Hoppa till huvudinnehåll
  • Language
    • Arabi/ Arabiska
    • Dari/Persiska
    • English/Engelska
    • Español/Spanska
    • Fârsi/Persiska
    • Soomali/Somaliska
    • Suomeksi/Finska
    • Tigrinja/Tigrinska
    • Türkçe/Turkiska
  • Lättläst
  • Teckenspråk
Start
  • Start
  • Mottagningar
  • Om habilitering
    • För vem?
    • Så ansöker du om habilitering
      • Om våra habiliteringscenter
      • Mottagande av barn med autismdiagnos
      • Information till remittenter
    • Vårdplan
      • Väntetider
      • Tystnadsplikt och journal
      • Resor till habilitering
      • Samarbete med andra
      • Vid hot eller våld
    • Våra insatser
      • Beslutande och planering
        • Ekonomi
        • Boende och hemliv
      • Kommunikation
        • Relationer och socialt liv
      • Lärande och tänkande
        • Utbildning
      • Motorik och rörelse
      • Personlig vård
        • Psykisk hälsa och ohälsa
        • Sexualitet
        • Fritid
        • Sömn
      • Psykisk hälsa
      • Smärta
      • Social förmåga och samspel
      • Viktiga livsområden
        • Sysselsättning
        • Föräldraskap
        • Utbildning
      • Stöd till anhöriga
        • Barn som anhöriga
        • Navigator ACT
        • Prisma - introduktionskurs för vuxna med autismspektrumdiagnos och deras närstående
      • Kunskap om funktionsnedsättning
        • Prisma - introduktionskurs för vuxna med ASD och deras närstående
      • Undra - informationsmaterial för barn
    • Om Habilitering & Hälsa
      • Vårt uppdrag
        • Resultat och kvalitet
      • Organisation
        • Våra verksamheter
          • Kompletterande verksamheter
        • Ledning
        • Yrkesgrupper
      • Arbeta hos oss
        • Förmåner och utveckling
      • Kontakta oss
        • Integritetspolicy
          • Riktlinjer för kommentarer
        • Om webbplatsen
        • Hitta till Rosenlund
      • Nyhetsbrev
      • Vi ger ut en tidning
      • Våra publikationer
      • Patientens upplevelse av sin habilitering
    • Aktuellt
    • Kalendarium
    • Fråga habdoktorn
    • Synpunkter och klagomål
  • Funktionsnedsättningar
    • Adhd
      • Kärnsymtom
      • Orsaker
      • Utredning
        • Diagnoskriterier
      • Tillkommande svårigheter
      • Adhd hos flickor
      • Stöd och insatser
        • Kognitivt stöd och hjälpmedel
        • Läkemedelsbehandling
        • Neurokognitiv träning
        • Psykopedagogiska och psykologiska insatser
        • Riktlinjer
        • Samhällsstöd
    • Autism och Aspergers syndrom
    • Dövhet
      • Teckenspråk
      • Dövas kultur och identitet
      • Stöd och insatser
    • Dövblindhet
      • Orsaker
      • Barn, ungdomar och vuxna
      • Vanliga svårigheter
      • Stöd och insatser
    • Flerfunktionsnedsättning
      • Vanliga svårigheter
      • För yrkesverksamma och närstående
      • Fritid och träning
      • Övrig hälso- och sjukvård
        • Kommunikation
        • Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
        • Hälso- och sjukvård för vuxna
        • Viktförändringar och våg
        • Gynekologmottagningar
        • Tandvård för vuxna
    • Förvärvad hjärnskada
      • Barn, ungdomar och vuxna
      • Orsaker
      • Vanliga svårigheter
      • Stöd och insatser
        • Besluta och planera
        • Familj och relationer
        • Lärande och tänkande
        • Kommunikation
        • Motorik och rörelse
        • Personlig vård
        • Viktiga livsområden
    • Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
      • Diagnos
      • Orsaker
      • Vanliga svårigheter
      • Stöd och insatser
        • Att besluta och planera
        • Fritid
        • Föräldraskap
        • Kommunikation
        • Kropp, rörelse och motorik
        • Lärande och tänkande
        • Personlig vård
        • Sexualitet
        • Smärta
        • Sömn
      • Filmer om intellektuell funktionsnedsättning
    • Rörelsenedsättning
      • Orsaker
      • Barn, ungdomar och vuxna
      • Filmad föreläsning om CVI
      • Vanliga svårigheter
      • Ryggmärgsbråck
      • Stöd och insatser
        • Besluta och planera
          • Boende & hemliv
        • Lärande och tänkande
        • Föräldrarskap
        • Kommunikation
        • Motorik, rörelse och kropp
        • Personlig vård
          • Fritid
          • Smärta
          • Sömn
    • Sällsynta diagnoser
      • Artrogryphos
