Teknik ger både möjligheter och utmaningar

Teknikutvecklingen skapar många nya möjligheter både för behandlare och brukare, men den innebär också en rad utmaningar. Arbetsgruppen för teknik i habiliteringsarbetet ser förutom att tekniken kan ge förutsättningar för ökad självständighet och livskvalitet, ett stort behov av kunskap inom organisationen och även en större medvetenhet kring IT-säkerhet.

Under senare år har den snabba teknikutvecklingen skapat nya möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bli delaktiga i samhällslivet. Att ta tillvara de tekniska framstegen är därför en viktig del i habiliteringsarbetet. Men den nya tekniken skapar även utmaningar, inte minst när det gäller kunskapsnivån inom organisationen.

För drygt ett år sedan tillsattes därför en arbetsgrupp med fokus på teknik i habiliteringsarbetet. Gruppen har haft i uppdrag att ge förslag till hur man strategiskt ska arbeta med teknikfrågorna inom Habilitering & Hälsa, se över kunskapsbehovet i organisationen, och omvärldsbevaka när det gäller produktutveckling och forskning.

Jag träffar tre av deltagarna i arbetsgruppen; Inga-Lill Kristiansson, verkssamhetschef för de länsövergripande verksamheterna, Love Johannesson, hjälpmedelstekniker samt Annelie Hedlund, arbetsterapeut på Datateket.

– Teknikutvecklingen är komplex, svåröverblickbar och kräver hög kompetens hos våra medarbetare för att kunskapen ska komma brukarna till del, säger Inga-Lill Kristiansson. Det finns en rad utmaningar och det här året har vi lagt ned mycket arbete på att få en helhetsbild av hur det ser ut i organisationen.

Smartphone är en konsumentprodukt
Man kan generellt se en ökad teknikanvändning av förskrivningsbara hjälpmedel hos brukare.

– Det handlar om både direkt och indirekt användning förklarar Love Johannesson. Dels hjälpmedel exempelvis i form av handdatorer, kommunikationshjälpmedel och liknande, och dels teknik som behandlarna använder, och som därmed indirekt kommer brukarna till nytta.

Även konsumentprodukter som smartphones används i större utsträckning som hjälpmedel.

– Konsumentprodukter kan enligt regelverket i Stockholms läns landsting inte förskrivas, berättar Love. Men däremot bör vi kunna erbjuda stöd med uppdateringar och installationer, vilket innebär att kunskap måste finnas.

Man måste också bestämma sig för vilken teknik som ska användas inom habiliteringsarbetet.

– Vi behöver skapa en strategi för hur vi vill arbeta med teknik för att veta hur vi ska prioritera, säger Anneli Hedlund.

It-pedagoger
En stor utmaning är det växande behovet av kunskap på teknikområdet. Som det ser ut idag är Love Johannesson ensam tekniker inom Habilitering & Hälsa.

– Brist på kunskap och support tar mycket tid. Vi behöver fler tekniker, men vi ska också utbilda befintlig personal och generellt lägga vikt vid IT-kompetens när vi anställer, säger Inga-Lill Kristiansson.

En ny yrkesgrupp behövs inom habiliteringen.

– Vi skulle behöva en teknik- eller IT-pedagog inom varje verksamhetsområde, fortsätter Inga-Lill. Deras uppgift skulle vara att ge stöd och support i teknikfrågor inom sitt område. Det kan handla om stöd i hanteringen av smartphones, men också stöd när personal ska hjälpa brukare med installation i befintlig dator eller utbildningar för grupper inom enheten.

Stort utbildningsbehov
Arbetsgruppen har också gett förslag på vilken kunskap som behövs i teknikfrågor på tre nivåer; spetsnivån, som består av ett fåtal personer med spetskompetens, mellannivån, som innefattar kunskapskrav utifrån funktion och yrkesgrupp och på basnivån, som består av kunskapskrav på all personal inom organisationen.

Basnivån innebär att känna till vilken teknik som finns att tillgå för våra brukare och veta var man kan få vidare hjälp på mellan- och spetsnivå, säger Love.

– Vi behöver genomföra utbildningsinsatser i form av kurser, workshops och temautbildningar på dessa tre nivåer, säger Inga-Lill. Vi ser också att teknikkompetens är värdefull hos alla som vi anställer framöver. Det är en kompetens man behöver för att arbeta inom området.

Säkerhet och sekretess
Den nya tekniken med smartphones, som man kan fotografera och filma med och föra anteckningar på, ställer också nya krav på medarbetarbetarna i användningen.

– Det finns risk att man bryter mot sekretessen om man inte hanterar det här på ett bra sätt, säger Annelie. Genom att införa rutiner kring det här kan man öka säkerheten. Exempelvis att man rensar sin telefon regelbundet, har säkerhetslås och har rutiner kring bilder.

Även när det gäller brukares säkerhet känner man ett ansvar inom Habilitering & Hälsa.

– Det är viktigt att man informerar om vad det innebär att lägga ut personliga saker på nätet, exempelvis i bloggar, fortsätter Annelie. En annan aspekt är att det är bra att veta hur man som förälder kan spärra tillgång till appar eller inköp för sina barn.

Omvärldsbevakning
I uppdraget ingår omvärldsbevakning.

– Vi behöver lära av andra både vad gäller regelverk, produktutveckling och forskning. Att utveckla ett samarbete med universitet och högskolor kring teknik är en viktig uppgift och här har vi redan inlett ett samarbete med Kungliga tekniska högskolan, KTH, säger Inga-Lill Kristiansson.

Redan nu sker utveckling inom teknikområdet, och projekt med teknikinriktning uppmuntras på alla nivåer inom organisationen.

Arbetsgruppen för teknik inom Habilitering & Hälsa

Inga-Lill Kristiansson, verksamhetschef
Love Johannesson, hjälpmedelstekniker
Annelie Hedlund, arbetsterapeut, Datateket
Christina Petterson, enhetschef, Sollentuna
Marianne Bengtsson, logoped, Skanskvarnsskolan
Helena Hörkeby, logoped, IdéTorget
Katarina Kindwall, informationschef
Anders Fellenius, IT -samordnare

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.