I fokus: Problematisk skolfrånvaro

Teamet som lyfter på alla stenar

Vårt arbete spar tid, energi och människoliv. Det konstaterar Jenny Plate och Rolf Agaton i SKIFO-teamet och skickar en uppmaning till andra skolor som vill locka elever att komma tillbaka till skolan:

– Tala om att ni finns och visa resultat!

Specialpedagog Rolf Agaton
Stenungsund har sedan 2011 en verksamhet som arbetar för att minska problematiska skolfrånvaro. Redan efter ett par år visade en socioekonomisk beräkning att enheten hade sparat sju miljoner kronor för kommunen.

– Jag kan bara spekulera i hur mycket vissa individer hade kostat samhället om inte vi hade funnits, säger Rolf Agaton, pedagog och en av de tre medlemmarna i SKIFO, ett samarbetsorgan där första delen av namnet står för skolan, och den andra för individ- och familjeomsorgen.

Förutom specialpedagogen Rolf Agaton ingår också socialpedagogen Jenny Plate och familjebehandlaren Ammi Kärnberg i SKIFO. Varje måndag sätter sig de tre kollegerna tillsammans och lägger fram sina perspektiv på alla aktuella ärenden.

– Jag visar hur ungdomen ser på det, vår familjebehandlare ger föräldrarnas perspektiv och Rolf utgår från skolans. Vi stöter och blöter ur våra olika synvinklar, säger Jenny Plate.

Normbrytande beteende

Familjebehandlaren jobbar med föräldrarna och hon vill bland annat veta vad de gör när barnen stannar hemma från skolan. Ibland har det hänt att en förälder inte vill att SKIFO blandar sig i sitt barns skolgång.

Antalet elever med problematisk frånvaro – men framför allt antalet elever som är i riskzonen för att bli så kallade hemmasittare – har ökat markant i Stenungsund de senaste tre åren. När elever närmar sig en månads frånvaro befinner de sig i riskzonen, enligt SKIFO.

Socialpedagog Jenny Plate
Teamet arbetar med högst 20 elever samtidigt. Av de 30 ungdomar som varit hemma från skolan under de senaste åren har 28 återvänt till skolan. Hittills har teamet enbart arbetat med högstadiet, men i fortsättningen ingår även mellanstadiet.

– Det är viktigt att börja så tidigt vi kan. Tendensen till hemmasittande startar redan i första och andra klass, säger Jenny Plate.

Både Rolf Agaton och Jenny Plate använder begreppet hemmasittare, men är väl medvetna om att Skolverket vill att man i stället talar om problematisk skolfrånvaro.

Flera av de barn som hon och hennes kolleger arbetar med har adhd, en diagnos inom autismspektrumet eller någon annan diagnos.

Har ni olika strategier om det gäller barn med funktionsnedsättning eller barn med andra problem?

– Nej, förloppet blir i stort detsamma om ett barn har adhd eller jobbigt hemma med föräldrar som dricker för mycket eller lider av psykisk ohälsa. För oss handlar det alltid om att möta människan, säger Jenny Plate.

Upplevt trauma

Många av barnen har upplevt någon form av trauma. Även om de inte har en funktionsnedsättning uppträder de på ett sätt som kan påminna om en diagnos, förklarar Rolf Agaton.

För att SKIFO ska ta sig an ett ärende måste det komma en ansökan från skolan eller socialtjänsten. Den landar hos de tre kollegerna en trappa upp i en kontorsbyggnad som är granne med kommunhuset i centrala Stenungsund.

– Vi ser saker som skolan och socialtjänsten inte alltid ser var för sig. Med vår samlade kompetens hittar vi andra lösningar, säger Rolf Agaton.

Som vad då till exempel?

– Det kan vara så enkelt som att en elev aldrig tar av sig jackan i matsalen. Hur ber man eleven att göra det? Vi kan handleda personal att bemöta eleven på ett annat och förhoppningsvis bättre sätt, säger Jenny Plate.

Rolf Agaton hänvisar till den statliga utredaren Malin Gren Landell, som skriver att en orsak till att en elev förblir hemma från skolan kan vara en brist på förmåga hos föräldrarna, men också att barnet eller ungdomen upplever någon form av kränkning.

– Det vi gör är att lyfta på alla stenar och leta efter framkomliga vägar. Det bygger ofta på att hitta sätt för ungdomen att knyta an till personer i skolan och familjenätverk, så man kan hitta gemensamma synsätt och strategier för att hjälpa ungdomen åt rätt håll, säger han.

När SKIFO får ett ärende har det ofta gått ganska lång tid. Ambitionen är att varje ärende ska vara avslutat inom ett år. SKIFO följer inte med eleverna upp till gymnasiet, men ser till att det blir en bra överlämning.

Håller koll på eleverna

Chef Camilla Gunnarsson

Rolf Agaton och hans kolleger håller fortsatt lite koll på sina ungdomar och brukar göra en avstämning med föräldrarna ett halvår efter varje avslutat ärende.

– Har det pajat är det klart att vi inte struntar i den informationen. Då kontaktar vi gymnasiet och frågar hur det går, säger han.

Sedan i höstas måste alla behandlingsinsatser utgå från biståndsbeslut i socialnämnden.

– Det ger arbetet en större tyngd ur ett samhällsperspektiv. Nu får vi en dokumentation av varje ärende och chansen att på ett tydligare sätt visa vad vi har gjort för den unga, säger Camilla Gunnarsson, enhetschef inom socialtjänsten och en av de båda cheferna i SKIFO. Den andra är enhetschef på den centrala barn– och elevhälsan.

SKIFO

​SKIFO är ett samarbete mellan skolan och individ- och familjeomsorgen i Stenungsunds kommun.

Syftet är att motivera barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro att återvända till lektionerna, klara grundskolan och bli behöriga till gymnasiestudier.

Hittills har arbetet varit inriktat på elever i högstadiet, men nu omfattas även mellanstadiet.

SKIFO arbetar med elevens sociala och pedagogiska situation och löser problemen tillsammans med ungdomen, föräldrarna, de professionella och andra viktiga personer i elevens närhet.

Källa: Stenungsunds kommun

Lyssna

Varje år stannar många elever hemma från skolan. Hur blir det så och vad kan man göra för att få barn och unga att komma tillbaka till skolan? Podden Funka olika har gjort två program på temat skolfrånvaro.
> Lyssna på Skolfrånvaro 1. Ryck upp dig 
> Lyssna på Skolfrånvaro 2. Bryt ihop och kämpa