Lagstiftning och föreskrifter

Två lagar är särskilt viktiga för habiliteringen, Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). En annan lag är Patientlagen, vars syfte är att stärka patientens ställning i vården.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

HSL beskriver de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård i Sverige. Målsättningen med lagen är att ge god hälsa och god vård på lika villkor för alla. God vård innebär att den ska vara av god kvalitet, lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

I Hälso- och sjukvårdslagen stadgas att landstinget bland annat ska erbjuda invånarna:

  • habilitering och rehabilitering
  • hjälpmedel för funktionshindrade
  • tolktjänst för vardagstolkning till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Hälso- och sjukvårdslagen är ingen rättighetslag, vilket innebär att det inte finns möjlighet att pröva beslut som fattas inom vården i domstol.

> HSL på riksdagens webbplats

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS ger rätt till särskild hjälp. Eftersom det är en rättighetslag innebär det att beslut om vård och stöd kan överklagas.

Lagen ska garantera vissa insatser till:

  • personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism
  • personer med betydande begåvningshandikapp efter hjärnskada i vuxen ålder
  • personer som har stora och varaktiga funktionshinder och därför behöver mycket stöd.

Om LSS på Funktionshindersguiden

Patientlagen

I patientlagen samlas den lagstiftning som direkt berör patienten. Syftet är att stärka patientens ställning och att ge vårdtagaren bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i mötet med vården.

I korta drag innebär lagen följande:

  • Vårdpersonalens skyldighet att informera förtydligas och utökas. Informationen som ges till patienten ska anpassas efter mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
  • Barnets roll stärks i lagen. Både vårdgivare och vårdnadshavare bör underlätta barnets delaktighet och ge barnet möjlighet att uttrycka sin åsikt kring den egna vården. 

  • En patient kan välja utförare av offentligt finansierad öppenvård i hela landet. Den som väljer att vårdas i ett annat landsting än hemlandstinget omfattas inte av vårdgarantin.
  • En patient med livshotande eller allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning.
  • Hälso- och sjukvård får inte ges utan en patients samtycke. Nödvändig vård får ges vid akut fara, även om vårdtagarens vilja inte kan utredas.

Patientlagen är ingen rättighetslag, vilket innebär att beslut som fattas inom vården inte kan överprövas av domstol. Lagstiftningen bygger på de skyldigheter som vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har gentemot patienter. 

> Patientlagen på 1177 Vårdguiden

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

IVO bedriver tillsyn ur ett brukar- och patientperspektiv. De ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst (SoL) och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

De ansvarar också för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår även handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut.

> Inspektionen för vård och omsorg

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet med en bred verksamhet som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård.

De arbetar bland annat med att:

  • Ta fram och utveckla statistik, regler, kunskap och stöd till vården och omsorgen inom områden som till exempel psykisk ohälsa, äldre, funktionshinder och barn och unga.
  • Följa upp och utvärdera hur vården och omsorgen fungerar när det gäller till exempel väntetider, tillgänglighet och personaltillgång.
  • Ta fram föreskrifter och allmänna råd om hur man lever upp till föreskrifternas krav.
  • Ha beredskap inför allvarliga händelser och vid behov samordnar vi delar av hälso- och sjukvårdens insatser.
  • Leda ett antal rådgivande och beslutande råd och nämnder, till exempel rättsliga rådet och etiska rådet samt ett samarbete mellan nio myndigheter som ska driva på utvecklingen inom vården och omsorgen.

> Socialstyrelsen

Vägledning

Socialstyrelsens olika skrifter är mycket viktiga för vårdens verksamhet, inklusive brukarna inom Habilitering & Hälsa. Föreskrifterna/vägledningarna riktar sig till person, ansvariga och beslutsfattare. Men många andra, inte minst våra patienter, har förstås intresse av dem.

Socialstyrelsen har bland annat gett ut en vägledning som heter "Samverkan inom re/habilitering". I skriften nämns tre grundläggande förutsättningar för en lyckad re/habiliteringsprocess.

  • Varje brukare ses som unik med individuella förutsättningar, vilket kräver flexibel planering och mångfald i insatserna
  • Kontinuitet när det gäller personal, metod, struktur och information
  • Olika insatser kan ges samtidigt och integrerat i stället för efter varandra i tur och ordning, vilket kräver gränsöverskridande samverkan.

> Samverkan inom re/habilitering på Socialstyrelsen