Stora brister i vården av barn och unga med autism eller adhd

Otydliga remissvägar, brist på samverkan och uppföljning – det är några av punkterna som identifieras i en ny rapport om vården för barn och ungdomar med adhd och autism.

Bekymrat öga
Redan 2016 visade landstingsrevisorernas granskning av vårdkedjan för barn med diagnosticerad adhd att styrning och uppföljning behöver stärkas. En ny rapport bekräftar den bilden. Rapporten är gjord på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Region Stockholm. Bakom kartläggningen står KIND (Center of Neurodevelopmental disorder at Karolinska Institutet) och CES (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin).

Samverkan mellan vårdgivare fungerar inte

Det finns gott om vårdgivare för barn och unga med autism och adhd, men många är små och kan inte erbjuda hela kedjan av vårdinsatser. Remissvägarna är otydliga och samverkan mellan vårdgivare fungerar inte som det är tänkt. Uppföljningen av väntetider för neuropsykiatrisk utredning och diagnos vid BUP och BUMM är inte heller tillräcklig, enligt rapporten.

Beslut om sammanhållen vårdkedja under 2020

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska nu se över hur regionen kan skapa en mer sammanhållen vårdkedja och större enheter. På grund av coronapandemin är det osäkert hur lång tid det kommer att ta men hälso- och sjukvårdsnämnden måste fatta beslut under andra halvåret i år, betonar Susanne Nordling (MP), ordförande i psykiatriberedningen i Region Stockholm.

– Jag vill inte att det här dras i långbänk, säger hon.

Förändrat uppdrag för regionens vårdgivare

Rapporten är en del av arbetet med att ta fram en primärvårdsstrategi. I det ingår också en förstudie om barn och ungas psykiska ohälsa.

– Sammanlagt kommer det leda till ett förändrat uppdrag för regionens vårdgivare, säger Maria Hägerstrand, enhetschef psykiatri vid HSF.

Ett förslag i rapporten är att starta en pilotverksamhet som förenar habiliterande, psykiatrisk och viss somatisk vård.

– Med enbart en fysisk enhet kan det bli långa reseavstånd. Å andra sidan vore det bra att få all vård på samma ställe. Helt klart finns behov av en mer sammanhållen vårdstruktur som är tydlig och enkel för både patienter och anhöriga, säger Maria Hägerstrand.

Oklart om det blir en pilotverksamhet

Om en eventuell pilot bör bedrivas i en och samma organisatoriska enhet eller om det räcker att stärka samverkan mellan psykiatrin och habiliteringen är för tidigt att säga, anser hon.

– Man kan fundera över om vi behöver en pilot eller om vi redan har tillräckligt underlag för att göra en beställning. Planen är att hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta beslut i november. Det blir ett helhetsgrepp av hur de här barnen ska omhändertas i vårt sjukvårdssystem, säger Maria Hägerstrand.