I fokus › Psykisk hälsa
Vikten av bra matvanor
MAT. Mat som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. Därför är insatser som ger bättre hjärthälsa även relevanta för att minska den psykiska ohälsan.
Forskaren Eva Flygare Wallén vid Karolinska institutet visar i sin avhandling att det lönar sig att göra förebyggande interventioner bland elever med intellektuell funktionsnedsättning. Efter två års interventioner i skolan hade deltagarna i hennes studie färre riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.
I studien användes en specialdesignad tallrik med bilder på livsmedel grupperade efter näringsinnehåll. Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten hos deltagarna.
Livsmedelsverkets klassiska tallriksmodell passar människor som inte har genetiska anlag för att lägga på sig extra vikt och som rör sig ganska mycket.
– Den visar bara proportionerna av olika typer av livsmedel för att vi ska få i oss rätt näringsämnen, påpekar Eva.
– Den säger inget om mängden. Man kan ju bygga på höjden!
När det gäller matvanor är det viktigt att veta vilka personer man pratar om, menar hon.
– För personer som inte rör sig mycket är det klokt att öka mängden grönsaker eftersom de inte är energirika och bara långsamt omvandlas till socker i blodet. Förutsatt att de inte är tillredda med energirika ingredienser, som till exempel söta inläggningar, dressingar eller stuvningar.
Skapa medvetenhet
Många med intellektuell funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa är storkonsumenter av socker och skräpmat. I gruppboenden förekommer ofta ohälsosam mat, visar en svensk forskningsstudie.
– Det blir ju väldigt olyckligt om man använder mat som kompensation, det blir en missriktad välvilja. Man måste kunna erbjuda annat än något att stoppa i munnen.
– När det inte längre handlar om barn måste det vara individens eget val vad man äter. Men jag tycker att personer med intellektuell funktionsnedsättning måste få göra så medvetna val som möjligt, och få stöd till bra val.
Alla människor runt barn och ungdomar är viktiga förebilder. Det spelar stor roll vilken mat de väljer att köpa och äta. Den som har en psykisk sjukdom eller kognitiv funktionsnedsättning behöver ofta mycket stöd för att förändra sina levnadsvanor. Många önskar sig också det stödet, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.
– Jag blir ständigt förvånad över att man tror att man kan göra kortvariga insatser. De som har en intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd hela livet, och det kräver handledning av personal, säger Eva.