Förskola, grundskola och gymnasium

Här hittar du information om olika skolformer, vilka bidrag och stödinsatser som barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan få i skolan.

> Barn- och elevombudet
> Ekonomiskt stöd och bidrag
> Elever med funktionsnedsättning
> ​Elevhälsan
> Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan
> Fritidshem
> Förskola
> Förskoleklass
> Grundskola
> Grundsärskola
> Gymnasieskola
​> 
Gymnasiesärskola
> Intresseorganisationer
​> Kommunal vuxenutbildning (Komvux)
> Nationella prov
> Skolhjälpmedel
> Skolskjuts
> Skolverket
​> 
Skolinspektionen
​> Skolväsendets överklagandenämnd
> Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
> Utbildningsinfo.se

Barn- och elevombudet

Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barn- och elevombudets (BEO) uppgift är att ta tillvara barns och elevers rättigheter i skolan när det handlar om kränkande behandling. 

Barn- och elevombudet ska till exempel:

  • Utreda och besluta om kränkande behandling 
  • Informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan och ge råd om hur lagen ska användas.
  • Företräda barn eller elever i domstol. 

> beo.skolinspektionen.se  

Ekonomiskt stöd och bidrag

Barnbidrag vid förlängd skolgång

Elever som går i grundskolan, grundsärskolan eller i gymnasiesärskolan kan ansöka om förlängt barnbidrag från Försäkringskassan efter att de fyller 16 år.

För att kunna få förlängt barnbidrag måste skolan skicka in uppgifter om eleven och elevens skolgång till Försäkringskassan.
> Barnbidrag vid förlängd skolgång - forsakringskassan.se

Inackorderingstillägg

Om du läser på en kommunal gymnasieskola och ska bo och studera på en annan ort än din hemort, ska du i regel söka bidrag för boendet och resorna hos din hemkommun. Men om du exempelvis läser på en fristående gymnasieskola eller fristående gymnasiesärskola kan du i stället söka inackorderingstillägg hos Centrala studienämnden (CSN).

Du kan få inackorderingstillägg:

  • Programmet och den nationella inriktning du ska läsa finns inte på hemorten
  • Till och med vårterminen det år du fyller 20 om du bor på en annan adress under den tid du studerar. 
  • Din restid är minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bor kvar hemma. 
  • Du studerar på heltid.
  • Om du studerar på folkhögskola eller kompletterande utbildning
  • Om du studerar på fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola
  • Om du studerar på en före detta riksinternatskola och påbörjade utbildningen före den 1 januari 2016.

Riksgymnasiebidrag 

Riksgymnasiebidrag (Rg-bidrag). Du som har en hörselnedsättning eller rörelsenedsättning kan ansöka hos Centrala studienämnden (CSN) om bidrag till vissa kostnader exempelvis mat, boende, hemresor om du går en utbildning på ett riksgymnasium för döva, för hörselskadade och för omfattande rörelsehindrade. Om du inte kan bo hemma när du studerar.
> Rg-bidrag - csn.se

Elever med funktionsnedsättning

Elever som behöver särskilt stöd i skolan ska få det. Läraren ska anpassa undervisningen för dem. Rektor har det yttersta ansvaret för att undervisningen organiseras så att alla elever kan nå kunskapskraven
> Elever med funktionsnedsättning - skolverket.se

Skolverket har tagit fram rapporter om funktionsnedsättning.
> Rapporter om funktionsnedsättning - skolverket.se

”Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning” är en folder som har sammanställts från forskning, utvärdering och inspektion." 
> Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning - skolverket.se

​Elevhälsan

​När barnen börjar skolan tar elevhälsan över från barnavårdscentralen (BVC). Alla elever från förskoleklass upp till och med gymnasiet erbjuds hälsovård i skolan. Elevhälsan arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Att besöka elevhälsan kostar ingenting. På elevhälsan arbetar skolläkare och skolsköterska. Om du har synpunkter eller klagomål som gäller elevhälsan i ditt barns skola, vänd dig till kommunen.

Elevhälsans uppgifter:

  • Följa elevernas utveckling, bevara och förbättra elevens kroppsliga och själsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor och hälsofrämjande livsstil.
  • Medverka till att varje elev får goda förhållanden för sitt lärande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. De har speciellt ansvar för vissa elever som till exempel har kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter.
  • Medverka till att arbetsmiljö och inlärningssituation är anpassad till elevens förutsättningar och behov.
  • Hälsobesök tre gånger under grundskoletiden och en gång i gymnasiet. 
  • Vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka, röda hund och humant pappilomvirus (HPV). 

> Elevhälsans medicinska del - 1177.se 
​> Elevhälsan - skolverket.se  

Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan

När rektorn har fått information om att en elev på skolan kan vara i behov av särskilt stöd, ska en utredning påbörjas snabbt. Den utredningen kan kalas pedagogisk utredning. Utredningen ska syfta till att skolan ska kartlägga och dokumentera elevens svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. 

