ACT ger ökat välmående hos föräldrar

På Autismcenter för små barn håller man kurser i ACT, Acceptance and Committment Therapy, för föräldrar till barn med diagnosen autism. – De här föräldrarna är ofta mycket stressade och har svårt att vara närvarande i nuet, vilket påverkar både deras egen livskvalitet och deras föräldraskap, säger Tiina Holmberg Bergman, psykolog på centret. ACT ger mycket bra effekter på de här problemen.

Till Autismcenter för små barn kommer familjer med barn som är mellan 0-4 år (de får stanna till sex år) och som har ett autismspektrumtillstånd.

Under 2007 pågick en diskussion om utmattningsdepression hos föräldrar till barn med autism.

– Samtidigt kom forskningsresultat, bland annat från USA, som visade att ACT - Acceptance and Committment Therapy - ger bra resultat för föräldrar till barn med autism, säger Tiina Holmberg Bergman, som är program- och utvecklingsansvarig på Autismcenter för små barn.

– En del av centrets insatser, särskilt de intensiva insatserna, kan tillfälligt öka stressen hos familjerna. Vi såg att det fanns ett behov av att parallellt erbjuda stresshantering och bestämde oss för att starta en ACT-grupp för mammor.

Ökat psykiskt välmående

Sedan dess har man erbjudit ACT-grupper för mammor varje termin och sedan 2011 även för pappor. Tiina har också genomfört en studie, inom ramarna för ett masterprogram, med syftet att utvärdera effekterna av att gå en ACT-grupp. Mammornas psykologiska välmående mättes före och efter kursen. Samtliga av de nio mammor som ingick i studien visade ett ökat psykologiskt välmående efter kursen. 

– Psykologiskt välmående innefattar faktorer som bra psykologisk flexibilitet, bra förmåga till medveten närvaro, upplevelse av en bra livskvalitet och ingen depression, berättar Tiina.

Som att gå på autopilot

Det är ofta ett hårt tryck på de här familjerna. Tiina säger att två tredjedelar av mödrarna som kommer hit har depression orsakad av hög stress, för vissa av dem även svår depression. Även pappor går kurserna och föräldrarna kan gå parallellt i varsin grupp. 

Grupperna träffas fem gånger sammanlagt. De första tre gångerna sker varannan vecka, sedan dröjer det tre veckor till den fjärde träffen. Det femte tillfället ligger tre månader senare och är en ”påfyllnadsträff”. Då görs en ytterligare mätning av insatsens effektivitet. 

Huvudmålet med ACT-kurserna är att föräldrarna ska uppnå en ökad psykologisk flexibilitet. Det här får också positiva konsekvenser för barnet.

– Motsatsen till psykologisk flexibilitet är att man liksom inte är närvarande, att man går på autopilot och har ett mekaniserat, automatiserat föräldraskap.

– Det är svårt att vara i nuet och vara en närvarande förälder om man hela tiden grubblar på framtiden. Det är stor rädsla i de här grupperna, mycket tårar. 

Vid det första grupptillfället går man igenom vad stress är och vad som är effektivt mot stress. Man pratar också om vad man måste acceptera, därför att det inte går att förändra, och vad som går att förändra. Det är en process som kräver arbete.

– Situationen man lever i orsakar oro och tankar som tar mycket energi. Många gånger försöker man kämpa emot de här tankarna, men kampen är ofta meningslös. Jag brukar använda metaforen om kvicksand. Ju mer man kämpar mot, desto djupare sjunker man och desto hopplösare blir situationen. Om man slutar kämpa emot öppnas nya dörrar.

Små, små steg mot balans

Vid kommande träffar fortsätter man arbetet mot en bättre balans i livet och till hjälp gör man upplevelseövningar, för att lättare kunna urskilja hur man vill leva och vad som är möjligt.

