Jag är introvert och det är okej

Jag är introvert och det innebär bland annat att jag tycker om att vara ensam. Jag trivs i mitt eget sällskap, men tycker också om att umgås med andra. Mina relationer är få, men djupa, och att delta i sociala aktiviteter tar mycket energi från mig. En situation som tar energi från mig är till exempel att gå på bio. Jag tycker det är svårt att slappna av om det sitter en okänd person bredvid mig och jag hör majoriteten av de små ljud som resten av biobesökarna ger ifrån sig. Det blir inte en positiv och avslappnad bioupplevelse för mig, utan för det mesta en frustrerande upplevelse med konstanta distraktioner. Jag visste inte om att jag var introvert, förrän nyligen och det har förklarat mycket.

Jag har alltid varit annorlunda och skilt mig från resten av min familj, klasskamrater och arbetskollegor. Jag har inte haft samma behov av sociala aktiviteter, utan har varit nöjd med att helt enkelt bara vara ensam. Problemet är inte att jag i relation till andra är olik, utan att jag inte har haft någon annan introvert att dela mina erfarenheter med. Jag har inte kunnat prata med någon om att jag trivs med att vara ensam, utan har haft dessa tankar för mig själv och det har varit farligt.

Negativ självbild

Ett bra tag såg jag mig själv som blyg, enstörig och passiv. Tre personlighetsdrag som mestadels är negativa. Jag började se mina introverta drag som något dåligt och försökte desperat att ändra dem. I flera år har jag varit arg och frustrerad på mig själv för hur jag reagerar på olika situationer och varför vissa situationer är speciellt jobbiga för mig. Istället för att jag lugnt kommer fram till vad som är jobbigt, har jag blivit ledsen och besviken på mig själv för att jag överhuvudtaget reagerar på något. Det har blivit en negativ spiral, då jag istället för att hitta lösningar, fortsätter vara ledsen och besviken. Ett exempel är när jag för första gången skulle bo på ett vandrahem utan någon jag kände som sällskap. Jag hade bokat ett rum och hade med mig alla saker jag behövde för övernattningen. När jag väl kommer dit, ser jag att rummet jag ska bo i har flera sovplatser. Det visar sig att jag kanske ska behöva dela rum med någon jag inte känner. Det kändes jätte jobbigt, då jag inte var förberedd inför denna situation och inte visste hur jag skulle hantera den. Tack och lov fick jag sova ensam, men jag kände mig väldigt obekväm den tiden jag stannade på vandrahemmet. I denna situation visste jag inte om att jag är introvert, vilket gjorde att jag tvivlade på mina egna reaktioner. Det kändes fånigt att jag reagerade så starkt på situationen.

Betydelsefull insikt

När jag till slut fick en förståelse för att jag är introvert, förändrades min syn på mig själv som individ och min relation till resten av världen. Jag började förstå att mina till synes konstiga beteenden och reaktioner var sammankopplade. De var rimliga, utifrån insikten om att jag är introvert. Jag tycker till exempel om att gå på konserter, då jag kan njuta av att höra de band och artister som jag tycker bäst om. Men under tiden jag är på en konsert, blir jag högst medveten om min omgivning, med mycket folk, höga ljud och trängsel. Det är speciellt jobbigt för mig om någon står bakom mig och trycker mig framåt. Jag förstår att det är något att förvänta sig, men istället för att må dåligt över situationen funderar jag på lösningar som skulle kunna göra situationen bättre. En lösning är att ha med sig någon man känner sedan innan och be personen agera som skydd mellan mig och människor som trycker mig framåt. Personen kan vara skydd genom att stå bakom mig eller att hjälpa mig att hantera människor som trycker mig framåt. En annan lösning skulle vara att hitta en plats längre bak eller mot en vägg, då chansen är mycket liten att någon kommer att kunna stå bakom mig. Innan jag fick min insikt om att jag är introvert, hade jag inte ens kunnat börja lösa besvärliga situationer, eftersom jag inte förstod varför en situation var jobbig. Nu har jag en större kunskap om vad jag tycker är svårt och hur jag kan reagera och agera för att underlätta besvärliga situationer. Jag är annorlunda, men det är inget fel på mig.

Idag vet mina närstående att jag är introvert och vad det innebär. Det har haft en positiv inverkan på vår kommunikation och på mitt liv. Jag har fått en större förståelse för vem jag egentligen är och att det är okej att vara annorlunda.

Anna H, juni 2016

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.