Förskola, grundskola och gymnasium

Här hittar du information om olika skolformer, och vilka bidrag och stödinsatser som barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan få i skolan.

> Barn- och elevombudet
> Ekonomiskt stöd och bidrag
> Elever med funktionsnedsättning
> ​Elevhälsan
> Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan
> Fritidshem
> Förskola
> Grundsärskola
​> Gymnasiesärskola
> Intresseorganisationer
> Nationella prov
> Riksgymnasier för elev med rörelsehinder​
> Skolhjälpmedel
> Skolskjuts
> Skolverket
​> 
Skolinspektionen
​> Skolväsendets överklagandenämnd
> Specialpedagogiska skolmyndigheten 
Specialskola

Barn- och elevombudet

Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn- och elevombudets (BEO) uppgift är att ta tillvara barns och elevers rättigheter i skolan när det gäller kränkande behandling. 

Barn- och elevombudet ska till exempel:

  • utreda och besluta om kränkande behandling 
  • informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan och ge råd om hur lagen ska användas.
  • företräda barn eller elever i domstol. 

> beo.skolinspektionen.se  

Ekonomiskt stöd och bidrag

Barnbidrag vid förlängd skolgång

Elever som går i grundskolan, grundsärskolan eller i gymnasiesärskolan kan ansöka om förlängt barnbidrag från Försäkringskassan efter att de fyller 16 år. För att kunna få förlängt barnbidrag måste skolan skicka in uppgifter om eleven och elevens skolgång till Försäkringskassan.
> Barnbidrag vid förlängd skolgång - forsakringskassan.se

Inackorderingstillägg

Om du läser på en kommunal gymnasieskola och ska bo och studera på en annan ort än din hemort, ska du i regel söka bidrag för boendet och resorna hos din hemkommun. Ska du läsa på fristående gymnasieskola eller fristående gymnasiesärskola kan du i stället söka inackorderingstillägg hos Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Du kan få inackorderingstillägg:

  • om programmet och den nationella inriktning du ska läsa inte finns på hemorten
  • till och med vårterminen det år du fyller 20 om du bor på en annan adress under den tid du studerar 
  • din restid är minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bor kvar hemma 
  • du studerar på heltid
  • du studerar på folkhögskola eller kompletterande utbildning
  • du studerar på fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola
  • du studerar på en före detta riksinternatskola och påbörjade utbildningen före den 1 januari 2016.

Riksgymnasiebidrag 

Du som har en hörselnedsättning eller rörelsenedsättning kan ansöka om riksgymnasiebidrag (Rg-bidrag) hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) om bidrag till vissa kostnader exempelvis mat, boende, hemresor om du går en utbildning på ett riksgymnasium för döva, hörselskadade och omfattande rörelsehindrade.
> Rg-bidrag - csn.se

Elever med funktionsnedsättning

Elever med funktionsnedsättning har rätt till stöd och hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Läraren ska anpassa undervisningen till eleverna. Rektor har det yttersta ansvaret för att alla elever når kunskapsmålen. 
> Elever med funktionsnedsättning - skolverket.se

​Elevhälsan

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Eleverna ska även ha tillgång till psykolog och kurator samt personal med kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
> Elevhälsans medicinska del - 1177.se 
​> Elevhälsan - skolverket.se  

Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan

När rektor har fått information om att en elev på skolan kan vara i behov av särskilt stöd ska en utredning påbörjas snabbt. Utredningen ska kartlägga och dokumentera elevens svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. 

Skolan ska ta reda på elevens behov genom frågor som:

  • När fungerar undervisningen? 
  • När fungerar den inte och varför? 
  • Hur fungerar elevens hela skolsituation, till exempel utanför klassrummet, raster och i matsalen?
  • Hur undervisningen utformas och anpassas för att ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt?
  • Finns det praktiska omständigheter som påverkar situationen, som till exempel möblering, akustik och belysning?
  • Vad tycker eleven själv fungerar bra och mindre bra?

Extra anpassningar 

Extra anpassningar handlar om att göra undervisningen mer tillgänglig för eleven. Skolan behöver inte ta något beslut för att göra anpassningar.

Några exempel på extra anpassningar:

  • särskilt schema över skoldagen
  • extra tydliga instruktioner
  • stöd för att sätta igång arbetet
  • hjälp att förstå texter
  • anpassade datorprogram och läromedel
  • enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd - åtgärdsprogram

Särskilt stöd är insatser som inte går att utföra inom den vanliga undervisningen. Ofta blir denna insats nödvändig när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Skolan måste först göra en utredning innan särskilt stöd kan ges. Rektor bestämmer att man ska göra en sådan utredning och beslutar även om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram.

Några exempel på särskilt stöd:

  • undervisning av en speciallärare under en längre tid
  • placering i en särskild undervisningsgrupp
  • enskild undervisning
  • anpassad studiegång.

Åtgärdsprogram 

Åtgärdsprogram är ett dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Om utredningen istället visar att eleven inte behöver särskilt stöd kan rektor fatta beslut att inte göra något åtgärdsprogram. 

​Åtgärdsprogram ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få. Ett åtgärdsprogram handlar om skolans insatser och undervisningen. Det är viktigt att följa upp nya åtgärdsprogram ofta för att få reda på hur skolans åtgärder fungerar.

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Såväl innehållet i ett åtgärdsprogram som beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas av en elev som fyllt 16 år eller av elevens vårdnadshavare.