– Vi använder oss bland annat av ”livskompassen”, där syftet är att visualisera vad en bra balans i livet innebär för var och en. Att träffa kompisar är positivt för många och något som man kanske avstått ifrån under lång tid. Börjar man då träffa kompisar en stund ibland, blir balansen bättre. Det handlar om att ta små, små steg mot ett mer balanserat liv.Tiina berättar också om begravningsövningen, som kan vara en hjälp när man försöker ta reda på vad som är viktigt i livet.

– Övningen innebär att man funderar över tre viktiga personer i ens liv och hur de kommer att minnas en. Då får man lite syn på vem man vill vara och vad som verkligen är viktigt.

Undvikande leder till isolering

Många av föräldrarna är uttröttade och har svårt att se hur de ska hinna med sig själva och genomföra en förändring. En metafor Tiina brukar använda i gruppen är att ”du måste gå genom träsket innan du når bergstoppen.”

– Om du drömmer om att få en hel natts sömn, så måste du kanske ha flera sömnlösa nätter innan du når dit. 

Inom ACT talar man ibland om undvikande, vilket innebär att man vid starka negativa inre känslor och oro, undviker situationer som framkallar de här känslorna. Det här vill man komma åt inom ACT.

– Om man har ett barn med svår beteendeproblematik, kan det innebära att man undviker situationer som utsätter en för stress, exempelvis att gå och handla. Det leder på sikt till isolering och är en situation många måste ha hjälp att ta sig ur.

Då kan det vara viktigt att testa att utsätta sig för stressande situationer och märka att även om det är svårt så fungerar det. Har man strategier är det lättare att våga.

Hälsoperspektivet är centralt. Genom att med övningar minska stressen mår man bättre.

– Varje tillfälle börjar med en stunds avslappning, där vi tränar andning och att vara närvarande i nuet. Vi pratar också om att fysisk aktivitet är viktigt, att det reducerar stress och främjar hälsan. Det är inte stress i sig som är farligt utan bristen på återhämtning och vila. 

Forskning tyder på att övningar i medveten närvaro erbjuder vila från stress. Därför får deltagare som hemuppgift att öva på medveten närvaro hemma.

Staka ut vägen

De avslutande tillfällena ägnas åt att fundera över vad man behöver förändra för att leva det liv man vill leva.

– Vi undersöker konkret vilka strategier man behöver använda och vilka hinder som finns. Vi arbetar med att bli det observerande jaget och deltagarna får träna på att se sina egna handlingar och vart de är på väg.

Det handlar om att staka ut vägen, att gå vidare med strävan att ha det bättre omkring sig.

– Man måste våga säga nej i livet, men kanske också träna på att säga ja. 

Tiina har utvärderat alla grupper, men är inte klar med alla sammanställningar. 

– Jag har dock gjort ytterligare en sammanställning efter den första, vilken visar samma resultat som den första. Föräldrarna upplever ett ökat psykologiskt välmående med ökad medveten närvaro och mindre depressioner.

Personalkurs i ACT

Tiina säger att mammor och pappor är ganska lika om man tittar på utvärderingarna. 

När jag frågar varför man inte har mammor och pappor i samma grupp, säger Tiina att föräldrarna inte vill ha gemensamma grupper, att de tycker att det är befriande att prata med andra mammor respektive pappor och att man inte vill vara i samma grupp som sin partner.

– Många av grupperna fortsätter att träffas på egen hand och utgör på så sätt ett stöd för varandra och kanske en påminnelse om ACT.

Även personalen på Autismcentret har fått möjlighet att gå ACT-kurs.

– Vi hade länge haft höga stressnivåer här på centret och bestämde oss för att ordna en ACT-kurs för våra medarbetare för några år sedan, berättar Tiina.

Kursen byggde på Frank Bonds och Steven Hayes arbete ACT at work. 

– Erfarenheterna från vår mammagrupp var så bra att vi bestämde oss för att testa en anpassad variant för oss själva.