Tummen upp för Handforum

Till Handforum kommer arbetsterapeuter från länets habiliteringscenter med olika frågeställningar kring handproblematik. De har skickat sin frågeställning i förväg för att det ska bli lättare att se hur problemet kan lösas.

Handforum började som ett projekt där tre arbetsterapeuter, en dag i veckan, hade fungerat som konsulter åt sina arbetsterapeutkollegor i frågor kring felställningar, hjälpmedel och

Bild på ohand med ortos
metoder. Utvärderingen visade positiva resultat och bara någon månad efter att projektet avslutades startade ett permanent kompletterande verksamhetsstöd.

Varje fredag samlas arbetsterapeuterna Lena Krumlinde Sundholm, Barbro Gustafsson och Ulla Wallerius på Habiliteringscenter Brommaplan. Dit kommer också arbetsterapeuter från länets habiliteringscenter med olika frågeställningar kring handproblematik för att få konsultation och handledning.

Förberedelse viktigt

Innan de kommer har de skickat in sin fråga till Handforum.

– Att formulera en frågeställning och att sätta ord på sina funderingar betyder att man börjar tänka mer strukturerat, säger Lena Krumlinde Sundholm, som forskar på Karolinska Institutet, när hon inte arbetar på Handforum.

När arbetsterapeuterna kommer har de alltså redan formulerat sin fråga. De har också förberett sitt ärende genom att ta bilder för att det lättare ska gå att diskutera hur problemet ser ut och hur det ska kunna lösas.

På plats möter de sedan Handforums arbetsterapeuter i grupper om tre. Ordet Forum betyder samlingsplats för offentlig diskussion, och det är just så Handforum är tänkt att fungera.

Bild på Handforums konsulter

– Att få diskutera med andra, höra deras tankar och själv kunna bidra med kunskap är värdefullt, säger Barbro Gustafsson.

Handforum tar emot frågeställningar som gäller både vuxna och barn. Mest handlar det om felställningar, om hög muskeltonus och stelhet. Fördelningen mellan frågor som gäller barn och vuxna är jämn, med en liten övervikt för barn. 

– Vi kommer alla tre från barnsidan själva, förklarar Ulla Wallerius.

Svåra felställningar

Majoriteten av frågorna gäller personer med flerfunktionsnedsättningar och svåra felställningar.

– Att ha tummen mitt i handen är inte ett uttryck taget ur luften. Det är väldigt besvärligt. Dels är den verkligen i vägen, dels kan det bli stora problem med hygienen. Ibland ligger tummen så spänd att det inte går att komma åt att göra rent. Då uppstår problem med hygienen, med bakterier som samlas, med sår och med svamp, säger Lena Krumlinde Sundholm.

Felställningar kan korrigeras eller förbättras och dess konsekvenser mildras genom tekniska hjälpmedel eller genom träning.

– När det gäller träning är det viktigt att hitta något som lockar. Träning som både är lustfylld och spännande, säger Lena Krumlinde Sundholm och berättar om arbetsterapeuten som hittade på en
sådan aktivitet. 

– Hon gjorde en massa lådor som var fyllda med hemligt och spännande innehåll. För att komma åt innehållet var man tvungen att använda båda händerna. Det var en perfekt utmaning för en person som behövde men inte gärna ville använda sin funktionsnedsatta hand. Hennes idé blev en inspiration som snabbt spred sig. Vi och flera andra använder oss av den nu, säger hon.

Michael Jackson-ortoser

På den tekniska sidan har det hänt mycket under senare tid. Ulla Wallerius plockar fram en låda sprängfylld med exempel på olika typer av ortoser som kan rätta till en felställning, i till exempel tummen. Hon visar coola ”Michael Jackson-ortoser”, tuffa ”motorcykel-ortoser”, ”glitter-ortoser”, vackra ”regnbågs-ortoser” och så några vanliga svarta. En del är färdigköpta, andra har arbetsterapeuterna på Handforum själva tillverkat. En del är en kombination.

– De är inköpta men sedan har vi gjort lite ändringar på dem, förstärkt några ställen eller gjort andra anpassningar efter individens behov och förutsättningar, säger Ulla Wallerius. 

Medan vissa ortoser är till för att underlätta och förbättra handens funktion, används andra för att tänja och töja stelnade muskler och senor.

– Tidigare hade man tunga och hårda läderortoser. De gjorde ont och därför hade man dem bara i korta perioder, kanske tjugo minuter. Nu är de gjorde i tyg och plast. De är lätta och mjuka. Man kan sätta på dem på kvällen och ha dem på under hela natten. Mildare tänjning är en trend, konstaterar Ulla Wallerius.

Har en viktigt utbildningsroll

En gyllene regel för träning och töjning är att det inte får göra ont. Flertalet av Handforums besökare har flerfunktionsnedsättningar som också innefattar kognitiva och kommunikativa svårigheter. De kan inte sätta på sig ortoserna själva, de förstår inte alltid vad de ska vara bra för och kan inte heller alltid sätta ord på sina behov och upplevelser. Ortoser som sitter fel gör ingen nytta men kan i värsta fall göra ont och därmed leda till mer spänningar och motstånd. Här har Handforum en viktig utbildningsroll att spela. Det gäller för alla arbetsterapeuter och för personliga assistenter att lära sig hur man tränar och hur man sätter på och använder ortoser.

– Vi coachar arbetsterapeuterna som sedan coachar sina besökare, sammanfattar Barbro Gustafsson uppdraget. 

Många frågeställningar som kommer till Handforum handlar om funktion och aktivitet. Hur ska en person, sin funktionsnedsättning till trots, kunna vara aktiv.

– Hur ska hon kunna fortsätta att måla? Hur ska han kunna bre sig en macka? Vi tittar på hur vi kan tänka kring olika aktiviteter och hur vi kan hitta strategier för att lösa problemet. Alla som är med är engagerade i varandras ärenden. Det känns så roligt, säger Barbro Gustafsson. 

Åker på turné

För en del av de arbetsterapeuter som kommer till Handforum räcker det med en konsultation, andra kommer en gång till tillsammans med personen med funktionsnedsättning. 

– Då kan vi hjälpas åt. Vi kan till exempel mäta ledrörlighet. Det är de som arbetar med vuxna inte så vana vid ännu. Vi kan också hjälpa till att utforma en träning eller en ortos som passar den enskilda individens behov, säger Ulla Wallerius.

Ett enstaka besök tar kanske inte så mycket tid, men det är många arbetsterapeuter som inte hinner besöka Handforum.

Så inför varje termin sätter de upp ett schema och använder delar av sina fredagar till att åka på turné. Högst upp på deras prioriteringslista har skolorna med habiliteringsenheter stått.

– Men vi tänker besöka alla habiliteringscenter i länet. De får fortfarande förbereda sina ärenden innan vi kommer, men genom att de slipper ta sig till Brommaplan blir det mycket enklare för dem, säger Barbro Gustafsson.

Handforum lever och är en uppskattad verksamhet.

– Nu gör vi en broschyr om oss och för den som vill går det att läsa om Handforum på webben. Och vi har fortfarande plats för fler konsultationer, säger Ulla Wallerius.