Smärta

Att ha ont påverkar hela livet. Smärta kan göra att vardagen och enkla sysslor blir svår att hantera. Smärta kan vara en funktionsnedsättning i sig, men kan också vara en effekt av ett funktionsnedsättning.

Smärta är ett komplicerat fenomen. Det kan beskrivas som en obehaglig fysisk eller känslomässig upplevelse. Bara den drabbade vet hur smärtan känns, ingen annan kan säga hur ont det gör. Det finns inte heller några metoder för att objektivt mäta hur intensivt man känner smärtan. Det är inte ovanligt att den som har ont blir nedstämd och trött och en del personer drar sig undan från socialt liv.

Tolka kroppens signaler

Smärta är en varningssignal på att någonting är fel i kroppen. En del funktionsnedsättningar innebär att man kan man ha svårt att tala om att man har ont. Det är då viktigt att omgivningen kan tolka signaler på smärta. Tecken på smärta kan visa sig i miner, ljud, kroppsställning, muskelspänningar, andning, hjärtverksamhet. En tyst och stillsam person kan ha lika ont som en person som gråter och skriker.

Personer med funktionsnedsättningar ha svårigheter att känna, tolka och förstå sinnesintryck, och det gäller även fysiska signaler från kroppen. Det kan leda till att man inte uppfattar smärtan utan att obehagskänslorna kommer till uttryck på annat sätt, exempelvis via aggression och frustration. 

Barn och smärta

Hur barn och ungdomar upplever och uttrycker smärta skiljer sig från vuxnas. Känslor och tidigare erfarenheter färgar upplevelsen av smärta vilket ger mycket stora variationer i barns uttryck för smärtupplevelser och minnet av dessa. De vuxna måste därför vara uppmärksamma på barnets uttryck och beteende.

Smärta på grund av rörelsehinder

Många personer med funktionsnedsättning har ont på grund av sin nedsättning. Främst är det personer med rörelsenedsättningar som riskerar att drabbas av smärta till följd av bristande rörlighet, överrörlighet, muskelspänningar och felställningar i leder. Förflyttningar och lägesändringar kan göra ont, men även smärta efter operationer kan uppstå, eller från olika korrigerande hjälpmedel, som till exempel korsett.

Smärtorna kan uppstå i olika delar av kroppen och i olika perioder i livet. Ofta ökar de med stigande ålder.

Habiliteringens insatser

Smärta kan påverka möjligheterna till delaktighet och upplevelse av livskvalitet och hälsa. Därför måste den uppmärksammas.

Kartläggning

Smärta hos en familjemedlem påverkar ofta hela familjen och är en angelägenhet för hela habiliteringsteamet. Många insatser ges i förebyggande syfte, men även när smärta uppkommit.

En kartläggning kan göras via intervjuer med anhöriga och närstående. Man kan föra så kallad smärtdagbok, vilket innebär att personen som har ont uttrycker och skriver ner hur och när det sker.

Fysisk träning

Fysisk träning kan ibland hjälpa mot och förebygga smärta, speciellt om det är bristande rörelseförmåga som orsakar smärtan. Tillsammans med sjukgymnast kan en möjlig träningsform och hittas. Vid en flerfunktionsnedsättning är det viktigt att arbeta med positionering av kroppen. Kan man inte träna kan musklerna ändå behöva aktiveras. Detta kan göras genom massage och genom att sträcka och böja leder.

Sjukgymnasten kan också behandla smärtan med andra metoder och hjälpa till med att lotsa personen vidare till övriga sjukvården vid behov.

Anhörigstöd

Vid långvariga smärttillstånd är det viktigt att även ge stöd till de anhöriga. Om det till exempel är barn som har ont blir ofta föräldrarna bärare av barnets problematik. Anhöriga behöver information och verktyg för att kunna hjälpa den som har ont.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.