Smärta

Så kan vården göra mindre ont

Alla barn, och även många vuxna, behöver förberedas på undersökningar och behandlingar som kan göra ont. Idag finns en medvetenhet om detta inom vården men så har det inte alltid varit.

 – Inom barnsjukvården har det skett ett paradigmskifte, från inställningen att ”barn har inte ont” till att man tar barnens uttryck för smärta på allvar, säger Marie Johansson, sjukgymnast och specialist på sjuka barn vid SABH (sjukhusansluten avancerad barnsjukvård i hemmet), Karolinska Universitetssjukhuset.

Hon har tidigare arbetat inom habiliteringen, och bland annat översatt smärtskattningsinstrumentet BOSS till svenska.

– Ibland kan behandlingsinsatserna skapa ännu mer smärta än redan barnen hade. Som vårdpersonal måste jag bemöda mig om att alltid försöka göra rätt från början, för det är svårt att backa tillbaka om barn och föräldrar får negativa upplevelser.

Det är inte bara tuffa cancerbehandlingar som orsakar smärta. Ett nålstick i fingret kan vara en skrämmande upplevelse om man inte förstår varför det måste göras, eller ens att det ska ske.

– Det är viktigt att man förbereder barnen på ett sätt som är anpassat till deras kognitiva och verbala kommunikationsförmåga, säger Anna Hasselsten, sjukgymnast på Lilla Erstagården.

Allvarlig hjärnskada

Där tar man emot barn med flerfunktionsnedsättningar och barn med mycket svårbehandlad cancer. Båda patientgrupper med ofta svår smärtproblematik. En del av barnen har en allvarlig hjärnskada som ger en fördröjning innan hjärnan bearbetat och registrerat sinnesintryck, så kallad latens.

– Man måste vänta in latensen. Om man säger ”Nu ska vi titta på Bamse” och barnet lyser upp en halv minut senare, då förstår man också vikten av att inte ha för bråttom med smärtsamma procedurer, säger Anna Hasselsten.

Även nödvändiga dagliga rutiner som att ändra kroppsställning eller ta av och på kläder, äta eller andas, kan vara smärtsamma för ett barn med extra känslig, redan påfrestad kropp.

– Genom att förbereda barnet kan vi påverka smärtupplevelsen. Minskad stress och oro leder till minskad smärta.

Personalutbildning

På Lilla Erstagården har man personalutbildning i hur man kan förbereda dessa barn på procedursmärta.

– En del av våra barn varken hör eller ser och kan inte kan röra sig. För att personalen skulle prova på hur det kan kännas att vara så utsatt fick de lägga sig på en sjukhusbänk med öronproppar och ögonbindel och så gjorde vi vanliga omvårdnadsprocedurer utan att förbereda dem. Det borde alla som jobbar med den här gruppen barn få prova på.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att vara delaktiga i vården.

– Som vårdpersonal har man skyldighet att se till att barnet förstår vad som ska hända inför en procedur. Om barnet saknar verbal kommunikation får man göra samma taktila tecken innan man till exempel ska vända barnet i sängen, säger Anna Hasselsten och klappar sig själv på axeln som exempel.

Hindrar fysisk aktivitet

För spädbarn kan sockerlösning i små mängder ge tillfällig lindring vid smärtsamma provtagningar. För lite större barn, där kroppen gör ont och rädslan för smärta hindrar fysisk aktivitet, är leklusten viktig.

– Man måste också sätta upp rimliga mål och ta det steg för steg. Om jag gör rörelseprogram med spädbarn måste jag vara i nära samspel med barnet. Man vill ju inte att de ska vara med om mer smärta än nöden kräver. Det är en tunn gräns mellan vad som bara är obehagligt och vad som gör ont, säger Marie Johansson. 

Det gäller till exempel spädbarn med andningssvårigheter eller hjärtfel, som också behöver stimulans i olika lägespositioner.

– För dem är magläge en jättejobbig position, men att barnet protesterar behöver inte betyda att det gör ont. Då får man göra korta försök, successivt stegra tåligheten, avleda med lek och se om det går att överbrygga.

Mer information

> Man får lägga pussel
> De har koll på smärta, om Lilla Erstagården

> Lilla Erstagården

Lyssna

Podden Funka olika har gjort en programserie om flerfunktionsnedsättning. Ett av programmen handlar om smärta och tar upp hur man bland annat kan använda sig av BOSS.

> Lyssna på serien om flerfunktionsnedsättning