

De olika områden som  filmerna handlar om är:

  • Anhöriga till äldre
  • Arbetsgivare för anhöriga
  • Barn som anhöriga
  • Flerfunktionsnedsättning
  • Psykisk ohälsa
  • Interkulturellt
  • Filmade föreläsningar
  • Filmreportage

> Nka Play - anhoriga.se 

Närstående i vården 

Närstående till en patient, ska få information och stöd från vården. Som närstående räknas till exempel barn, partner, sambo, syskon eller en nära vän.

Patienten bestämmer själv vem som ska få information om vården. Om patienten inte kan ta emot information på grund av att den är för sjuk, ska informationen ges till närstående om det är möjligt.

Informationen ska vara anpassad så att både patienten och den närstående förstår den. Om det behövs kan man få tolkhjälp eller annan hjälp för att förstå lättare. Informationen kan ges skriftligt. Man ska få information om till exempel hälsotillståndet, metoder för undersökning, vård och behandling, vilka hjälpmedel som finns och risker för komplikationer och biverkningar.

Även du som är närstående kan få stöd i din situation av kontaktsjuksköterskor och kuratorer. 
> Att vara närstående i vården - 1177.se

Stöd i vardagen

Anhörigvårdare

Det ser olika ut i kommunerna när det gäller möjligheten att bli anställd som anhörigvårdare och det ska jämföras med ordinarie hemtjänst.

Om du vill undersöka möjlighet att bli anställd som anhörigvårdare i din kommun, kontakta anhörigkonsulenten eller biståndshandläggare.​

Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice i hemmet ger anhöriga och närstående avlastning för att till exempel kunna uträtta ärenden utanför hemmet. Avlösning kan ske regelbundet eller vid akuta behov alla tider på dygnet. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 

Denna insats ges till barn och ungdomar med funktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet. Barnet ska fortfarande ha kontakt med föräldrar, vårdnadshavare och syskon. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Kontaktfamilj 

Att ha kontaktfamilj innebär att ett barn eller en ungdom bor hos en annan familj än sitt egna under någon eller några dagar varje månad. Kontaktfamiljen blir ett extra stöd och en viktig del i barnets nätverk. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Socialtjänstlagen

​Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. 
> Socialtjänstlag - riksdagen.se

Virtuella utbildningar

På virtuella BUP-mottagningen kan yrkesverksamma öva sig på att ställa frågor om våld i familjen i med både barn som förälder. 
> Virtuella BUP-mottagningen - kunskapsguiden.se 

På virtuella vårdcentralen kan läkare öva på att ställa frågor till vuxna patienter om fysiska eller psykiska sjukdomar, missbruk och dödfall i familjen, så att de kan ge bättre till barn som är anhöriga
> Virtuella vårdcentralen- kunskapsguiden.se

På virtuella socialkontoret kan socialarbetare öva sig på att ställa frågor om föräldraskap och barns behov när en förälder har missbruksproblem. 
> Virtuella socialkontoret - kunskapsguiden.se

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.