Har vårdnadshavare invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan innehållet i åtgärdsprogrammet överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Även rektors beslut att eleven inte behöver särskilt stöd kan överklagas. 
> Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan - skolverket.se 
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - skolverket (pdf)

Fritidshem

Barn som har fysiska, psykiska eller andra skäl och behöver särskilt stöd i sin utveckling ska erbjudas plats på fritidshem. 
> Fritidshem - omsvenskaskolan.se 

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Ungdomar över tolv år som tillhör Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov. Det kan vara på ett fritidshem eller på en fritidsgård. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.
> LSS - riksdagen.se 

Förskola 

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska erbjudas plats på förskola och stöd utifrån sina speciella behov. 
> Förskolan och förskoleklass - omsvenskaskolan.se  

Grundsärskola

I grundsärskolan går elever som bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav på grund av  en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada. 
> Grundsärskola - omsvenskaskolan.se 
> Grundsärskolan är till för ditt barn - skolverket.se (pdf) 

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan är fyraårig, frivillig och vänder sig till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Det finns nio yrkesinriktade nationella program och individuella program för elever som behöver en utbildning anpassad efter sina egna förutsättningar.
> Gymnasiesärskola - omsvenskaskolan.se 

Gymnasiesärskola.se

På gymnasiesärskola.se kan du söka bland gymnasiesärskolor, läsa om skolorna och deras program.
> gymnasiesarskola.se

Intresseorganisationer

Autism- och Aspergerförbundet​

Autism- och Aspergerförbundet har en webbsida som handlar om skolan och en databas om skola och övrig utbildning i Stockholms län för personer med autism eller Aspergers syndrom.
> Skola - autism.se 
> Databas - autismvdb.se 

Riksförbundet Attention

Riksförbundet Attention har en skolportal med information för elever med NPF, personal i skolan och föräldrar. Där finns även filmer och skrifter om NPF och skolan.
> Skolportal - attention-riks.se

Få det att funka i skolan- för dig som är förälder till barn med NPF

I skriften ”Få det att funka i skolan- för dig som är förälder till barn med NPF” får du bland annat ta del av personliga berättelser, tips på hjälpmedel och vad som är bra att tänka på i kontakten med skolan.
> Få det att funka i skolan – attention.se 

Nationella prov

Nationella prov kan anpassas till elever som har fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar samt läs- och skrivsvårigheter. Eleven måste inte ha en diagnos för att få göra prov på ett anpassat sätt. Rektor beslutar om eleven får anpassning. 

Skolan ska utgå från elevens förutsättningar. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för elev att genomföra proven. I lärarinformationen till proven finns information om hur läraren kan planera för anpassningen.
Anpassa prov i grundskolan - skolverket.se 

Riksgymnasier för elev med rörelsehinder

​Du som har ett omfattande rörelsehinder kan ansöka till något av landets fyra riksgymnasier. De har anpassade lokaler och undervisning. Du söker till utbildningen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Riksgymnasierna finns i:

  • Göteborg 
  • Kristianstad 
  • Stockholm
  • Umeå.

> Riksgymnasier för elev med rörelsehinder - spsm.se 

Skolhjälpmedel

Den som driver skolan har ansvar för att alla elever har en anpassad skolmiljö och kan delta i undervisning och övriga aktiviteter under skoltiden. Det kan exempelvis vara arbetstekniska hjälpmedel som arbetsstol som eleven använder i skolan.

Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel som används både hemma och i skolan till exempel rullstol och kommunikationsdator. 
> Skolhjälpmedel​ - 1177.se 

Skolskjuts

​Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolor, grundsärskolor och gymnasiesärskolor om eleven går i den skola kommunen placerat dem i. Ibland kan kommunen även vara skyldig att anordna skolskjuts för elever som går i fristående skolor eller i en annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat dem i. Du ansöker om skolskjuts hos din kommun eller hos skolan. Kontakta din kommun för mer information. 

Skäl för att få skolskjuts är till exempel att ha långt till skolan, dåliga trafikförhållanden, om eleven har en funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
> Skolskjuts - skolverket.se

Skolverket

Skolverket är förvaltningsmyndigheten för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Skolverkets uppgift är att främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
> skolverket.se

Upplysningstjänst

​Skolverkets upplysningstjänst svarar på frågor om vad som står i skollagen och andra bestämmelser som rör skola och förskola. Telefon: 08 - 527 332 00
> Kontakta oss - skolverket.se

Skolinspektionen

Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Myndigheten har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Du kan vända dig till Skolinspektionen och barn- och elevombudet om du tycker att skolan eller förskolan har gjort fel eller om missförhållanden förekommer i skolan. Det kan gälla att ditt barn eller du som elev inte får det särskilda stöd du behöver eller blir retad. Du kan även anmäla om lärare och förskollärare har betett sig olämpligt i sitt arbete. 
> skolinspektionen.se

Skolväsendets överklagandenämnd 

Skolväsendets överklagandenämnd är en oberoende, domstolsliknande myndighet dit du som elev eller vårdnadshavare kan överklaga vissa beslut inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Exempel på beslut som kan överklagas:

  • åtgärdsprogram
  • anpassad studiegång
  • mottagande i särskola och specialskola
  • placering i viss skola med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero
  • särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning
  • antagning till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola
  • mottagande till särvux (särskolans vuxenutbildning).

> overklagandenamnden.se 

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det görs genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag.
> spsm.se

Studiepaketet

SPSM har ett studiepaket som vänder sig i första hand till dig som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i ditt pedagogiska arbete från förskola till gymnasiet. Materialet kan användas som kompetensutveckling i arbetslag eller för egna studier. Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor.  
> Studiepaketet  - spsm.se  

Specialskola

​Specialskolan har tio årskurser. Det finns fem regionala och tre nationella specialskolor.

​Specialskolan tar emot elever som:

  • är döva eller hörselskadade 
  • har en grav språkstörning 
  • är dövblinda
  • har synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning.

> Specialskola -omsvenskaskolan.se