Vad är smärta?

Smärta upplevs inte på samma sätt av olika individer, av barn eller vuxna. Upplevelsen kan bero på individens mognad men också på personliga erfarenheter eller andra omständigheter. En person som genomgår smärtsamma upplevelser riskerar en ökad smärtkänslighet.

Den internationella organisationen för smärtstudier IASP (International association for the study of pain) 1979 definierar smärta som

"…... en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada."

Smärta är både en sensorisk och en emotionell upplevelse som bäst kan bedömas och graderas av individen själv.

Den sensoriska delen består av signaler från smärtreceptorer, exempelvis vid en skada (nociceptiv smärta) och det är bearbetningen i andra centra i hjärnan som ger den emotionella upplevelsen.

Barn och ungdomars upplevelser av och uttryck för smärta skiljer sig från vuxnas. Att barnet får en ökad förståelse och möjlighet att själv påverka sin situation är viktiga faktorer för upptäckt av problematiken och för behandling.

Lämnar spår
Idag vet man att upprepad smärtstimuli och otillräckligt omhändertagande är skadligt. Bara upplevelsen av hot om smärta kan upplevas lika plågsamt för individen som direkt smärtande stimuli. Smärtsamma upplevelser lämnar spår och obehandlad smärta ger inte bara en ökad smärtkänslighet utan påverkar individuell utveckling, möjlighet till aktivitet, delaktighet och upplevelse av livskvalitet. Man vet också att smärtan påverkar individens nära omgivning oavsett om det gäller barn eller vuxna.

Personer med funktionsnedsättning är en heterogen grupp med olika kognitiva och fysiska förutsättningar och med varierat vårdbehov över tid. Smärta läggs till redan befintliga svårigheter och stör det dagliga livet i än högre utsträckning.

Orsaker
Smärta kan delas in med utgångspunkt i varaktighet och intensitet; akut omedelbar smärta som vid ett olycksfall eller vid återkommande situationer som till exempel migrän. Men man kan också koppla det onda till olika situationer eller procedurer, exempelvis i samband med undersökningar och behandlingsinsatser eller i det dagliga livet vid dagliga rutiner eller genomförande av aktiviteter.

Ofta beskriver man smärta utifrån en bakomliggande sjukdomsprocess, som exempelvis mag-, tarm- och urinvägsbesvär, led- och muskelvärk eller mat- och sväljningssvårigheter. Samtliga problemområden är vanligt förekommande hos personer med funktionsnedsättningar.

Dagens forskning stödjer även antaganden om att själva smärtsystemet kan förändras, att smärtsignaler kan genereras utan orsak och att smärta kan upplevas långt efter att en skada läkt.

Också hos barn och unga kan komplicerade och långvariga smärttillstånd förekomma. Begreppet kronisk smärta används knappt längre, men det syftar på ett tillstånd av långvarig problematik, där orsaken kan vara mer eller mindre känd.

Tre huvudtyper
Vävnadsskada eller nociceptiv smärta uppkommer genom aktivering av smärtreceptorer som finns i huden och i inre organ. Smärtan är distinkt och beskrivs ofta som bultande och molande i sin karaktär. Kan oftast behandlas effektivt.

Inflammatorisk smärta uppstår tillfälligt i anslutning till en vävnadsskada och ger ökad känslighet utanför skadeområdet. Vid inflammation sänks smärttröskeln, vilket vid vissa tillstånd kan förklara smärtkänsla i oskadad vävnad.

Nervsmärta eller neuropatisk smärta beror på sjukdomar eller skada i perifera eller centrala delar av nervsystemet, tryck eller skada på nervstruktur och kan även innehålla en inflammatorisk komponent. Nervsmärtor kan uppstå vid exempelvis diskbråck, diabetes och stroke och beskrivs ofta som snabb och mycket intensiv. Fantomsmärta är ett annat känt tillstånd av neuropatisk smärta. Nervsmärta kan vara svårbehandlad.

Källor
IASP. (1979). Subcommittee on taxonomy: pain terms. A list with definitions and notes on usage. Pain. 6:249-252. En vägledning till teamgemensamt omhändertagande av smärta hos barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Johansson, Marie, Habilitering & Hälsa, 2012-10-15. Kartläggningsrapport – Smärta hos barn och ungdomar, Stolpe, Anette, Habilitering & Hälsa, 2007.