Smärta

Smärta vanligare hos barn med NPF

Camilla Wiwe Lipsker, leg. psykolog och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta har också neuropsykiatriska symtom som tyder på adhd eller autism. Nu söker forskare efter tänkbara samband och behandlingsvägar.

En fjärdedel av alla barn och ungdomar som söker vård för långvariga smärtproblem har neuropsykiatriska symtom, enligt en studie från Karolinska institutet.

– Det är höga siffror, säger Camilla Wiwe Lipsker, legitimerad psykolog och en av forskarna bakom studien, som är en del i hennes doktorsavhandling.

Totalt ingick 146 barn och ungdomar som sökt vård för långvariga smärtproblem vid Smärtcentrum på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Huvudvärk vanligast

Sju av tio angav att de led av smärta varje dag och övriga hade ont flera dagar i veckan. Tre av fyra hade ont i flera kroppsdelar, och åtta av tio hade huvudvärk.

Föräldrarna fick 175 enkätfrågor om neuropsykiatriska symtom och beteenden hos barnet som med hög precision kan identifiera personer med misstänkt adhd eller autism.

Hela 14 procent av barnen uppfyllde kriterierna för kliniskt signifikant autism och 20 procent kriterierna för kliniskt signifikant adhd. I normalbefolkningen är förekomsten av autism cirka 1,5 procent och för adhd drygt 5 procent.

Totalt var det 26 procent av barnen som uppfyllde kriterierna för någon eller båda av de neuropsykiatriska diagnoserna.

Gemensamma drag

Trots den kraftiga överrepresentationen av neuropsykiatriska symtom var inte Camilla Wiwe Lipsker förvånad.

– Jag har tidigare jobbat med utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och när jag började jobba med barn med kronisk smärta tyckte jag mig se liknande drag i patientgrupperna, säger hon.

Den bilden bekräftas av hennes handledare, Rikard Wicksell, docent i psykologi vid Karolinska institutet.

– Inom smärtvården finns det gott om kliniska observationer av detta. Frågar man smärtläkare så har de noterat att det är vanligt med neuropsykiatriska problem bland patienterna, säger han.

Nu är det alltså vetenskapligt visat hur vanligt det är. Ännu så länge vet man inte hur orsakssambandet ser ut men det finns ett antal oprövade hypoteser.

Kopplingar till dopamin

Än så länge vet man inte hur orsakssambandet ser ut men det finns ett antal oprövade hypoteser.

– Vi vet att det finns en dysreglering av dopamin vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att dopamin är kopplat till uppmärksamhet. Det finns också en del forskning på smärta där man sett kopplingar till dopamin. Det skulle vara väldigt intressant att studera dopaminfunktionen hos dessa barn, säger Camilla Wiwe Lipsker.

Sensorisk känslighet är en annan faktor som kan ha betydelse i sammanhanget.

– En del av barnen med autism har en sensorisk överkänslighet. Ljud och ljus kan ge smärta medan andra stimuli som normalt uppfattas som smärtsamma inte ger det. Den här sensoriska dysregleringen ingår även i de diagnostiska kriterierna för autismspektrumtillstånd. Det finns på min önskelista att studera det, säger Camilla Wiwe Lipsker.

Funktionellt beteende

Det finns också andra intressanta paralleller mellan de båda patientgrupperna, menar hon.

– Det handlar mycket om att hjälpa patienterna till ett beteende som är mer funktionellt och där har föräldrarna en viktig roll.

– Om man har långvarig smärta gäller det att inte undvika sådant man vill göra, och vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar handlar det om att skapa en struktur som underlättar att till exempel komma igång med saker. Det finns en del paralleller här, säger hon.

Föräldrarnas oro och föräldrabeteende är kopplat till barnets smärtupplevelse, enligt en tidigare studie som ingår i den aktuella avhandlingen.

– Ett program där föräldrarna fick lära sig att hantera barnens smärta på ett annat sätt gav mycket goda effekter på föräldrarnas funktion i förhållande till sina barns smärta.

Smärtan ökar i skolan

Barnen med neuropsykiatriska symtom angav att deras smärta ökade i situationer som är typiska problemområden, som exempelvis i skolan eller i vissa familjesituationer.

Rickard Wicksell
– Där har de sina sårbarheter. Då kollapsar systemet, det blir för mycket och då tacklar man inte smärtan så bra, säger Rikard Wicksell. 

Trots att 26 procent av barnen och ungdomarna i studien uppvisade symtom på adhd, autism eller både och, var det färre än fem procent som hade en neuropsykiatrisk diagnos. Att vården missar dessa symtom kan delvis bero på smärtsjukdomen, enligt forskarna.

– De neuropsykiatriska problemen kan ha flugit under radarn. Vi ser att en hel del av de ungdomar som kommer till vår smärtmottagning har andra problem som kanske inte har uppmärksammats så som de borde eftersom sjukvården har haft ett lite för tydligt fokus på de somatiska problemen, som smärtan, säger Rikard Wicksell.

Vården missar fler flickor

Skillnaden var störst när det gäller flickorna. Det stärker tidigare forskning som visar att flickornas neuropsykiatriska symtom i högre utsträckning missas av vården, eftersom flickors symtom inte alltid är lika tydliga.

– Dessutom är kronisk smärta i barndomen vanligare bland flickor, säger Camilla Wiwe Lipsker.

Rikard Wicksell menar att vårdpersonal behöver vara mer observant och medveten om de här sambanden så att de lättare kan fånga upp samsjukligheten.

– Man måste ha detta i bakhuvudet när man träffar patienterna. Det gäller både när patienterna söker för smärtproblematik och för neuropsykiatriska problem. Det kan ju räcka med att man som kliniker ställer en fråga som kan ge en indikation, och sedan får man gå vidare därifrån, säger han

STUDIEN

Camilla Wiwe Lipsker disputerade i mars 2019 vid Karolinska institutet. Den aktuella studien ingår i hennes avhandling

> Children and adolescents with chronic pain: parental factors, functioning, and neurodevelopmental comorbidity.

.