      • Neuromuskulära sjukdomar
      • Retts syndrom
      • Williams syndrom
      • Munnens funktion vid sällsynta diagnoser
      • Kunskapsteam för sällsynta diagnoser
  • Autismforum
    • Om autism
      • Introduktion till autism
      • Autism
        • Diagnoskriterier
        • Tidiga tecken på autism
        • Avvikande kommunikation
        • Begränsad förmåga till socialt samspel
        • Begränsade beteenden och intressen
        • Andra vanliga svårigheter
        • Teorier om annorlunda tänkande
        • Leo Kanners beskrivning från 1943
      • Aspergers syndrom
        • Diagnoskriterier
        • Begränsad förmåga till socialt samspel
        • Begränsade beteenden och intressen
        • Andra vanliga svårigheter
        • Teorier om annorlunda tänkande
        • Gillberg och Gillbergs diagnoskriterier
        • Porträtt av Hans Asperger
      • Atypisk autism
        • Diagnoskriterier
      • Desintegrativ störning
        • Diagnoskriterier
      • Diagnosmanualer
      • Diagnoskriterier i ICD-10
        • Autism
        • Aspergers syndrom
        • Atypisk autism
        • Desintegrativ störning
      • Diagnoskriterier i DSM-5
        • Förändringar inom autismområdet
        • Diagnoskriterier för autism
        • Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättning
      • Orsaker till autism
        • Före födseln
        • Kring födseln
        • Efter födseln
        • Andra orsaker som studeras
        • Att studera skador i hjärnan
        • Kopplingen till andra diagnoser
      • Skilja mellan olika diagnoser
      • Historisk bakgrund
        • Symtomtriaden
        • Lorna Wings huvudtyper
        • Diagnoskriterier – historik
          • Eisenberg och Kanners diagnoskriterier för infantil autism, 1956
          • Lorna Wings symtomtriad, 1970-talet
          • Rutters diagnoskriterier, 1978
          • DSM-II, 1968
          • DSM-III, 1980
          • DSM-III-R, 1987
        • Namn och synonymer
        • Om termen autism
      • Utredning
        • Utredning av barn
        • Utredning av vuxna
        • Neuropsykologisk utredning
        • Exempel på hur en utredning kan gå till
      • Äldre med autism
        • Studier om äldre
    • Stöd och insatser
      • Kommunikation och språk
        • Alternativ och kompletterande kommunikation
        • Språksvårigheter
      • Samspel och sociala färdigheter
        • Delad uppmärksamhet
        • Imitation
        • Lek
      • Vardagsfärdigheter
        • Hantera vardagen – barn och unga
        • Hantera vardagen – vuxna
        • Mat och ätande
          • Matsituationen
          • Strategier vid svårigheter med mat och ätande
          • Olika slags matproblem
          • Ätstörningar
        • Mun och tänder
          • Att gå till tandläkaren med barn
          • Att gå till tandläkaren som vuxen
          • Hjälpmedel för munnen
        • Sömn
          • Vad är sömnstörningar?
          • Orsaker och behandlingsmetoder
          • Sömnträning
          • Så här gjorde vi
      • Motorik
      • Alternativ behandling vid autism
      • Psykisk hälsa
        • Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism
          • Stress hos unga
          • Reaktioner på oro och rädsla
          • Sätta ord på och hantera känslor
          • Rutiner och ritualer
          • Utbrott
          • Panikattacker och andra stressreaktioner
          • Nedstämdhet och depression
          • Kroppen, mat och sömn
      • Problembeteenden
        • Förebyggande insatser
        • Att förstå och förändra problembeteenden
        • Stereotypa beteenden
        • Vid utbrott
      • Skola
        • Skollagen
          • Frågor och svar om skollagen
        • Skola och inkludering
          • Vad är inkludering?
          • Elevernas speciella svårigheter
          • Ett arbete med alla elever
          • Exempel på anpassningar
          • Pedagogiska strategier
          • I klassen eller i särskild grupp
          • Viktiga områden
          • Rätt förutsättningar behövs
          • Sex punkter för att få kvalitet
        • Flexibel integrering
        • Specialpedagogiska skolmyndigheten
        • Skolans ansvar att utreda och åtgärda
        • Skolmiljö och klassrumssituation
        • Tydlighet och struktur
        • Att inte trivas i skolan
      • Arbete och bostad
        • Boende
      • Att ordna stöd
        • För föräldrar till barn med autism
