Skolans ansvar och habiliteringens roll

Idag strävar många kommuner efter att elever med funktionsnedsättning ska gå inkluderade i skolan. Habiliteringens roll blir att stötta både skolan och elever på olika sätt. Men hur ser skolans ansvar ut och vad är habiliteringens roll?

I samtal med både habilitering och skola verkar det vara just okunskapen om varandras kompetens som sätter käppar i hjulen för samarbete, snarare än absoluta gränser i rollfördelningen mellan skolan och habiliteringen.

Stöd är skolans ansvar

Enligt skollagen är det rektorn som har det yttersta ansvaret för att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan. Skolan ansvarar också för all anpassning av lokaler såväl som av pedagogik. 

Det är också rektorn som ansvarar för att behovet av stöd utreds. Om eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas och då kan habiliteringen vara med. Har barnet nyligen utretts kan rekommendationerna från utredningen vara ett bra redskap i habiliteringens samtal med skolan om planering av lokaler och anpassad pedagogik.

I åtgärdsprogrammet ska det framgå vad eleven behöver och hur skolan ska ge och följa upp stödet. Om eleven exempelvis har behov av vardagsträning under skoltid ska det finnas med i åtgärdsprogrammet.

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll

I skolan är det elevhälsoteamet som ska arbeta förebyggande och som har ansvar för att lärare har kunskap om funktionsnedsättningen och att skolmiljön fungerar för eleven. Begreppet elevhälsa och tydligare krav på elevhälsan blev reglerat i nya skollagen från och med juli 2011 Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Vid behov ska elevhälsan identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, skolresultat och hälsa som underlag för elevens utveckling.

Handledning och elevhälsa

En stor del av elevhälsoarbetet och stöd till elever genomförs i det dagliga arbetet av ordinarie lärare. Tillsammans med lärarna är ett väl fungerande elevhälsoteam viktigt för att eleverna ska få det stöd de behöver och har rätt till. Elevhälsoteamet ska erbjuda handledning och konsultation utifrån respektive yrkesgrupps kompetensområde till lärare och resurspersoner. Om eleven behöver en resursperson under skoldagen är det skolan som har ansvar för anställning.

Habiliteringen har kunskap om barnets funktionsnedsättningar och vad som behöver beaktas i skolsituationen för att främja inlärning och delaktighet exempelvis hur ska barnet sitta för att få kraft till att lyssna och skriva. Ett samarbete mellan skolan och habiliteringen är väldigt betydelsefullt för många barn med funktionsnedsättningar, för att skolan ska utforma stödet i skolsituationen och om barnet behöver habiliteringsinsatser under skoltid så behöver detta beaktas. Då är åtgärds-program och samordnad planering bra arbetsmetoder.

Specialpedagogiska skolmyndigheten kan ge stöd på områden där kommunerna inte byggt upp egen specialpedagogisk kompetens. Stöd och råd är gratis men insatserna får kommunen betala. Myndigheten kan också tipsa om hjälpmedel.

Specifika kunskapsmål

Med den nya skollagen har det kommit nya läroplaner för varje skolform och nya kursplaner för varje ämne. Kraven på att eleverna ska nå kunskapsmål i olika ämnen har också blivit mer specifika. Men skolan har fortfarande utrymme att tolka målen och bedömningar ska göras i relation till elevens förmåga.

De högre kunskapskraven kan göra det svårare att få tid till habilitering under skoltid. Det kan dock inte uteslutas att rektorn vid en samlad bedömning av en enskild elevs situation kommer fram till att eleven ska beviljas ledighet. Det är rektorn som ska besluta om ledighet. Rektorn får uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledigheter upp till tio dagar.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.