Kommunikation

Att kunna kommunicera är en förutsättning för att lära sig och utvecklas. Oavsett hur kommunikationen sker – med tal, bilder, tecken eller kroppsspråk – är det viktigt att kunna förstå och göra sig förstådd

Kommunikation handlar om förmågan att förmedla ett budskap, men det handlar också om att kunna ta emot och begripa ordagranna och dolda innebörder i ett budskap. Att kommunicera är även förmågan att föra ett samtal, att hålla igång och slutföra ett utbyte av tankar och idéer genom talat, skrivet, tecknat eller annan form av språk med en eller flera personer.

Kommunikation sker med hjälp av våra sinnen. Att ha en nedsättning i någon av dessa funktioner ger en nedsättning i kommunikationsförmågan.

Kognitiv funktionsnedsättning


Att ha en kognitiv funktionsnedsättning innebär att man ofta har en nedsättning i förmågan att kommunicera. Det kan handla om att ha svårt att lära sig prata eller att inte kunna hålla koncentrationen uppe för att förstå ett resonemang eller ett sammanhang. Några kan ha svårt att lyssna och uppfatta vad andra säger, både i tal och med kroppsspråk. Man kan också ha problem att hitta rätt ord och uttrycka sig.

Svårigheter med tal

Vid vissa funktionsnedsättningar finns talskador som orsakas av nedsatt neurologisk kontroll av musklerna som normalt används vid tal, dysartri. Detta innebär svårigheter med koordination av artikulation, andning och röst.

Perception


Personer med en förvärvad hjärnskada, kan ha problem med perception och att bearbeta information. Många drabbas av afasi som är en språkstörning som innebär att man får svårt tala och skriva och även svårt att förstå det man hör och läser. Man kan också få problem med att räkna och känna igen siffror.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK


Många som har problem med kommunikationsförmågan kan med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, utveckla sin kommunikationsförmåga. AKK är ett samlingsnamn för kommunikation som inte bygger talat språk. AKK innefattar kroppsspråk, gester och ansiktsmimik men också tecken, bilder, pictogram och kommunikationshjälpmedel som kommunikationskartor och talapparater. AKK kan behövas som en ersättning för eller ett komplement till tal för personer med grava kommunikationssvårigheter.

> Läs om AKK på StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

HabiliteringsinsatserTvå kvinnor som sitter mittemot varandra vid ett bord där det ligger olika bilder.

habiliteringen får personer med nedsatt kommunikationsförmåga träffa logopeder och specialpedagoger. Möjligheter  och svårigheter i en persons kommunikationsförmåga undersöks. Logopeden kan hjälpa patienten att träna språk och kommunikation, samt lära ut sätt och strategier för att kommunicera. Det är också viktigt att närstående får information och råd om hur man kan underlätta samtal med personer som har kommunikationssvårigheter. Man kan också få hjälp med kommunikationshjälpmedel.

Barn och unga 0-15 år


På habiliteringscentret för barn finns logoped och specialpedagog, som är specialiserade på språk- och kommunikation och barns utveckling. Kommunikationsträning med barn sker på ett lust- och lekfullt sätt både individuellt och i grupp. Träningen kan ske på habiliteringscentret, på förskola/skola eller i hemmet.

Logopeden lär föräldrar och personal hur de på bästa sätt ska träna och stimulera barnets språk- och kommunikationsförmåga i barnets vardag, exempelvis genom tecken till tal. Detta är en metod där man först introducerar tecken till barnet för att sedan förstärka talet med tecken i syfte att stödja barnet i sin talutveckling.

Det är också viktigt att omgivningen anpassar sitt sätt att kommunicera efter barnets behov och förmåga. Barnet kan exempelvis behöva språk- och kommunikationsträning, begreppsträning, oralmotorisk träning eller alternativ kompletterande kommunikation, AKK.

Barn som är dövblinda lär sig alternativa kommunikationsformer, exempelvis taktilt teckenspråk, där man läser av tecken med händerna.

Specialiserad verksamhet för barn

Ibland kan det behövas ett komplement till det stöd som ges på habiliteringscentret. Då finns verksamhet som är specialiserade på språk- och kommunikationssvårigheter hos barn.

Unga och vuxna 16 år

När man blir äldre kan nya behov av stöd och insatser för kommunikationsutveckling uppstå.
En förvärvad hjärnskada eller dövblindhet kan påverka den kommunikativa förmågan. Vuxna som inte kan tala kan behöva nya former av alternativ kompletterande kommunikation, AKK.

På habiliteringscentren för ungdomar och vuxna finns logoped som är specialiserad på språk- och kommunikation.

Kommunikationsträning kan ske på olika sätt, enskilt eller i grupp. Inom habiliteringen anordnas exempelvis samtalsgrupper, vars syfte är att stimulera kommunikationsutbytet med andra. Du kanske har begränsat språk och behöver alternativ och kompletterande kommunikation AKK i form av tecken, bilder, pictogram eller kommunikationshjälpmedel som talapparat eller kommunikationskartor.

Taltjänst

Taltjänst erbjuder stöd till personer med tal-, röst- eller språkskador och kan utgöra ett stöd i kommunikationen med samtalspartner, vid ett personligt möte eller per telefon.

Tolkcentralen

Tolkcentralen erbjuder teckenspråkstolk till döva, dövblind och personer med hörselskada.

Lägg till kommentar

Här kan du kommentera sådant som rör webbplatsens innehåll eller funktionalitet. Vid personliga frågor, kontakta ditt center eller enhet.