Samverkan - nyckeln till lyckad skolgång

Nära samarbete mellan skola och habilitering gjorde Mathildas skolbyte lyckat. Men skolledningen önskar mer stöd från kommunen.

När Carina Lööf Wretborgs dotter Mathilda började sjuan hade skolan hon bytte till hunnit bli nästan tillgänglig. Ramper och dörröppnare var utlagda och uppsatta, skolan hade gjort en översyn av hissen, haft kontakt med brandskyddsmyndigheten och byggt en toalett med lyft där Mathilda kunde komma in med sin permobil. Lärarna hade gått på kurs och skolledningen lagt ett schema med få och uttänkta förflyttningar. En schemateknisk balansgång så att Mathilda, som har en muskeldiagnos, skulle få tillräckligt med tid mellan lektionerna men utan långa pauser för klasskamraterna. 

Ny erfarenhet för skolan

I biträdande rektor Hans Larssons arbetsrum på andra våningen i Norrbergsskolan, byggd på 1950-talet med prång och smala korridorer, berättar familj, habilitering och skolledning om ett ovanligt bra samarbete.

– Vi hade inte någon erfarenhet av att möta elever med de här behoven tidigare. Det har varit en lärorik resa, säger Hans

Samverkan - nyckeln till lyckad skolgång

För familjen var Norrbergsskolan ett självklart val hela tiden.

– Både jag och min man har gått i den här skolan. Men vi visste också hur dåligt anpassad den är, säger Carina Lööf Wretborg.

Det första mötet hölls i slutet av maj. Mathildas klassföreståndare från sexan och habiliteringen hade tänkt igenom vad de behövde prata om. Dessutom har hennes föräldrar varit väldigt drivande under hela processen och har tät kontakt med skolledningen.

– Ni föräldrar har haft den viktigaste rollen eftersom ni vet vad som är viktigt för Mathilda. Ni har riktat in oss andra på det. Vi har varit med i planeringen och kring en del praktiska saker, säger Anna Grenros, sjukgymnast på Habiliteringscenter Mörby.

Inga extraresurser

Planeringen tog fart direkt och det har funnits tid att pröva sig fram, tänka nytt och göra om, anser Hans Larsson. Den nya toaletten visade sig till en början vara för liten och fick byggas ut. En sliten hiss byttes ut mot en ramp som Mathilda tyckte var lättare att använda.

Många av barnen på Habiliteringscenter Mörby går i vanlig skola, men få av dessa har stora rörelsenedsättningar. Därför har förarbetet underlättat för habiliteringen också.

– Det kändes väldigt skönt att vi hade hunnit diskutera det mesta innan terminen började, säger Gunilla Mattsson, arbetsterapeut.

Samverkan - nyckeln till lyckad skolgång, bild2 Gunilla Mattsson, arbetsterapeut och Anna Grenros, sjukgymnast från Habiliteringscenter Mörby.
Vaxholm är en liten kommun där många känner varandra sedan länge. Det underlättar, men Hans Larsson är förvånad över att skolan inte fått några extraresurser från kommunen.

– Jag önskar att vi haft möten på högre nivå i kommunen, säger han.

Det är en lärdom också för habiliteringen, anser Anna Grenros. Ett tidigt möte med skolledningen och kommunen om vilka resurser som fanns hade gjort arbetet ännu smidigare.

Stöd från Specialpedagogiska institutet

Kommunen har anställt en resursperson som är med Mathilda i skolan och någon timme hemma. Familjen anser att resursen inte ska ha andra arbetsuppgifter. Habiliteringen har varit med i den diskussionen.

– Det kan bli problematiskt om resursen får många pedagogiska uppgifter. I Mathildas fall ska resursen vara händer och fötter, säger Anna Grenros

Hans Larsson säger att han inte kan se några andra arbetsuppgifter för henne.

– Expertisen finns i familjen. Vi ska lyssna och avgöra vad vi kan tillmötesgå. Det är ingen idé att vi slår oss för bröstet och säger att vi kan det här.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har hjälpt till att hitta bra hjälpmedel och haft kurser för lärarna på skolan om hur kunskapskraven i olika ämnen kan anpassas. I idrotten har Anna Grenros varit med och bollat idéer med lärarna.

Skolan har en plan för vad som händer om Mathilda blir sjuk och behöver vara hemma en länge tid. Undervisning via Skype eller hemundervisning är några alternativ.

Innan klassen började i höstas hade skolan bytt ut bänkarna utanför hemklassrummet till samma sitthöjd som Mathildas permobil för att underlätta korridorpratet mellan lektionerna. På sikt tror Carina Lööf Wretborg att kontakten med skola och habilitering kommer att handla just om hur klassen fungerar och om det sociala samspelet. 

Enligt den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 ska samtliga elever som inte har någon utvecklingsstörning gå i grundskolan och gymnasieskolan. Det är då rektorn som ytterst ansvarar för det stöd eleven behöver för att uppnå kunskapsmålen i skolan. Föräldrar har också större möjlighet att överklaga om skolan inte uppfyller sitt ansvar.

Skollagen omfattar all utbildning, det vill säga förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Samma regler gäller för alla dessa skolformer - och både i kommunala skolor och i friskolor.
Källor/Läs mer: 
www.stockholm.se (sök hjälpredan),
www.skolverket.se, www.ksl.se (sök BUS-överenskommelsen).

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.