Växande tillströmning kräver tuffa prioriteringar

En ständigt växande tillströmning av nya brukare karaktäriserar Habilitering & Hälsas verksamhet och skiljer Stockholm från landets övriga habiliteringar.

Under senare år har Habilitering & Hälsa haft en ständigt växande tillströmning av nya brukare, särskilt inom det neuropsykiatriska området. Under 2012 var nästan 40 procent av det totala antalet brukare nya kontakter och nästan lika många prickades av som avslutade under förra året. Det är betydligt högre in- och utflöde än vad andra habiliteringar i landet visar upp. 

– I Stockholm har habiliteringen krav på sig att erbjuda ett första besök inom fyra veckor och det är vi ensamma om i landet. För att kunna leva upp till väntetidskraven och ta emot alla som söker till oss, måste vi också ge färre och glesare insatser till dem vi möter för att få resurserna att räcka till alla och det syns i statistiken, säger Barbro Lagander, chef för verksamhetsområde Stockholm. När Barbro talar om statistiken syftar hon på den rapport med jämförande nyckeltal som hon själv varit med och tagit fram – NYSAM 2011, Rapport Habilitering.

Vi ville äga siffrorna

Vid millennieskiftet bildade verksamhetschefer inom landets olika habiliteringar en arbetsgrupp för att kunna lära av varandra och jämföra sina verksamheter. Man tog fram nyckeltal med syftet att kunna jämföra, diskutera, byta perspektiv och eventuellt staka ut förändringar för sina insatser.

– Vi bildade gruppen eftersom vi ville ha siffror att visa, framför allt för våra landstingspolitiker. Vi ville visa hur våra skattemedel används och vi ville ha relevanta jämförelsetal. I den statistik som fanns tillgänglig tidigare syntes varken habiliteringens resurser eller efterfrågan på habilitering. Vi ville själva äga siffrorna, berättar Barbro Lagander. 

Kvantiteter

Genom nyckeltalsrapporten försöker alltså landets habiliteringar få svar på frågan om och på vilket vis de klarar sitt uppdrag och till vilket pris. Eftersom habiliteringarna är olika organiserade från landsting till landsting har det varit svårt att ta fram enhetliga upplysningar och statistik.

– Därför har vi i arbetsgruppen lagt ner hårt arbete på att formulera samstämmiga definitioner av olika faktorer och begrepp. Vi vill ju inte jämföra äpplen och päron. Men fortfarande återstår det mycket att göra.

Även om det är verksamhetscheferna som valt vilka faktorer som ska mätas utifrån habiliteringens egna intressen, visar rapporterna framför allt kvantiteter. Genom läsningen av de prydliga tabellerna kan man till exempel få reda på hur många brukare som kommer, hur många gånger, hur stor omsättningen på brukare är, hur många besök varje anställd hinner med under ett år och hur mycket varje besök kostar för barn respektive vuxna brukare.

Höga nöjdhetssiffror

Illustration Habilitering & Hälsa
Frågan om hur väl Habilitering & Hälsa lever upp till innehållet och hur verksamheten står sig i förhållande till andra habiliteringar är emellertid svår att besvara genom kvantitativa uppgifter.

– NYSAM innehåller mycket produktionsdata. Vi önskar mer kvalitetsdata. Vi vill mäta kvalitet och effekt för att veta om våra insatser gör nytta, säger Barbro Lagander.

I NYSAM- rapporten finns en mindre del som är mer kvalitetsinriktad. I den efterfrågas brukarnas synpunkter på och upplevelser av både habiliteringsplaner och habiliteringsinsatser. I den statistiken får Habilitering & Hälsa höga siffror. Nöjdheten hos brukarna ligger på över 90 procent och deras bedömning av hur de kunnat påverka insatser och utformande av habiliteringsplaner är lika positiv. Det är höga nöjdhetssiffror men dessvärre ett lågt svarsantal. Ungefär en sjättedel av brukarna eller deras företrädare har svarat. Förklaringen tror Barbro Lagander ligger i kommunikationsproblematiken.

– Det är svårt för personer med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar att utvärdera och besvara enkäter. Vi har visserligen en förenklad version av enkäterna. Men det gäller att hitta rätt bild- eller lättläst stöd så att alla kan besvara utvärderingar och enkäter. Det är ett utvecklingsarbete som vi har framför oss, säger hon.

Mörkertal

För en tid sedan genomförde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm en utredning för att undersöka habiliteringens eventuella brister och invånarnas behov av insatser. Stockholms då relativt sett låga antal personer som sökte insatser låg som bakgrund.

– I rapporten kom man fram till att det fanns många i Stockholms län med funktionsnedsättning som inte söker sig till habiliteringen. Men vilka det är säger rapporten inget om. Min tolkning är att det handlar om personer med lindrig utvecklingsstörning som inte söker insatser. Insatser som de inte vet att de vid behov har rätt till och som vi inte heller är tydliga med att de skulle kunna få.

Stor omsättning

Inom det neuropsykiatriska fältet har Habilitering & Hälsa under de senaste åren sett en stark tillströmning av brukare och det har även inverkan på den stora omsättningen. 

– En politiker som tittar på de här siffrorna kan säkert tänka att: oj, här får vi mycket för skattepengarna. Men den här stora tillströmningen kräver samtidigt stora resurser, eftersom det är tidskrävande att påbörja nya kontakter. Det innebär i sin tur att det blir mindre resurser kvar till var och en. Kontakterna blir kortare och besöken, i snitt per brukare, blir färre. Det är inget fel i sig att erbjuda insatser på  annat sätt som exempelvis i grupp eller att avsluta kontakter. Här är habiliteringsplanerna med tydliga mål och utvärdering jätteviktiga. Det är också ett hälsofrämjande tankesätt med ökad egenkontroll, att man återkommer vid behov, något som är långt ifrån det gamla omsorgstänkandet. Men situationen kräver tuffa prioriteringar. Vi ser att det finns stora behov av stöd och behandling som vi inte har möjlighet att tillgodose eftersom resurserna inte räcker och frågan är hur mycket man kan glesa ut insatserna och tränga undan behov. Vad kostar det individerna och samhället på sikt, frågar sig Barbro Lagander.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.