Forskning

Personalen måste ligga steget före

Ulrika Långh, forskare med 20 års erfarenhet som psykolog inom barn- och ungdomshabilitering. Foto: Anna Molander

Barn med autism utvecklas bättre och lär sig mer om tidiga insatser håller hög kvalitet. Det visar en avhandling av Ulrika Långh, psykolog vid Habilitering & Hälsa och forskare vid Karolinska Institutet.

EIBI (Early Intensive Behavior Intervention) är ett strukturerat sätt att arbeta med barn som har en autismdiagnos. I programmet tränar förskolebarn färdigheter som barn normalt lär sig före ett års ålder. Ansvaret för insatsen delas mellan habiliteringen och förskolan eller annan utförare.

För att uppnå kvalitet i insatsen behövs ett systematiskt arbetssätt, enligt en ny studie.

– Högre kvalitet ger bättre utfall. Barnen lär sig mer, tillgodogör sig mer och utvecklas bättre. Om vi inte tittar på kvalitet i tidiga insatser så missar vi en viktig pusselbit, säger Ulrika Långh, psykolog vid Habilitering & Hälsa.

Hon disputerade nyligen på en avhandling om tidiga insatser för barn med autism och har utvärderat hur EIBI används i förskolor.

Trots att det finns evidensbaserade metoder är det inte självklart att de används, enligt Ulrika Långh.

– Många som arbetar inom förskolan känner inte till strategier och metoder som har forskningsstöd. De behöver få in mer om evidensbaserade metoder för tidig inlärning i sina utbildningar.

Fokus på metoder

Ofta kommer personalen i kontakt med evidensbaserade metoder först i samband med handledning från habiliteringen.

– Om fler hade den kunskapen skulle stödet från habiliteringen kunna fokusera på att välja lämpliga metoder och individanpassa dem, snarare än att först lära ut baskunskaper som vi ofta måste göra nu, säger hon.

Ett problem är att pedagogerna ofta agerar efter vad barnet gör, i stället för att ligga ett steg före.

– Pedagogen behöver tänka igenom sin roll inför varje inlärningstillfälle. Det gäller att formulera specifika mål och arbeta mot dem så att det inte blir slumpmässigt vad pedagogen gör.

Att vara effektiv i träningen är en annan kvalitetsfaktor. Genom att skapa många inlärningstillfällen under kortare tid kan barnets inlärningstakt öka.

– Metoden behöver också anpassas efter barnets individuella behov, och även användas mer i naturliga miljöer så att barnen i högre utsträckning kan lära av andra barn.

Svårt mäta utfallet

Det delade ansvaret för insatsen ser hon som en svårighet eftersom kunskapen hos dem som medverkar i insatsen varierar.

– Det kan leda till osäkerhet om insatsen faktiskt genomförts som planerat, vilket i sin tur gör det svårt att analysera och mäta utfallet. En långsam inlärningstakt kan bero på barnets svårigheter likaväl som på brister i implementeringen av programmet.

Som ett led i kvalitetssäkringen av metoden är det bra att filma träningstillfällen, råder Ulrika Långh.

– Vi har för lite insyn i hur programmet utförs och tillämpas eftersom handledaren sällan är på förskolan. Om man använder film oftare skulle det till viss del kunna kompensera och handledningen skulle bli mer effektiv.

Aktuell studie:

  • Quality and efficacy of early intensive autism intervention: a matter of trust, knowledge, and supervision?
  • 30 barn i åldern 2–5 år följdes under sex månader när de tränade individuellt med pedagoger.
  • YMQI med 31 kvalitetsfaktorer.


På webbplatsen afirm.fpg.unc.edu finns 27 evidensbaserade metoder vid autism.