Tidiga tecken på autism

Det är viktigt för barn med autism att få en diagnos så tidigt som möjligt. En tidig diagnos kan underlätta för föräldrar och syskon att förstå varför barnet eller syskonet är annorlunda. Diagnosen ger också tillgång till habilitering, tidiga insatser och stöd från samhället. Här kan du läsa om de vanligaste, tidiga tecknen på autism.

Barn under tre år

I dag vet vi att tecken på autism kan upptäckas tidigt i ett barns uppväxt. Studier visar att nära
50 % av alla föräldrar rapporterar att de oroat sig över barnets utveckling redan under barnets första år. Men det är troligen först under barnets andra år som symtomen blir så tydliga att barnets beteende säkert kan särskiljas från beteendet hos barn med typisk utveckling och barn med intellektuell funktionsnedsättning.

Det finns i dag många studier som varit inriktade på tidiga tecken på autism. I huvudsak är det tre olika typer av studier som dominerar forskningen: föräldrarapporter och enkäter om barnets tidiga beteende, filmer från barnens uppväxt samt så kallade prospektiva studier. Det senare innebär studier där man följer ”riskgrupper” under en längre tid för att se om de har autism och om det då går att hitta gemensamma tidiga beteenden som kan möjliggöra tidig upptäckt i framtiden. Den vanligaste metoden är att följa yngre syskon till barn med autism, eftersom man vet att det är en större risk att syskonet också har autism än det är bland barn i befolkningen i övrigt. 

Studier har visat att beteenden som skulle kunna vara ett tidigt tecken på autism stämmer överens med de kriterier som krävs för att få diagnosen autism. Här följer några exempel på tidiga tecken, grupperade efter de kriterier som krävs för att få diagnosen autism. Exemplen finns i en majoritet av alla studier.

Socialt samspel och kommunikation

I de allra flesta studier om tidiga tecken har studierna visat att barnens sociala samspel och förmåga att kommunicera var annorlunda i jämförelse med jämnåriga barns. Några exempel:

  • Barnet lystrade inte till sitt namn.
  • Barnet gav dålig ögonkontakt.
  • Barnet varken imiterade (härmade) föräldrar eller andra barn.
  • Barnet visade bristande förmåga eller intresse att ta initiativ till eller svara på social interaktion.
  • Barnet visade bristande joint attention (gemensamt uppmärksamhetsfokus eller delad uppmärksamhet), till exempel
    • Svårighet att hålla kvar ögonkontakt (utvecklas vanligen före 3 månaders ålder)

    • Följer inte någon annans blick (utvecklas vanligen runt ca 6 månader)
    • Pekar inte på föremål som barnet önskar (utvecklas vanligen mellan 9–2 månader
    • Pekar inte på föremål för att någon annan ska fästa uppmärksamhet på föremålet (utvecklas vanligen vid 12 månaders ålder).
  • Barnet hade försenad språkutveckling.
  • Barnet hade försenad eller bristande användning av gester. 

(Observera att åldersangivningarna ovan är ungefärliga.)

Beteende

I studier har man också funnit tidiga tecken som passar in i diagnoskriteriet om en begränsad repertoar av beteenden. Några exempel:

  • Barnet använde saker på ett annat sätt än vad jämnåriga gör (snurrade, skakade, radade upp, etc.).
  • Barnet utforskade objekt på ett annorlunda sätt jämfört med jämnåriga barn.
  • Barnet lekte annorlunda i jämförelse med jämnåriga.
  • Barnet lekte endast med hårda saker.
  • Barnet lekte på ett och samma sätt hela tiden.
  • Barnet reagerade annorlunda på sinnesintryck, till exempel:
    • Verkade inte reagera på korta höga ljud men reagerade på tysta ljud som hörs länge (reagerade selektivt på ljudkällor)

    • Tålde mycket smärta i jämförelse med jämnåriga barn

    • Reagerade kraftigt på vissa ljus

    • Stirrade in i en stark ljuskälla

    • Reagerade med obehag eller smärta på viss beröring.

Andra områden

Även om Kanner beskrev en annorlunda motorik hos barn med autism så är det först under de senaste tio åren som det uppmärksammats i studier av tidiga tecken på autism. Några exempel:

  • Annorlunda kroppshållning 
  • Annorlunda rörelser (handrörelser, fotrörelser samt kroppsrörelser)

Tecken vid 18 månader

Om man ska upptäcka autism tidigt finns det tecken, ”riskbeteenden” eller ”röda flaggor” som man kan leta efter. Även om barnet skulle uppfylla flera av dessa tecken så innebär det inte att hen per automatik har autism. En del barn utan funktionsnedsättning, eller med en annan funktionsnedsättning än autism, kan uppvisa de här tecknen vid 18 månaders ålder utan att ha autism.

Det finns ett antal olika sätt att beskriva tidiga tecken. Listorna består ofta av 5–22 olika beteenden. Det gemensamma för de flesta listor sammanfattas av följande frågor:

  • Lystrar barnet när mamma eller pappa ropar hens namn?

