I fokus › Psykisk hälsa

Psykisk ohälsa vanligare hos kvinnor

Stress, ångest och sömnbesvär. Så ser vardagen ut för många människor med funktionsnedsättning.

– Deras psykiska hälsa skulle inte behöva vara så dålig, säger Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Malin Kark, utredare på Folkhälso-
myndigheten.
Rapporten Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016, målar upp en bitvis dyster bild av livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. De plågas oftare av psykisk ohälsa och arbetar sällan heltid. Och de som har ett jobb oroar sig ofta för att mista det.

– Många saknar en ekonomisk buffert och drabbas oftare av ekonomisk kris. Deras livsvillkor kan förbättras om man ökar deras förutsättningar att komma i arbete och gör det lättare för dem att vara delaktiga i samhället, säger Malin Kark.

– Vi efterlyser också mer förebyggande arbete för att undvika kränkande bemötande. Det kan till exempel handla om att personal på olika nivåer får kunskap om hur människor med olika funktionsnedsättningar fungerar.

Nå ut med folkhälsoenkät

Resultaten bygger på den nationella folkhälsoenkäten, som går ut till ett urval av befolkningen.

– Vi har svårt att nå personer med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Till exempel hörde en mamma till en dotter med Downs syndrom av sig och sa att dottern inte ville delta eftersom hon hade svårt att fylla i enkäten.

– I fortsättningen hoppas vi få mer tid att ta fram fördjupade data om personer med funktionsnedsättning.

Besvär med stress och värk

Enkätsvaren visat att kvinnor med funktionsnedsättning är mer utsatta och oftare plågas av psykisk ohälsa än män. Av svaren framgår också att personer mellan 30 och 84 år med funktionsnedsättning oftare har svår huvudvärk, sämre tandhälsa och värk i skuldror, nacke, axlar och rygg än övriga befolkningen.

– De har även sömnbesvär, känner stress, ängslan, oro och ångest. Många vill ha hjälp att ändra livsstil.

Hårdast drabbade är vårdnadshavare som har en funktionsnedsättning. Även föräldrar till barn med funktionsnedsättning lever under psykisk press. De arbetar vanligen deltid, drabbas oftare av ekonomiska svårigheter och känner sig ofta kränkta.

– Många kommuner ger avslag på ansökan om stöd. Alla orkar inte överklaga beslutet och propsa på den hjälp de har rätt till.

Det finns också positiva trender. Vårdnadshavare med funktionsnedsättning har till exempel fått bättre ekonomi de senaste tio åren.

– Men för att hälsogapet ska fortsätta minska krävs insatser på lokal, regional och nationell nivå, understryker Malin Kark.

Fakta om ökad risk för ohälsa

Graf