Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Ungefär en procent av befolkningen i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning (tidigare kallat utvecklingsstörning). Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning har ofta även andra funktionsnedsättningar, som till exempel rörelsehinder, cerebral pares, autism, eller en syn- eller hörselnedsättning. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning, som innebär allt från en mycket svår funktionsnedsättning, till att personen med visst stöd kan leva ett självständigt liv.

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning

En lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär att personen har förmåga att gå utanför sin egen verklighet och föreställa sig sådant som inte är självupplevt. Däremot kan en person med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ha svårt att förstå abstrakta begrepp och saker som man inte kan uppleva konkret. Det kan vara svårt att förstå symboler för olika ting, som till exempel att kontokort motsvarar pengar som betalningsmedel. Det hindrar inte att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig läsa, skriva och räkna.De flesta personer med intellektuell funktionsnedsättning hör till den här gruppen, som i Sverige utgör cirka 85 procent av det totala antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Måttlig intellektuell funktionsnedsättning

Den som har en måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan kanske lära sig att läsa enstaka, lätta ord och att skriva sitt eget namn, men förstår mer om han eller hon får ta hjälp av bilder. Talat språk förstås i stor utsträckning och ofta kan personen själv kommunicera genom tal. Förståelsen är dock begränsad till egna upplevelser. Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning utgör ca tio procent av det totala antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Grav intellektuell funktionsnedsättning

Personer med grav intellektuell funktionsnedsättning upplever verkligheten som den är här och nu. Genom olika former av samspel kan personer med grav intellektuell funktionsnedsättning lära sig att känna igen människor, föremål och situationer. Däremot kan det vara svårt att föreställa sig något i tankarna, om man inte samtidigt får sinnesintryck. Mest kommunicerar man via kroppsspråket och gester.

Har man en grav intellektuell funktionsnedsättning lär man sig inte att förstå talat språk och kan inte heller själv tala. Däremot kan man lära sig att förknippa ord med vissa handlingar och situationer. Då fungerar orden som signaler och inte som symboler. För att underlätta förståelsen, behöver man visa konkret vad man menar med hjälp av föremål. En sked kan t ex signalera matdags. Personer med grav intellektuell funktionsnedsättning utgör ca 5 % av den totala populationen personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Filmer om intellektuell funktionsnedsättning

Läkare berättar om intellektuell funktionsnedsättning


Hur fungerar hjärnan när man har intellektuell funktionsnedsättning


Mer information på andra webbplatser

> Intellektuell funktionsnedsättning på 1177 Vårdguiden

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.