Projekt Småsyskon söker tidiga tecken på autism

Med hjälp av lekfulla övningar försöker man i Projekt Småsyskon kartlägga tidiga tecken på autism. I projektet ingår barn under tre år, som har syskon med diagnos inom autismspektret. – De flesta småsyskon kommer att utvecklas normalt, men vi vet att det finns en ökad risk att få en diagnos inom autismspektret bland syskon, säger forskare Terje Falck-Ytter som är projektledare.

I Projekt Småsyskon, som drivs av KIND*, arbetar man med att kartlägga biologiska, kognitiva och beteendemässiga markörer för autismspektrumtillstånd hos barn som är under tre år.

– Syftet är att hitta markörer för så tidig upptäckt av autism som möjligt, berättar Terje Falck-Ytter, psykolog och projektledare. Vi behöver lära oss mer om vilka tidiga mätbara avvikelser på beteendenivå, i hjärnan och utvecklingspsykologiskt som uppstår, och precis när de uppstår. Det är en förutsättning för att kunna utveckla tidiga behandlingsmetoder i framtiden.

Projekt Småsyskon är ett samarbete mellan KIND och Uppsala Child och Babylab (Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet). Projektet har finansiering till 2018 och Terje hoppas att åtminstone 150 barn ska delta. För att platsa i studien ska barnet ha en äldre bror eller syster med diagnos inom autismspektret och vara yngre än tio månader. Studien pågår till barnet fyllt tre år.

Infrarött ljus
En av frågeställningarna inom Projekt Småsyskon är vad som fångar ett litet barns intresse och hur barn med autism skiljer sig från andra barn i det avseendet. Med hjälp av en ögonrörelsekamera som med infrarött ljus registrerar ögonrörelser, kan man kartlägga ett barns uppmärksamhet på olika stimuli.

Terje har i flera år använt tekniken i sin forskning. I Projekt Småsyskon används tekniken för att hitta avvikelser gällande uppmärksamhet hos barn med autism.

– Kameran registrerar 60 gånger per sekund exakt var barnet riktar sin blick. Med hjälp av den här tekniken kan vi studera vad som upptar barnets intresse, exempelvis när det tittar på andra människors ansikten eller på barn som interagerar.

Olika tecken i olika åldrar
Vi tittar på en liten film av en kvinnas ansikte. Ansiktet är täckt av röda och gula prickar som rör sig. Prickarna utgör ett antal barns ögonrörelser när de tittat på ansiktet, de röda hade autism och de gula hade normal utveckling. Prickarna rör sig nästan exakt i samma mönster och man kan inte se någon skillnad mellan blicken hos barn med eller barn utan autism.

– Man har länge haft en föreställning kring att barn med autism skulle vara mindre intresserade av en persons ögon än andra barn, förklarar Terje Falck-Ytter. Men ny forskning, som även bekräftas av mina egna studier, visar att både barn med och utan autism tittar både på ögon och mun, åtminstone när de tittar på videos av ansikten. Barn med autism tittar däremot mindre på ansikten och mer på annat i filmen än andra barn.

– Man måste vara öppen för resultat som kanske inte stämmer överens med tidigare föreställningar. Det kan vara så att riktigt små barn med autism uppvisar helt andra markörer än de man ser hos äldre barn med diagnosen.

Delad uppmärksamhet och biologisk rörelse
Inom Projekt Småsyskon används rörelsekameran för att mäta två viktiga psykologiska funktioner hos små barn.

– Vi kartlägger hur bra barnen är på att följa en annan persons blick. Barnet får titta på en annan person som vänder sin blick mot olika föremål och kameran registrerar om barnet följer den vuxnes blick, vilket är ett tecken på delad uppmärksamhet. Att inte följa en annan persons blick brukar anges som en klassisk avvikelse hos barn med autism och vi tror detta även kan vara en bra tidig markör.

En annan funktion man intresserar sig för är förmågan att uppmärksamma biologisk rörelse.

– Biologisk rörelse är det rörelsemönster allt levande har gemensamt. Det är också något som vi redan från födelsen känner igen och som drar till sig vår uppmärksamhet, kanske för att vi snabbt ska känna igen fara, men också vilja att knyta an.

I denna studie visas en person som rör sig, där all information har tagits bort förutom de viktigaste lederna i kroppen. Det ser ut som någon har fäst ljus på viktiga ställen på kroppen och filmat när personen rör sig i mörkret.

– Vid sidan om prickgubben finns samma antal rörliga prickar, men som inte föreställer en person. Barn med normal utveckling förväntas titta på prickarna som motsvarar en person som rör sig, därför att de förstår att detta är mer än bara ett antal prickar. Man vet att äldre barn med autism inte uppmärksammar biologisk rörelse, och detta skulle mycket väl även kunna vara ett tidigt tecken på autism.

Europeiskt samarbete
Andra mätningar inom Projekt Småsyskon omfattar spädbarnets beteende i sociala interaktioner, utvecklingsbedömning, där bland annat motorisk utveckling ingår. Man kartlägger också barnets språk, förmåga att lösa problem och hur barnet samspelar och kommunicerar. Allt sker på ett lekfullt och barnvänligt sätt och data samlas in genom inspelning av ljud, bild, ögonrörelsemätningar och några olika mått på hjärnaktivitet.

– Efter årsskiftet kommer vi också att göra MR (magnetkamera) på barn från fyra månaders ålder och det ska bli spännande. Vi kommer att studera hjärnans struktur och aktivitet under naturlig sömn. Detta sker i samarbete med flera andra universitet i Europa för att vi ska få ihop ett tillräckligt stort underlag för studien.

Vid 24 och 36 månaders ålder genomförs utförliga kliniska utredningar av barnen i studien och syftet är då att fånga upp de barn som utvecklat tillstånd inom autismspektrum.

– När man vid tre år vet vilka barn som har autism, kan man studera vad som kännetecknade deras tidiga utveckling.

Fler syskon efterlyses
Just nu ingår drygt 30 barn i Projekt Småsyskon, men projektet är beroende av många fler deltagare. Terje visar mig en ny fin annons, som ska hjälpa till i rekryteringen av fler barn.

– Många föräldrar tycker att det är smärtsamt att ens tänka tanken att även syskonet kan ha autism. Och som jag tidigare sa, kommer de flesta syskon att utvecklas normalt. Men om vi kan fånga upp de fåtal som inte gör det, får det mycket stor betydelse för forskningen om autism som kommer många barn till nytta i framtiden.

Läs mer på www.smasyskon.se

*Om KIND
KIND (www.ki.se/kind) är en centrumbildning i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Föreståndare är professor Sven Bölte. I fokus är utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar inom ett flertal neuropsykiatriska/neurologiska tillstånd, som autismspektrumstörningar och ADHD. I april 2012 tilldelades KIND 30 miljoner i forskningsanslag i en gemensam satsning från FAS , Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.