          • Praktiska råd
          • Gemensamt inledande möte
          • Följa upp och planera
          • Att skriva ansökningar
          • Vem gör vad?
          • Lagar och offentlig förvaltning
        • För föräldrar till barn med Aspergers syndrom
          • Vad kan man göra själv?
          • Vem ansvarar för vad?
        • Lagar och rättigheter
      • Råd och tips
        • Stöd vid möten
          • Kort om Aspergers syndrom
          • Till kollegor på arbetsplatsen
          • Till personal i skolan
          • Till personal inom hälso- och sjukvård
          • Till personal på Arbetsförmedlingen
          • Till socialsekreterare, handläggare och andra tjänstemän inom kommunen
        • Att tänka på vid samtal och möten
          • Ett första möte: intryck och utmaningar
          • Att förbereda mötet
          • Kommunikationskanaler utanför samtalsrummet
          • Fysiska ramar för mötet
          • Att leda samtalet
          • Att lyssna och ställa frågor
          • Att planera och genomföra förändringar
          • Nätverksmöten och gruppupplägg
          • Om Andreas, Karin och Olof
          • Slutord från skribenterna
      • Undra – informationsmaterial för barn
    • Leva med
      • Styrkor och svårigheter
        • Aspie-kriterierna
        • Specialintressen
          • Specialintressen som betyder allt
        • Kreativitet
        • Att inte känna sig förstådd
          • Skolan förstod inte vad Peter behövde
          • Utanförskapet präglade livet
        • Svårigheten att behålla fokus
        • Som främmande land
        • Att planera sin tid
        • Diskussion om att ha en diagnos
          • Att få en diagnos
          • Vad betyder diagnosen?
          • Individ först och främst
          • Att berätta för andra om sin diagnos
          • Framtiden – arbete och familj
        • Porträtt av två kvinnor
          • Gunilla Brattberg
          • Gunilla Gerland
      • Omgivningens bemötande
        • Berätta för andra om sin diagnos
          • Kunskap förändrade hela arbetssituationen
          • Tog tjuren vid hornen på ett föräldramöte
        • Ett evigt förhalande
        • Fatala missförstånd
        • Flickan som gjorde våldsamt motstånd
        • Från idiot till medborgare
        • Inte på min bakgård
      • Olika åldrar
        • Späd- och småbarnsåren
          • Han var lealös och mjuk
          • Slet i håret
          • Tittade på saker, inte ansikten
          • Vid två kom allt språk på en gång
        • Förskoleåren
          • Det finns viktigare saker än bra bordsskick
          • När ska han sluta med blöjan?
          • Rutinerna på förskolan passar Stefan
          • Vi får ransonera hennes faktaintag
        • Inför skolstarten
          • Att fungera i gruppen
          • Oron mal inför skolstarten
          • Specialklass eller vanlig klass?
        • Tonåren och puberteten
          • Kroppen växer, men inte intellektet
          • Målet är självständighet
          • Tonåren och puberteten
        • Inför vuxenlivet
        • Att bli äldre
          • Ett helt liv utan att förstå
      • Relationer och kärlek
        • Ensamhet och relationer
          • Jag var som luft för andra
          • Riktiga vänner för första gången
          • Ha en kärleksrelation
        • Sexualitet
          • Daniel, 39 år
          • Inga-Lena 44 år
          • Kristina, 25 år
          • Lina, 26 år
          • Mikael, 30 år
      • Att må dåligt
        • Stress och Aspergers syndrom
          • Att inte behärska situationen
          • Ett litet misslyckande kan räcka
          • Förberedelser är viktigt
          • Förändringar är svårt
          • Kropp och hjärna
          • Perceptionsproblem skapar stress
          • Våga vägra stress
        • Depression och Aspergers syndrom
        • Självkänsla och identitet
        • Mobbning
          • Nio års plåga
          • Specialgymnastik gjorde slut på mobbningen
      • Gå i skola
        • Brist på kunskap i skolan
        • Rätt hjälp och stöd kan förändra hela livet
        • Ett lugnt klassrum
        • Lärare och andra elever
        • Dålig motorik ger ofta problem
        • Sophie drömmer om att bli journalist
      • Arbete och boende
        • Arbete
          • Personer med autism – kärnan i ett IT-företag
          • Sandra Petojevic, sjökortsrättare
          • Christian stortrivs med sitt jobb
