I fokus › Psykisk hälsa

Satsa på meningsfull fritid

FRITID. Vad man gör på fritiden är viktigt för att man ska må bra. Därför satsar Lidingö på fritidsverksamhet för alla unga med funktionsnedsättning.

Bengt Liljeqvist, verksamhetschef
för Allhuset.
Sju unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning rör sig snabbt över det gröna gymnastikgolvet i Gångsätrahallen på Lidingö. ”Ihop, backa, håll varandras händer – och spring!” De dansar i takt eller otakt, det spelar ingen roll.

Sofie Fagernäs är med i dansgympan varje vecka. Hon tar ut rörelserna efter dansläraren Sara Caposseles tydliga instruktioner.

– Jag har alltid tyckt om att dansa fri dans, lära mig olika steg och dansa i grupp. Jag brukar varva mellan dansgympa och Friskis & Svettis, berättar Sofi, som bor i en gruppbostad på Lidingö.

De flesta i dansgruppen träffades redan som tonåringar i Allhuset, som ligger ett stenkast från gymnastikhallen. Allhuset är en mötesplats för skolungdomar över 15 år som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

– När vi startade verksamheten för 22 år sedan var vi pionjärer på området. En stark föräldragrupp ansåg att det saknades ett alternativ för funktionshindrade över 15 år, säger Bengt Lilljeqvist, som är verksamhetschef för Allhuset.

Locka unga ur isolering

Han arbetar med utveckling av all kultur- och fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning i Lidingö stad. Han menar att det är viktigt att även inkludera dem som har gått ut särskolan.

– Vi märkte att de föll tillbaka i utanförskap och blev isolerade hemma. En del hamnar i blockeringar, som gör att de inte vågar gå till arbetet eller ens ta sig upp ur sängen. Andra hamnar i destruktiva grupper eller blir lurade på pengar, förklarar han.

Lidingö stad var pionjärer när fritids-
verksamheten drog i gång för 22 år
sedan.
Numera hålls därför öppen verksamhet för alla åldrar två dagar i veckan. Unga med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är också viktiga att locka dit. Men de har ofta svårt att identifiera sig med de andra i verksamheten. De erbjuds därför en utbildning i ledarskap, och fungerar sedan som ledare för de andra deltagarna.

Bengt Lilljeqvist är övertygad om att en meningsfull fritidsverksamhet i längden skyddar mot psykisk ohälsa, till exempel depression.

– Många är beroende av en helhetsstruktur. Det skapar trygghet och motivation till intressen, men också mening i livet, säger han.


Projekt lotsar unga vidare

En av Bengts viktigaste roller är att initiera och stötta nya projekt som hjälper personer med funktionsnedsättning att ta del av kultur- och föreningslivet, både i särskilda grupper och i integrerad form i kommunen.

Helst vill han att projekten ska stå på egna ben så att de kan knoppas av från Allhuset och bli naturliga inslag bland kommunens föreningar. Ett lyckat exempel är innebandylaget IBF Offensiv, som sedan länge är en del av Lidingö innebandyförening.

– Genom att vi integrerar personer med funktionsnedsättning i kultur- och fritidsverksamheterna är vi unika. Vi vill vara normsättande här, säger han.

Fritiden kan återskapa oss

  • Ordet re-kreation säger mycket om vad det innebär att ha en meningsfull fritid; vi ”återskapar” oss själva och stärker både kropp och sinne.
  • Att rekreation stärker oss både fysiskt och psykiskt, har visats i många studier.
  • Många förknippar fritid och rekreation med utomhusaktiviteter, men det behöver inte innebära fjällvandring eller kanotpaddling. Konst- och musikupplevelser kan också motverka nedstämdhet och oro.
  • Att få utlopp för leklusten ökar välmåendet. En meningsfull fritid är motsatsen till passivitet och isolering.
  • Det som sänker stressnivån och ger återhämtning skyddar mot psykisk ohälsa. Trots det nämns ”meningsfull fritid” sällan i individuella vårdplaner.
     

LÄSTIPS!

En väg till bättre hälsa. Om coachning till ett aktivare liv Av Ewa Rolén & Therese Rykatkin (2012)
Beställ den på publicerat.habilitering.se/en-vag-tillbattre-halsa