Aspergers syndrom

Aspergers syndrom liknar autism. Det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: socialt samspel och begränsade beteenden, aktiviteter och intressen. För att man ska ställa diagnosen Aspergers syndrom, måste svårigheterna medföra allvarliga problem i vardagen.

Det som vi i dag kallar Aspergers syndrom beskrevs första gången i den vetenskapliga litteraturen på 1920-talet och därefter mer ingående av Hans Asperger 1944. Men det var inte förrän 1981 när barnpsykiatrikern och forskaren Lorna Wing tog upp Hans Aspergers tankegångar som begreppet Aspergers syndrom etablerades.

Ända sedan dess har det pågått en debatt huruvida Aspergers syndrom och autism är olika eller överlappande funktionsnedsättningar. Först på 1990-talet kom den första internationellt accepterade definitionen på Aspergers syndrom.

Diagnosmanualer beskriver kriterier

För att ta reda på om en person har Aspergers syndrom, bedömer man personens beteenden och svårigheter. Det är en läkare, en psykolog eller ett team där flera yrken finns representerade, som ställer diagnosen. För att få diagnosen Aspergers syndrom ska personen uppfylla vissa kriterier, så kallade diagnoskriterier. Det finns inget speciellt test som säkert kan visa om en person har Aspergers syndrom eller inte.

Kriterierna är samlade i diagnosmanualer och där beskrivs vilka beteenden eller svårigheter personen ska ha för att diagnosen ska ställas. I Sverige används både den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 och Världshälsoorganisationens (WHO) diagnosmanual ICD-10.

Amerikanska manualen har uppdaterats

2013 kom den senaste versionen av den amerikanska diagnosmanualen, DSM 5. I den har diagnosen Aspergers syndrom tagits bort som en separat diagnos. De personer som tidigare fått diagnosen Aspergers syndrom enligt DSM-IV-TR ska utifrån DSM-5 få diagnosen autism. 

Enligt Socialstyrelsen är dock WHO:s diagnosmanual ICD-10 den som gäller i Sverige. Det är från den manualen man hämtar diagnoskoden. Det är också den diagnosmanual som generellt används mest i Europa. Vi kommer därför att här beskriva Aspergers syndrom utifrån ICD-10.

Huvudkriterier för Aspergers syndrom

I ICD-10 finns två huvudkriterier för att diagnostisera Aspergers syndrom:

1. Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel.
2. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter.

> Diagnoskriterier för Aspergers syndrom i ICD-10

> Diagnoskriterier för autism (ASD) i DSM-5

Gillberg och Gillbergs diagnoskriterier

Gillberg och Gillbergs kriterier bygger på en genomgång av Hans Aspergers fallbeskrivningar från 1944. Kriterierna är helt enkelt de symtom som fanns hos alla personer eller alla utom en. De överensstämmer även med van Krevelens och Lorna Wings beskrivningar. 

> Gillberg och Gillbergs diagnoskriterier

Aspie-kriterierna 

Tony Attwood och Carol Gray, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Tillsammans har de författat Aspie-kriterierna, som tar fasta på positiva aspekter av diagnosen. 

> Aspie-kriterierna (Attwood och Gray)