Tugga och svälj – en komplicerad process

Ungefär en halv miljon människor lever med dysfagi, alltså ät- och sväljsvårigheter. Det kan leda till alltifrån näringsbrist till återkommande lunginflammationer.

Hosta, rosslig röst och febertoppar tolkas lätt som effekten av ett envist förkylningsvirus, men kan i själva verket vara dysfagi, det vill säga ät- och sväljsvårigheter. Dessa svårigheter kan kan leda till alltifrån näringsbrist till återkommande lunginflammationer med försämrad livskvalitet som följd.

Fram till 1980-talet var dysfagi en tämligen okänd diagnos. Svenska Dysfagiförbundet räknar med att runt en halv miljon människor i vårt land har mer eller mindre uttalade sväljningsproblem och ändå är okunskapen fortfarande stor. De som arbetar inom vuxenhabiliteringen har emellertid blivit allt mer uppmärksamma på problemet, berättar Annika Hildén, logoped på Habiliteringscenter Tullinge.

– Bland personer med funktionsnedsättning finns många med avvikande anatomi. De kan ha nedsatt känsel och försvagad oral motorik som kan leda till dålig sväljfunktion. Personer med förvärvade hjärnskador kan också ha blivit av med de nervfunktioner som behövs för att systemet ska fungera.

Smygande symptom

De rent medicinska undersökningarna av ät- och sväljsvårigheter, som svalgröntgen och FUS*, görs på sjukhus av läkare tillsammans med logoped. Specialiserade logopeder kan också utföra FUS på egen hand.

– Sådant har vi inte tillgång till på habiliteringscentren, men däremot har vi tillgång till expertisen på målgruppen. Framför allt på den grupp som inte kan tala för sig själva, de med grav utvecklingsstörning. De som har svårt att svälja och inte kan berätta det.

Ät- och sväljsvårigheter kan drabba alla och finns i alla grader. Men åldrandet i sig kan innebära en försämring av känsel- och nervfunktioner i sväljapparaten. Därför måste omgivningen vara uppmärksam.

– Symptomen kommer ofta smygande. Anhöriga och personal i dagliga verksamheter och på boenden kanske inte tänker på att hostan alltid kommer i samband med måltid. Kanske man inte reflekterar över de återkommande ”förkylningarna”, säger hon. 

Annika Hildén har sammanställt en lista över varningstecken att vara uppmärksamma på för personal och anhöriga.

  • Hostningar under och efter måltider
  • Röd i ansiktet, uppenbart påverkad av ansträngningen
  • Tårar i ögonen 
  • Rosslighet i andningen
  • Rosslig röst
  • Märkbar trötthet efter måltider
  • Oförklarliga febertoppar
  • Lunginflammation

Observation av måltiden

I Annika Hildéns arbete som logoped ingår att undersöka, utreda och analysera eventuella ät- och sväljsvårigheter .

– Jag är expert härifrån och hit ungefär, säger hon med ett leende och mäter ut området mellan huvudet och bröstbenet.

Dels arbetar hon direkt med personer med funktionsnedsättning som hon tipsar om hjälpmedel, metoder och annat som kan underlätta. Dels arbetar hon med att utbilda anhöriga och personal på boenden.

Ofta gör hon besök i hemmet.

– Jag brukar be att få titta på när personal eller anhöriga matar personen. Jag gör en måltidsobservation, tittar och känner på musklerna i halsen och så ber jag dem berätta om sina egna iakttagelser. Utifrån det gör jag en analys med konsistensanpassad mat.

Konsistensanpassning innebär att Annika Hildén tittar närmare på hur sväljningen verkar fungera med två till tre olika konsistenser. Mer finfördelad mat alternativt mer trögflytande vätskor kan vara en del av lösningen på ät- och sväljsvårigheterna.

– Ibland har jag med mig en arbetsterapeut eftersom sittställningen också kan ha stor betydelse. Men en ändrad sittställning kräver ofta träning, så ibland kommer en sjukgymnast också med.

Att äta och dricka är en synnerligen avancerad process, där en rad nerver, muskler och organ är inblandade.

– Tänk bara på munmotoriken, på hur läpparna ska formas, på tungan som ska nå alla ställen i munhålan och på det avancerade tuggmönster som krävs för att finfördela maten.

Kemisk lunginflammation

En vanlig orsak till ät- och sväljsvårigheter är att struplocket inte täpper till luftröret tillräckligt fort och effektivt.

– Luftstrupen är alltid öppen utom just i själva sväljögonblicket. När struplocket inte åker på plats uppstår läckage. Om en person börjar hosta är det många som av välvilja automatiskt skyndar efter ett glas vatten. Men det kanske just är den lättflytande vätskan som har ställt till problemet, förklarar hon. 

Den lättflytande vätskan har slunkit in igenom glipan och åkt ner i lungan, som febrilt försöker göra sig av med den ovälkomna gästen genom hosta. 

Hosta uppstår också om något större, som ett riskorn, tar sig ner genom luftstrupen. 

– Kroppen arbetar alltid på samma sätt var det än uppstår problem. Får du en sticka i fingret, blir det inflammerat och det bildas var för att stickan ska stötas bort. Samma sak sker i lungan. Om personen inte lyckas hosta ut riskornet uppstår antingen en kemisk lunginflammation eller så kapslas riskornet in och blir kvar i lungan. Upprepade felsväljningar som leder till lunginflammation försvagar lungkapaciteten.

– Eftersom många hos oss med ät och sväljproblem också har svårare att sköta sin munhygien finns det också en risk att saliven för med sig bakterier, som leder till en kombination av kemisk och bakteriell lunginflammation. 

Än svårare kan det vara för den grupp som lider av så kallad tyst aspiration.

– De saknar eller har mer trögutlösta skyddsreflexer som till exempel hostreflexen och kan därför svälja fel utan att visa några omedelbara tecken på det, berättar Annika Hildén.

Lunginflammationer och plötsliga febertoppar kan vara tecken på att de lider av dysfagi.

Stor nytta av hjälpmedel

De flesta funktioner i matapparaten regleras genom reflexer men det finns några sätt att påverka.

– Att förbättra sittställning, bålstabilitet och huvudets ställning i mat- och drycksituationer kan ge en mycket tryggare sväljning. Att träna munmotoriken kan ge en bättre tuggförmåga, även om man förstås inte ska träna i matsituationer. Massage runt käkpartiet kan också vara bra. Massagen kan öka känsligheten i de muskler som är inblandade, säger hon. 

För dem som har ät- och sväljsvårigheter finns, förutom förtjockningsmedel för dryck och konsistensanpassning av mat, en rad hjälpmedel som tops för förbättrad munhygien, plastklubbor för tuggträning, muggar som gör det möjligt att dricka med sänkt huvud och sugrör med ventil för dem som har dålig sugförmåga. Det här är hjälpmedel som många har stor nytta av och ännu fler skulle ha om de var kända och om omgivningen i större utsträckning var medvetna om själva problemet.

– Det saknas fortfarande mycket kunskap, konstaterar Annika Hildén.

* FUS - Undersökning med nasofiberskopi:
en tunn slang med kamera i, förs in genom näsborren. Med dess hjälp kan man bland annat se hur sväljningen fungerar.