Folkhälsoarbetet missar personer med funktionsnedsättningar

I sin senaste rapport poängterar Statens Folkhälsoinstitut, FHI, att det är hög tid att prioritera personer med funktionsnedsättningar i folkhälsoarbetet och att kommunerna har ett stort ansvar.

I mars i år överlämnade Folkhälsoinstitutet sin senaste rapport om hälsan hos personer med funktionsnedsättning. I rapporten jämförs ett tjugotal olika hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor för personer med funktionsnedsättning med situationen för personer utan funktionsnedsättning. Huvudbudskapet är att personer med funktionsnedsättning har en sämre hälsa, sämre livsvillkor och mindre hälsosamma levnadsvanor än resten av befolkningen.

Illustration om hälsa!

Rapporten innehåller fyra delar; Hälsan hos personer med funktionsnedsättning, Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning, Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning samt resultaten från en enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete.

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning

Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning i jämförelse med övriga befolkningen. Nästan 20 procent av personerna i åldern 16–84 år med funktionsnedsättning skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt, motsvarande siffra för personer utan funktionsnedsättning är två procent. Från FHIs sida menar man att den högre ohälsan inte beror på funktionsnedsättningen i sig, utan delvis kan förklaras av välkända riskfaktorer som är kopplade till livsvillkor och levnadsvanor och som därmed går att påverka.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Rapporten hänvisar till en studie som visar att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, något som bland annat kan hänga samman med att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete. Resultaten visar också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. 

Kommunernas folkhälsoarbete

I rapporten presenteras även resultat från en kommunenkät där man frågat i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning inkluderas i folkhälsoarbetet. Drygt hälften av de kommuner som svarat på enkäten anger att de genomför riktade insatser för att påverka levnadsvanorna bland personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anger bara 23 procent av de svarande kommunerna att de i hög grad inkluderar personer med funktionsnedsättning i det ordinarie folkhälsoarbetet.

Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning

Personer med utvecklingsstörning har ett stort bortfall i den Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. FHI planerar därför att genomföra en uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Man har därför gjort en förstudie om hur en undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Bland annat föreslås att enkäten i så fall ska fokusera på personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, att frågeformuläret anpassas till målgruppens förutsättningar och att intervjuer används som en alternativ datainsamlingsmetod.

Källa: www.fhi.se

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.