          • Blomstergården – ett dagcenter med tydlig pedagogik
        • Boende
          • Bo tillsammans i gruppbostad
          • Anpassat boende på Furuvillan
          • Med bra assistans fungerar livet
          • Boende och fritid
      • Vara förälder
        • De första misstankarna
        • Ens eget barn blir normen
        • Reaktioner efter diagnos
          • Diagnosen främmande i början
          • Sorg och lättnad
          • Diagnos vid 36 års ålder
          • Få allt att fungera
        • Alexander var ett riktigt drömbarn
        • Alla andra tror att de vet bäst
        • Att ha barn med autism och vara invandrare
        • En familj – två olika perspektiv
        • Flera roller som förälder
        • Ensamförälder kämpar för hjälp
        • Föräldragruppen – ett bra stöd
        • Mamma stretar emot rutinerna
        • Konflikt med mor- och farföräldrar
        • När påfrestningen blir för stor
        • Vara förälder hela livet
          • En oerhörd maktlöshet
          • En sorg och en glädje
          • Fosterbarn – ett livsinnehåll
          • Vem ska föra hans talan?
          • Ett livslångt beroende
          • Små förändringar skapar positiv helhet
          • Glapp mellan kroppslig och mental mognad
      • Vara syskon
        • En typisk duktig flicka
        • Eriks bror har Aspergers syndrom
        • Behov hos barn som har syskon med autism
        • Min storebror har autism
        • Forskning om syskonskap
          • Faktorer som påverkar hur syskon mår
          • Syskons upplevelser
          • Syskonskap vid funktionsnedsättning och autism
          • Syskonstöd
        • Frågor från barn och ungdomar som har syskon med autism
        • Webbplats för syskon
      • Vara partner
        • Diagnosen är underordnad
        • Min man kom med bruksanvisning
        • Att vara särbor passar oss
      • Ha en förälder med diagnos
        • Ann-Sofi och hennes mamma
        • Annika och hennes pappa
        • Emma och hennes mamma
        • Magnus och hans pappa
        • Maria och hennes mamma
        • Petra och hennes pappa
        • Barns behov ska beaktas
      • Krönikor
        • Centralstationen är ett helvete
        • Jag är introvert och det är okej
        • Aspergers syndrom och akademiska studier
        • Min hund fick mig att överleva
        • Anpassa habiliteringen till den nya kunskapen
        • Aspergers syndrom hos såväl partner som barn
        • Transperson med en speciell envishet
        • Mitt barn är ingen lerklump
        • Min storebror och jag
        • Asperger och obehagliga överraskningar
        • Pappa med Asperger – ett tvärsnitt ur min barndom
        • PANDAS – en okänd neuropsykiatrisk diagnos
        • Flera bollar i luften
        • Jag är inte riktigt normal
        • Hur skolan var för mig – och tips till lärare
        • Lillan visade tidiga tecken från början
        • Höjdpunkter i vardagen
        • Säg som det är – att prata om diagnosen
        • Att ha Asperger och vara förälder – går det?
        • Aspergaren som slutade skämmas
        • Främmande fåglar
        • En typisk svensk familj
        • Regeringsrätten förtydligar lagen om vård av ung
        • Man kan bara spekulera
        • Jag träffade en helt underbar man
        • Autismspecifik kompetens måste vara grunden
        • Självkänsla är det viktigaste
        • Tack och lov för Annika
        • Omgivningens blickar
        • Uppdrag: att vara sig själv
        • Gruppbostaden – den en sista odemokratiska ön
        • Detta med TID ...
        • Relativt liten insats kan ge stor effekt
        • Naturalist med behavioristiska drag – är det jag?
        • Autism och brott, finns där egentligen något samband?
        • Var ska vi börja om inte med oss själva?
        • Är lagstiftningen mot diskriminering bristfällig?
        • När min kompensationsförmåga kraschade i Skåne
        • Ensamvarg och flockdjur
        • Evidens- eller kunskapsbaserad vård – vad är det?
        • Se osynliga funktionshinder!
        • Stort behov av kunskap om autism
        • Trött
        • Utnyttja människors kreativitet bättre
        • Värdet av att få en diagnos
        • En studie är ingen studie
    • Arkiv - forskning
      • Beteendevetenskap
      • Diagnostik
      • Språk och kommunikation
      • Habilitering
      • Medicinsk forskning
      • Uppföljning
    • Om oss
  • Funktionshindersguiden
  • Funktion i fokus

