Vanliga svårigheter vid rörelsenedsättnig

Rörelseförmåga innefattar både små och stora rörelser, förflyttning, ändra kroppsställning, att bära, flytta eller hantera föremål, samt att gå eller att springa. Nedsatt oralmotorik kan till exempel påverka förmågan att äta och dricka.

Eftersom rörelsenedsättning är ett brett begrepp kan det innebära en mängd olika saker och konsekvenser för personen som drabbats. Här spelar omfattningen och varaktigheten en stor roll. 

Förflyttning

Begränsad rörlighet innebär ofta att personen har svårt att förflytta sig från en plats till en annan, speciellt om motoriken i ben, fötter och rygg är nedsatt. Personen kan behöva hjälp med förflyttning eller använda sig av hjälpmedel som till exempel kryckor, rullator eller rullstol.

Hantera föremål

Om rörelsenedsättningen omfattar finmotoriken, det vill säga rörelse i händer och fingrar, kan personen få svårt att hantera olika föremål. Det kan till exempel påverka förmågan att kunna klä sig själv, äta och sköta hygien. Specialanpassade produkter och individuella lösningar kan vara en hjälp för en person att klara både vardagssysslor och mer avancerade uppgifter. Hemmet och arbetsplatsen/skolan kan behöva anpassas efter funktionsnedsättningen.

Smärta

Brist på rörelse kan orsaka muskelvärk och felställningar som gör ont. Även en lättare rörelsenedsättning kan innebära att kroppen har ett rörelsemönster som gör att leder snedbelastas, till exempel kan ryggen belastas på ett sätt som skapar smärta.

Andning

En rörelsenedsättning kan omfatta muskler kopplade till andning. För personer med grav rörelsenedsättning kan även bristen på rörelse göra att in- och utandning försvåras och att kroppen och andningsorganen inte får den stimulans som behövs.

Tal och röst

Vid vissa funktionsnedsättningar finns talskador som orsakas av nedsatt neurologisk kontroll av musklerna som normalt används vid tal, dysartri. Detta innebär svårigheter med koordination av artikulation, andning och röst, vilket kan leda till olika grad av svårförståeligt tal.

Ätande

Ibland kan personer med rörelsenedsättning ha svårigheter att suga, tugga eller svälja. Det kan bero på att munmotoriken är nedsatt eller att rörelseförmågan i tunga och svalg är påverkad. Svårigheterna kan leda till långa måltider, för litet näringsintag och risk för felsväljningar.

Mage och tarm

Bristen på rörelse, försämrad tarmmotorik, bristande näringsintag och eventuell medicinering kan påverka mage och tarm hos personer med rörelsenedsättning. Ett vanligt problem är förstoppning. Detta kan motverkas om man korrigerar kosten och får i sig rätt mängd vätska. Regelbundna toalettbesök och aktiviteter är också bra. Det kan också vara svårt att kontrollera toalettbehov. Vid behov kan personer med rörelsenedsättning få hjälp stående och förflyttning, samt motorisk aktivitet för att underlätta svårigheter.