I fokus: Migranter

Utbilda personalen i kulturkompetens

Svenska samer har påtalat bristen på kulturell kompe­tens inom vård och omsorg. Deras erfarenhet kan lära oss något inför mötet med migranter, menar Lars Jacobsson, forskare vid Umeå universitet.

Kulturell kompetens hos perso­nalen kan vara den nyckel som öppnar dörren till större kunskap om funktionsnedsättning bland nyanlända och asylsökande. Att känna till hur man lever och tänker i andra kulturer kan dessutom öka förtroendet mellan vårdgivare och hjälpsökande från andra länder.

– Deras föreställningsvärld och livsvärld kan skilja sig mycket från vår. Om personalen inom vård och omsorg saknar kunskap om det så förstår man inte varandra, säger professor Lars Jacobsson, profes­sor emeritus vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå Universitet.

Svenska samer som drabbats av depression eller annan psykisk ohälsa har länge försökt sätta fingret på bristen på kulturell kompetens inom vård och omsorg i Sverige. Många har varken känt sig sedda eller förstådda och i stället sökt sig till SANKS, Samiskt nasjonalt kompeteanse­senter, i Finnmark i Norge för att få hjälp.

Flyktingar som kommer från länder som Somalia, Syrien och Afghanistan kan i likhet med svenska samer ha en annan syn på hälsa, sjukdom och behandling än den som vård­ och omsorgspersonalen är van vid.

– En lösning är att utbilda olika personalgrupper i kul­turell kompetens. Att skapa förtroende är också viktigt och det kan göras på olika sätt. Ibland kan etnisk matchning, att vård­personal och brukare eller patient kommer från samma kultur, ha en positiv effekt.

Olika syn på psykisk sjukdom

Att para ihop människor från samma land är dock ingen uni­versallösning, särskilt inte om det finns misstro eller religiösa motsättningar inom gruppen. Då kan det vara en fördel att vårdgiv­aren tillhör en annan etnisk grupp eftersom det är lättare att öppna sig för en utomstående. Att bygga förtroende tar dessutom tid. Tid som ofta inte finns i dag, understryker Lars Jacobsson.

Lars Jacobsson Lars Jacobsson

– Många anställda inom vården och omsorgen är genuint nyfkna på andra kulturer, respektfulla och intresserade av att bygga förtroendefulla relationer. Men myndigheterna saboterar ibland deras ansträngningar genom att plötsligt bestämma att invånarna på asylboendet ska flyttas till annan ort, säger han.

Lars Jacobsson, som länge intres­serat sig för kulturella skillnader, har ingått i flera forskargrupper, bland andra en som studerat olikheter i synen på psykisk sjukdom mellan Sverige och Iran. Han har även arbetat som läkare och fors­kare i Etiopien och genomfört en studie om svenska samers möte med den svenska sjukvården på uppdrag av Sametinget.

– Flyktingströmmarna som kom från Chile och andra länder i Sydamerika var ganska uniforma. Det är svårare i dag med många olika grupper och religioner. De team som byggdes upp för att hjälpa den tidens nyanlända finns inte heller kvar och där har mycket kompetens gått förlorad.