Du är här

Start / Smärta (nr 1 2019)
Funktion i Fokus Funktion i Fokus
  • Ladda ner eller beställ tidningen
  • Prenumerera
  • Nyhetsbrev
  • Kontakt
  • Om oss
  • Följ oss på Facebook
  • Följ oss på Twitter

Aktuellt

"Man måste gå emot sin rädsla"

Inte kan en tro att den mannen kastat ut en tv genom fönstret, nätdejtat över hela världen och nästan supit skallen av sig uppe i Lofoten. ”Benen är konstiga”, klagar han när fotografen vill att han ska lägga upp dem på soffan, kaffet är slut och han har ingen att luta sig mot.

Lars Lerin tar lärlingarna till Brasilien

Smärta

”Man får lägga pussel”

– Känslan att kunna hjälpa sitt barn är så viktig, säger Elisabeth Hävén, mamma till William, 13 år som har flerfunktionsnedsättning efter en förvärvad hjärnskada. William bor hemma och de som vårdar honom har lärt sig smärtskattning av personal på Lilla Erstagården. 

Ju snabbare man agerar desto bättre

Smärta

De har koll på smärta

På Lilla Erstagården tar man emot barn och unga 0–18 år med palliativ diagnos, många med flerfunktionsnedsättning. Att upptäcka och förstå patientens smärta är ett detektivarbete som kräver stor kunskap och starkt engagemang.

Margareta Sandebäck tar emot barn på Lilla Erstagården

Smärta

Så kan vården göra mindre ont

Alla barn, och även många vuxna, behöver förberedas på undersökningar och behandlingar som kan göra ont. Idag finns en medvetenhet om detta inom vården men så har det inte alltid varit.

"Man måste vänta in latensen"

Hur förstå smärta hos den som saknar ord?

Många med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att kommunicera, till exempel vid flerfunktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller autism. De kan ha svårt att uttrycka om de har ont och lever därför med smärta. Det kan handla om tandvärk, smärta vid artroser eller halsont vid förkylning.

Lyssna på podd om smärtkommunikation

Böcker om smärta

Bibliotekarien Helena Hallgren, Habilitering & Hälsa, tipsar om böcker med smärta som tema. Allt från den psykologiska smärtbehandlingen ACT, till den romanen om den mexikanska konstnärinnan Frida Kahlos smärfyllda liv.
Fler tips på böcker om smärta

Forskning

Modifierad diet för epilepsi ger bättre följsamhet

Ketogen kost, som har mycket hög andel fett, kan hjälpa mot epilepsi, men den strikta dieten kan vara svår att följa. Kost med något lägre andel fett kan också ha positiv effekt på sjukdomen, visar ny forskning. 

