Alternativ och kompletterande kommunikation

AKK är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personen med kommunikationssvårigheter att förstå andra eller att uttrycka sig, eller oftast båda delarna.

kommunikativt stöd

AKK kan vara allt från enkla bilder eller fotografier till talapparater och datorer med olika styrsätt. Samma person behöver oftast olika alternativ och komplement beroende på situationen och vem man ska prata med. För att hitta rätt AKK till en person tittar man på personens förutsättningar och kartlägger vilka behov som finns i de miljöer personen vistas i. Vid alla former av AKK är omgivningens stöd avgörande för hur kommunikationen kommer att fungera.

Alla som har så pass svåra kommunikativa funktionsnedsättningar att de inte kan förlita sig på sitt naturliga tal för att klara sina vardagliga kommunikativa behov behöver någon slags AKK. Det är en mycket heterogen grupp, d v s personerna uppvisar stora olikheter vad gäller ålder, kognitiva, kommunikativa samt motoriska förmågor. Enligt forskning omfattar gruppen c:a 1,3% av alla medborgare, vilket i Sverige skulle innebära c:a 133 000 personer (beräknat på en befolknings­mängd på 10 215 309 i november 2018) och i Stockholms läns landsting c:a 30 400 personer (1,3% av totalt 2 339 640 i november 2018).

AKK hindrar inte utveckling av tal utan ökar snarare möjligheten att lära sig tala då man ges möjlighet att kommunicera. Det är därför mycket angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla sin kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Det är heller aldrig för sent att starta med AKK.

Olika former av AKK

Tidig AKK – kroppsnära kommunikation

För personer som befinner sig på tidig kommunikativ nivå blir vi i omgivningen otroligt viktiga,
genom att vara närvarande och lyhörda kan vi se till att kommunikation och delaktighet säkerställs. Naturliga reaktioner och kropssignaler används och tolkas. Läs i dokumentet om hur vi tänker runt denna kommunikationsmetod. Läs också mer om StAKK -- startväska för AKK.

PDF iconTidig AKK

​TAKK – Tecken som AKK

TAKK är en av de vanligaste AKK-metoderna som används i Sverige. TAKK är inte detsamma som teckenspråk, utan man använder TAKK tillsammans med talat språk. När man använder TAKK behöver man inte bekymra sig över prylar och teknik som ska fungera, man använder ju sina egna händer. Läs i dokumentet om TAKK, där finns också några intressanta TAKK-länkar. Inom Habilitering & Hälsa hålls kontinuerligt grundkurs i TAKK på de olika habiliteringscentren.

PDF iconTAKK Tecken som AKK

> Ladda ner teckenbilder för användning med barnböcker och att använda i förskolan här

AKK med bilder och symboler

Bilder och symboler kan göra det möjligt för en person att uttrycka sig och också underlätta förståelsen för vad andra säger. Bilderna och symbolerna bör kompletteras med text, så att alla i omgivningen förstår vad de betyder för personen. När vi använder bild-/symbolkommunikation med en person med kommunikativ funktionsnedsättning är det viktigt att vi använder så kallat pekprat (eller på engelska "aided language stimulation") med personen för att möjliggöra inlärning av kommunikationssättet och att utveckla personens språk. Läs om pekprat här: 

Bildbaserad AKK finns i många olika former. Här presenterar vi några:

AKK i bollhavet

En situationskarta är en kommunikationskarta som är anpassad för en viss situation eller aktivitet. En sådan bildkarta kan vara den första kontakten en person får med bildkommunikation och kan vara mycket positiv att använda om det är en rolig och motiverande lek eller annan aktivitet som bildsätts! 

PDF iconSituationskarta

> Ladda ner våra situationskartor här

En generell kommunikationskarta är en kommunikationskarta där AKK-användaren har med sig sitt ordförråd på en karta.

PDF iconGenerell kommunikationskarta

PODD (pragmatiskt organiserade dynamiska displayer) är ett sätt att organisera ett bildbaserat ordförråd utifrån kommunikativa och pragmatiska funktioner, det vill säga utifrån hur man använder språk. PODD-böcker har en struktur som följer personers språkliga och kommunikativa utveckling och som underlättar utvecklingen av en mer avancerad kommunikation. PODD kan användas både låg- och högteknologiskt, i bokform eller som en anpassning i en kommunikationsdator. Det finns ett antal olika böcker med olika upplägg och olika många bilder per uppslag. Vilken bok man ska välja avgörs av förutsättningar och behov hos personen som ska använda den.

PDF iconPODD

PECS – Picture Exchange Communication System är en AKK-metod som har som syfte att träna in kommunikation för personer vars grundproblematik är att de inte riktar sin kommunikation till andra människor. PECS bygger på en strukturerad inlärning och utveckling av kommunikation och på den kommunikativa funktionen att BEGÄRA från början, men tanken är att man ska
utveckla till mer kommunikation.

PDF iconPECS

Talande hjälpmedel

Ett talande hjälpmedel läser upp inspelade meddelanden eller talar med syntetiskt tal. Talande hjälpmedel finns i många utföranden, allt från en liten knapp med ett meddelande till avancerade med stora ordförråd. Antingen pekar man direkt på bilder, symboler, bokstäver eller text på hjälpmedlet, eller så styr man på ett alternativt sätt (läs mer om alternativa styrsätt längre ner på sidan).

Samtalsapparat där man kan spela in ljud och med en eller flera nivåer är ett bra sätt att komplettera kommunikationen för en person som använder situationskartor till sin kommunikation. När personen sedan trycker på bilden/rutan så läser apparaten upp det man har spelat
in. Kartan blir talande!

PDF iconSamtalsapparat

Många AKK-lösningar kan man också ha i en dator, smartphone eller surfplatta. Då använder man program/appar som är dynamiska, d v s man kan konstru­era anpass­ningar med bilder, text och ljud som går att bläddra runt i med hjälp av programmets inbyggda funk­tioner.

PDF iconKommunicera med dator eller surfplatta

Alternativa styrsätt

För en del personer kan det vara lättare att använda en dator eller surfplatta om man anpassar styrsättet. Det kan vara att man använder en kontakt istället för mus när man klickar, eller att man gör bokstäverna på tangentbordet tydligare. Det kan också viktigt att man sitter bra och har en apparat/skärm som är placerad i rätt ljusförhållanden. 

En hand som håller i en grön talande knapp och någon trycker med sitt pekfinger på knappen.

Några enkla tips

  • Tänk på att ha rätt sittställning​
  • Stolen ska ge ett bra stöd för ryggen
  • Ha bra stöd för fötterna
  • Många kan behöva en större bordsyta eftersom de rör hela armen när de använder musen, det gäller särskilt mindre barn
  • Ha enbart framme de styrsätt som är aktuella och se till att styrsättet är lätt åtkomligt
  • Om exempelvis höger hand används bör styrsättet vara placerat mer åt höger än rakt framför personen
  • Bildskärmen ska inte ha reflexer från lampor eller fönster. En lämplig placering är så att dagsljuset kommer från sidan
  • Bildskärmen bör vara placerad så att nacken är rak och blicken något nedåtriktad när man tittar på skärmen. Ett riktmärke är att överkanten på bildskärmen ska vara i samma höjd som ögonen
  • Tänk på att en bärbar dator kan ge sämre arbetsställning och ett otillräckligt synavstånd på grund av att bildskärmen och tangentbordet sitter ihop