Flickor och autismspektrum

Färre flickor än pojkar får diagnosen autism eller Aspergers syndrom. Det beror delvis på att flickor drabbas mer sällan än pojkar. Men det beror också på att flickornas problem inte upptäcks lika ofta. Det är inte bra eftersom det är viktigt med en riktig diagnos för att bli förstådd och få lämplig hjälp.

Det finns få studier som bara handlar om flickor med autism. I de studier av autism som finns är antalet flickor som deltar ofta lågt. Därför är kunskapen om flickor och autism fortfarande liten. Men det är viktigt att ta reda på varför färre flickor än pojkar får diagnoser inom autismspektrumet. Det finns ännu ingen bra förklaring till den ojämna könsfördelningen. Hur mycket beror på en verklig skillnad och hur mycket beror på att vi har svårare att upptäcka problemen hos flickor? Det kan eventuellt vara så att flickorna oftare får andra diagnoser.

Färre flickor diagnostiseras

I en vanlig befolkning beräknas en person av 250 ha Aspergers syndrom. Av dem beräknas det vara två till fyra gånger så många pojkar som flickor. Men tittar man på vilka som faktiskt får en diagnos inom autismspektrumet, är skillnaden mellan könen mycket större. Då går det åtta pojkar på en flicka. Den skillnaden är så stor att den inte enbart kan förklaras av att pojkar oftare får autism än flickor.

Det är framför allt de flickor som har ett begåvningshandikapp och en försenad språkutveckling som får diagnosen autism. Högfungerande flickor (begåvning över IQ 70 på intelligenstest) får inte lika ofta en diagnos, det vill säga Aspergers syndrom eller autistiskt syndrom hos en högfungerande person (kallas ibland högfungerande autism). Deras problem tolkas oftare som andra svårigheter och eftersom kunskapen om flickor med autism fortfarande är liten är det lätt att missa dem. Men det finns tecken på att könsfördelningen börjar jämna ut sig. Fler flickor har diagnostiserats under de senaste fem åren och bland dem finns också fler fall av Aspergers syndrom och högfungerande flickor med autism.

Studier med flickor behövs

Att det saknas studier på flickor med autism gör att det blir svårare att diagnostisera dem. Diagnoskriterierna har tagits fram utifrån de studier som gjorts. Eftersom det ingått fler pojkar än flickor i studierna, så beskriver diagnos-kriterierna hur symtomen visar sig hos pojkar. Man har dock trott att kriterierna passar för båda könen. Det är enbart under de senaste tio åren som ett intresse av att studera flickor börjat märkas.

Ålder då remittering sker

Det är stor skillnad på i vilken ålder de flesta flickor och pojkar söker en barnpsykiatrisk klinik. Det kan i sin tur påverka vilken diagnos barnen får. Pojkar remitteras oftast i åldrarna fem till tio år, flickor från elva år och uppåt. Anledningen till att pojkarna remitteras tidigare är bland annat att de är mer utagerande i skolan.

Det har visat sig att äldre flickor ibland inte utreds lika noggrant som yngre flickor eller pojkar. En av anledningarna kan vara att man missar information från föräldrarna.

Texterna om flickor och autism bygger på en kunskapsöversikt av Svenny Kopp, Kön och autism 
– Med fokus på flickor med någon form av autismspektrumstörning (2004).