Lovande resultat enligt medicinska nätverket Cochrane

Aktuellt

Smärta vanligare hos barn med NPF

Mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta har också neuropsykiatriska symtom som tyder på adhd eller autism. Nu söker forskare efter tänkbara samband och behandlingsvägar.

NPF-diagnos och smärta

”Simning och zumba för alla”

Karin Olsson Sandberg har en vision: alla ska kunna delta i fritidsaktiviteter som är bra för hälsan.
Karin Olsson Sandberg är fritidssamordnare

Samverkan

Musikterapi får unga att blomma

Kan musik vara ett effektivt inslag i habilitering och barn- och ungdomspsykiatri? Tiohundra i Norrtälje testar musikterapi i samarbete med stiftelsen Musikbojen i ett tvåårigt projekt.

Musikterapi på prov i Norrtälje

Smärta

Fallrapport om sexårig flicka med svår smärta

En sexårig flicka remitterades till Smärtcentrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon hade då haft kronisk smärta sedan nio månaders ålder.

God effekt av läkemedel

Dilemmat: Har barnet rätt att få veta?

Du har kontakt med en familj där barnet, som är nio år, har en intellektuell funktionsnedsättning. Föräldrarna vill inte tala med barnet om detta och vill heller inte att du ska göra det. Hur resonerar du?

”Möt barnet där det är”

Aktuellt

Autism och adhd fortsätter öka i Stockholm

Andelen barn och unga som får vård för autism och adhd fortsätter öka i Stockholms län. Ökningen är proportionellt sett störst bland tonårsflickor.

Gapet mellan flickor och pojkar minskar

Luke semestrar i den virtuella verkligheten

3 frågor till Luke, 44 år, som använder VR-glasögon för att skärma av intryck, få andrum i vardagen och åka på semester.

Han semestrar i VR

De vill ge en positiv bild av sex

Övergrepp och våld är fokus för de bildspel om sex som hittills använts som kommunikationshjälpmedel. Det hjälpmedel som nu tar form tar i stället fasta på det lustfyllda och spännande med sex.

Bildstöd för sex

Douglas och Rocky är ett radarpar

Assistanshund kan vara till stor hjälp för barn med till exempel autism, men kunskapen inom skola, vård och omsorg är låg. Myndigheten för delaktighet (MFD) har därför fått ett nytt uppdrag av regeringen.

Rocky ständigt vid Douglas sida

”Remittera för samverkan”

Bättre bemötande och adekvat behandling – det är huvudsyftet med de nya riktlinjerna för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i psykiatrin. Funktion i fokus har intervjuat huvudredaktören Lena Nylander, specialistläkare i psykiatri.

Nya riktlinjer för psykiatrin
  • Samtidiga diagnoser (nr 2 2019)
  • Smärta (nr 1 2019)
  • Matvanor (nr 4 2018)
  • Habilitering (nr 3 2018)
  • Forskning (nr 2 2018)
  • Migranter (nr 1 2018)
  • E-hälsa (nr 2 2017)
  • Problematisk skolfrånvaro (nr 1 2017)
  • Psykisk hälsa (nr 2 2016)
  • Sex (nr 1 2016)

Kontakta oss

Habilitering & Hälsas frågetjänst:
08-123 350 10

Kontakta oss

Inkommande e-post

Habilitering & Hälsas integritetspolicy beskriver  hur vi hanterar meddelanden och personuppgifter vi får in via e-post.

Läs policyn

Följ oss

  • Händelser via RSS
  • Nyheter via RSS
  • Nyhetsbrev - anmälan

Om webbplatsen

  • Om Habilitering & Hälsa
  • Om webbplatsen

Publikationer

Ladda ner eller beställa informationsmaterial, skrifter, rapporter, tidningar som Habilitering & Hälsa ger ut.

Publikationer från Habilitering & Hälsa

© Habilitering & Hälsa 2019
Webbplatsansvarig Katarina Kindwall