Skolan ska ta reda på elevs behov genom att till exempel fråga sig:

  • När fungerar undervisningen? 
  • När fungerar den inte och varför? 
  • Hur fungerar elevens hela skolsituation till exempel utanför klassrummet, raster och i matsalen.
  • Hur undervisningen utformats och anpassats för att ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt?
  • Finns det praktiska omständigheter som påverkar situationen, som till exempel möblering, akustik och belysning?
  • Vad tycker eleven själv fungerar bra och mindre bra?

Extra anpassningar 

Extra anpassningar handlar om att göra undervisningen mer tillgänglig för eleven. Skolan behöver inte ta något beslut för att göra anpassningar.

Några exempel på extra anpassningar:

  • Särskilt schema över skoldagen
  • Extra tydliga instruktioner
  • Stöd för att sätta igång arbetet
  • Hjälp att förstå texter
  • Anpassade datorprogram och läromedel
  • Enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd - åtgärdsprogram

Särskilt stöd är insatser som inte går att utföra inom den vanliga undervisningen. Ofta blir denna insats nödvändig när elevens behov av stöd är mer omfattande och varaktigt. Skolan måste först göra en utredning innan man kan ge särskilt stöd. Rektorn bestämmer att man ska gör en sådan utredning och sedan beslutar man om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett så kallat åtgärdsprogram.

Några exempel på särskilt stöd:

  • Undervisning av en speciallärare under en längre tid
  • Placering i en särskild undervisningsgrupp
  • Enskild undervisning
  • Anpassad studiegång

Åtgärdsprogram 

Åtgärdsprogram är ett dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Om utredningen istället visar att eleven inte behöver särskilt stöd då kan rektorn fatta beslutet att inte göra något åtgärdsprogram. 

​Åtgärdsprogram ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få. Ett åtgärdsprogram handlar om skolans insatser och undervisningen. Det är viktigt att följa upp nya åtgärdsprogram ofta, för att få reda på hur skolans åtgärder fungerar.

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. 
Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas av en elev som fyllt 16 år eller av elevens vårdnadshavare.

Om vårdnadshavare har invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven, kan de överklaga innehållet i åtgärdsprogramet till Skolväsendets överklagandenämnd. De kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. 
> Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan - skolverket.se 
Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - skolverket (PDF)

Fritidshem

​Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. På fritidshem får elever från 6 års ålder till och med 13 års ålder gå.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska erbjudas plats på fritidshem. De ska även få stöd utifrån deras speciella behov. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att vara med vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.
> Fritidshem - skolverket.se

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 

Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättning har rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov.  Det kan vara på ett fritidshem eller på en fritidsgård. Du kan ansöka om denna insats hos din kommun.

Förskola

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Kommunerna ansvarar för att det finns förskolor och att barn får erbjudande om plats.

Barn med fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska erbjudas plats på förskola. De ska även få stöd som deras speciella behov. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att vara med vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.
> skolverket.se
​> Läroplan för förskolan - skolverket.se

Förskolan är till för ditt barn

Broschyren riktar sig främst till föräldrar och vårdnadshavare och handlar om förskolans läroplan. 
> Förskolan är till för ditt barn - skolverket.se

Förskoleklass

​Från och med det år ett barn fyller sex år ska hon eller han erbjudas plats i förskoleklass. 
Förskoleklassen ska till exempel stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
> Förskoleklass - skolverket.se

Grundskola

Grundskolan är nioårig. De flesta barn i Sverige börjar i årskurs 1 på höstterminen, det år de fyller 7 år.
> Grundskola - skolverket.se

Grundsärskola

​Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Utbildningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser.
> Grundsärskolan är till för ditt barn - skolverket.se
>
Kort om gymnasiesärskolan - skolverket.se (PDF-dokument 569kb

Gymnasieskola

​Gymnasieskolan är treårig och frivillig. Det finns 18 nationella program: tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande. Det finns också fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program.
> Gymnasieskolan - skolverket.se

Gymnasieantagningen Stockholms län

Gymnasieantagningen är ett gemensamt antagningskansli för Stockholms läns kommuner samt Håbo och Gnesta kommun. De ansvarar för antagningen till de kommunala och de fristående gymnasieskolorna.
> gyantagningen.se

Riksgymnasier för elev med rörelsehinder

​Du som har ett omfattande rörelsehinder kan ansöka till något av landets fyra riksgymnasier, De har anpassade lokaler och undervisning. Du söker till utbildningen på Specialpedagogiska skolmyndigheten(SPSM).

Riksgymnasierna finns i:

  • Göteborg 
  • Kristianstad 
  • Stockholm
  • Umeå

> Riksgymnasier för elev med rörelsehinder - spsm.se 

Gymnasiesärskola

​Gymnasiesärskolan är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning).  Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna.
> Kort om gymnasiesärskolan - skolverket.se 

Gymnasiesärskola.se

Gymnasiesärskola.se är en webbplats med information om de olika programmen i gymnasiesärskolan och hur det går till när man ska söka till en skola.
> gymnasiesarskola.se

Intresseorganisationer

Autism- och Aspergerförbundet​

Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. De har en webbsida som handlar om skola. 
> Skola - autism.se  

Autism- ocAspergerföreningen i Stockholms 

Autism- och Aspergerföreningens har en databas över verksamheter i Stockholms län för personer med autism eller Aspergers syndrom. Här kan du lätt söka fram uppgifter om olika verksamheter till exempel skola och övriga utbildning. 
> Databas - autismvdb.se

Riksförbundet Attention 

Riksförbundet Attention arbetar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom, adhd, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom (OCD). De arbetar för att personer med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden samt att anhöriga ska få ökat inflytande och avlastning. 
> attention-riks.se  

Skolportal 

Riksförbundet Attention har haft ett skolprojekt – Min skola. Målsättningen var att arbeta för en bättre skola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). De erfarenheterna och tips som de har fått från projektet har de har samlat i en skolportal.