Barn med typisk utveckling brukar svara på sitt eget namn genom att titta på den som säger namnet. Endast ca 20 % av alla spädbarn som senare får diagnosen autism svarar på sitt namn. Många reagerar selektivt på ljud. Det innebär att barnet kan reagera på tysta ljud, såsom prassel av godispapper medan barnet inte reagerar när föräldrarna ropar hens namn.

  • Reagerar barnet annorlunda på sinnesintryck jämfört med jämnåriga barn?

Barnet håller för öronen vid relativt låga ljud, reagerar med rädsla för speciella ljud, håller för ögonen i speciella ljus – när andra barn inte gör det. Barnet verkar inte höra i vissa situationer men har en skarp hörsel i andra. Barnet tycker inte om mjuk beröring.

  • Deltar barnet i ”joint attention” (delad uppmärksamhet)?

Typiskt utvecklade barn skiftar sin uppmärksamhet mellan människor och objekt. De tittar i samma riktning som någon pekar eller pekar på objekt för att någon annan ska uppmärksamma det. Ett barn med autism tittar oftast inte åt samma håll som någon annan pekar åt, tittar inte fram och tillbaka mellan saker och människor eller pekar inte för att få någon annan uppmärksam på ett objekt.

  • Imiterar barnet andra?

Typiskt utvecklade barn försöker ofta härma andra i omgivningen. Det kan till exempel röra sig om ansiktsuttryck, röstläge, motoriska aktiviteter eller mer avancerade lekar. Barn med autism tar mer sällan efter andra i sin omgivning, oavsett om det rör sig om miner, handrörelser eller lekar.

  • Reagerar barnet känslomässigt på andras känslor?

Barn svarar på andras känslor; om någon ler mot barnet så ler barnet tillbaka, i lek med andra så skrattar eller ler barnet. När ett barn med typisk utveckling ser ett annat barn gråta kan de själva börja gråta eller visa medlidande. Ett barn med autism verkar inte uppmärksamma någon annans leende eller känslor.

  • Leker barnet låtsaslekar?

Barn leker ofta låtsaslekar. De kan använda ett objekt som något annat, till exempel låtsas att en fjärrkontroll till tv:n är en telefon. Runt två års ålder utvecklas leken vidare och barnet tar andra roller. Barnet leker till exempel förälder och byter blöjor på dockan, bakar låtsaskakor och kokar kaffe som serveras till någon annan eller dockan. Generellt sett saknas den här förmågan hos barn med autism. Ofta är leken ensidig; barnet använder till exempel ovanligt få leksaker eller använder leksaker på ett annorlunda sätt för sin ålder. Barnet kan spela upp samma scen från till exempel Spiderman, om och om igen.

Om ett barn visar upp flera av dessa beteenden bör man kontakta en barnläkare, en barnpsykiatrisk mottagning eller liknande för att få en bedömning. Men än en gång, det är viktigt att vara medveten om att det inte behöver röra sig om autism bara för att ett barn uppvisar tecken som kan tyda på det. För att kunna avgöra om ett barn har autism måste man ta hänsyn till barnets övriga utveckling.

Hur tidigt kan man ställa diagnos?

Diagnosen autism ställs oftast när barnet är mellan fyra och fem år, trots att man i dag vet att man kan ställa en säker diagnos på många barn före tre års ålder.

Det verkar däremot vara svårt att ställa diagnosen tidigt om barnet är på en tidig utvecklingsnivå eller har ett väl utvecklat språk och hög begåvning.

Hur säker är en tidig diagnos?

Det finns studier som undersökt om en diagnos som har ställts innan ett barn fyllt tre fortfarande var korrekt då barnet var äldre. Studierna visade att diagnosen stämde för de flesta barn något eller några år senare. En studie visar att diagnosen autism som blivit ställd på barn när de är två år fortfarande var korrekt när de fyllt 9 år. Man kan därför med ganska stor säkerhet säga att det går att ställa diagnosen autism innan barnet fyllt tre år.

Men i alla studier fanns det barn som efter några år inte längre uppfyllde diagnoskriterierna. Därför bör diagnosen följas upp, framför allt på de yngre barnen. Det fanns också barn som efter en noggrann utredning före tre års ålder inte fått diagnosen autism men som senare under uppväxten uppfyllde kriterierna och fick en diagnos.

Varför ställa diagnos tidigt?

Det finns flera viktiga skäl till att upptäcka autism så tidigt som möjligt. En tidig diagnos kan underlätta för föräldrar och syskon att förstå varför barnet/syskonet är annorlunda. Diagnosen ger också tillgång till habilitering, tidiga insatser och stöd från samhället. Det finns också studier som visar att ju tidigare insatser desto större är möjligheten för en positiv utveckling och en minskad risk för utmanande beteenden senare i barnets utveckling.

Fördjupande text:

Lägg till kommentar

Här kan du kommentera sådant som rör webbplatsens innehåll eller funktionalitet. Vid personliga frågor, kontakta ditt center eller enhet.