I Skolportal finns information till elever med NPF, personal i skolan och för föräldrar. Där finns även filmer och skrifter om NPF och skolan.
> Skolportal - attention-riks.se

Kommunal vuxenutbildning

​Målen för kommunal vuxenutbildning (Komvux) är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Kommunal vuxenutbildning omfattar:

  • Svenska för invandrare
  • Grundläggande nivå och gymnasial nivå.

> Kommunal vuxenutbildning - skolverket.se

Nationella prov

Nationella prov kan anpassas till elever som har fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar samt läs- och skrivsvårigheter. Eleven måste inte ha en diagnos för att få göra prov på ett anpassat sätt. Det är rektorn som beslutar om eleven får anpassning. 

Skolan utgår från elevens förutsättningar. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för elev att genomföra proven. I lärarinformationen till proven finns information om hur läraren kan planera för anpassningen.
> Elever med funktionsnedsättning och nationella prov - skolverket.se
> Läs- och skrivsvårigheter - - skolverket.se
 

Skolhjälpmedel

​Ansvaret för att få hjälpmedel i skolan delas mellan landstinget, kommunen och skolan.

Hjälpmedel i skolan kan vara:

  • Personliga hjälpmedel
  • Läromedel
  • Grundutrustning.

> Skolhjälpmedel​ - 1177.se 

Skolskjuts

​Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolor, grundsärskolor och gymnasiesärskolor om eleven går i den skola kommunen placerat dem i. Kommunen kan ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor eller i en annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat dem i. Du ansöker om skolskjuts hos din kommun eller skolan. Mer information får du från din kommun. 

Man kan få skolskjuts till exempel om man har långt till skolan, om trafikförhållandena är dåliga, om eleven har en funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
> Skolskjuts - skolverket.se

Skolverket

Skolverket är förvaltningsmyndigheten för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
> skolverket.se

Upplysningstjänst

​Skolverkets upplysningstjänst svarar på frågor om vad som står i skollagen och andra bestämmelser som rör skola och förskola. Telefon: 08 - 527 332 00
> Kontakta oss - skolverket.se

Skolinspektionen

Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. De har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Du kan vända dig till skolinspektionen och barn- och elevombudet om du tycker att skolan eller förskolan har gjort fel eller missförhållanden i skolan. Det kan till exempel vara att ditt barn eller du som är elev inte får det särskilda stöd du behöver eller blir retad. Du kan även anmäla om lärare och förskolläraren har betett sig olämpligt i sitt arbete. 
> skolinspektionen.se
> Att anmäla - skolinspektionen.se  

Skolväsendets överklagandenämnd 

Skolväsendets överklagandenämnd är en oberoende, domstolsliknande myndighet dit du som elev eller vårdnadshavare kan överklaga vissa beslut inom förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
> overklagandenamnden.se 

Till exempel på beslut som kan överklagas:

  • Åtgärdsprogram    
  • Anpassad studiegång    
  • Skolplacering i förskoleklass, grundskola och grundsärskola     
  • Mottagande i särskolan    
  • Mottagande i specialskolan    
  • Placering i viss skola med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero 
  • Mottagande av elev från annan kommun 
  • Särskild undervisningsgrupp
  • Enskild undervisning    
  • Antagning till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskolan        
  • Tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan        
  • Mottagande till grundläggande vuxenutbildning    
  • Mottagande till särvux (särskolans vuxenutbildning)    

> Vilka beslut kan överklagas? - overklagandenamnden.se 

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör SPSM genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag.
> spsm.se

Specialskola

​Specialskolan har tio årskurser. Det finns fem regionala och tre nationella specialskolor.

​Specialskolan tar emot elever som är:

  • Döva eller hörselskadade 
  • Har en grav språkstörning 
  • Dövblinda
  • Synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning.

> Specialskola - skolverket.se
> Undervisning i specialskola - spsm.se

Studiepaketet

SPSM har ett studiepaketet vänder sig i första hand till dig som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i ditt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Materialet kan användas som kompetensutveckling i ditt arbetslag eller för egna studier.
Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor. Det kan användas individuellt eller i grupp. 
> Studiepaketet  - spsm.se  

Utbildningsinfo.se

Utbildningsinfo.se är Skolverkets webbplats för val av skola och studier. Här finns viktig information för att du ska kunna välja en skola eller en utbildning som passar dig och dina intressen. 
> utbildningsinfo.se