I fokus: E-hälsa

Ombud får inte läsa patienters journal på nätet

Regioner och landsting får inte längre ge ombud rätt att läsa patienters journal på nätet. Det står klart efter en vägledande dom i högsta förvaltningsdomstolen. Region Uppland vänder sig nu till regeringen för att få till en lagändring.

En rättslig tvist som pågått i flera år är avgjord. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i en färsk dom att det saknas lagstöd för att vårdgivare ska kunna ge ombud direktåtkomst till patienters journaler via nätet. Det innebär att Datainspektionen (DI) gjorde rätt när den efter en tillsyn 2014 krävde att Region Uppsala (tidigare Landstinget i Uppsala län) skulle ta bort ombudsfunktionen i e-tjänsten Journalen. Funktionen är ett tillval; användaren kan välja om den vill dela hela eller delar av informationen i journalen.

I dag finns E-journalen, eller är på väg att införas, i alla regioner och landsting utom Jämtland-Härjedalen och Västernorrland.

Inte reglerat

Afasiförbundet är en av flera patientorganisationer som reagerar kraftigt på domen och att möjligheten för enskilda att låta en anhörig eller annat ombud ta del av journaluppgifterna nu tas bort.

– Det här är inte reglerat på ett vettigt sätt över huvud taget. Om inte en nära anhörig kan läsa journalen, beställa recept eller boka läkartid blir det väldigt konstigt. Samtidigt måste det vara möjligt att begränsa vilka delar av journalen ombuden kan komma åt, säger Lars Berge-Kleber, förbundsordförande i Afasiförbundet.

Han anser att domen befäster det faktum att många människor med olika former av funktionsnedsättning hamnar vid sidan om samhället när tekniken hela tiden tar nya språng.

– E-lösningar kommer på bred front, men det finns väldigt många människor som har en kognitiv eller kommunikativ nedsättning och inte klarar ens att skaffa ett eget bank-ID.

Regionen överklagar

Regionjurist Mats Holmberg i Region Uppsala konstaterar att ombudsfunktionen kommer att avvecklas. Men regionen har en plan.

– Vi ska uppvakta departementet och begära en lagändring så att den här funktionen kan bli lagenlig. Vi märker ju att den är populär, säger han,

Mats Holmberg är inte överraskad av domen, men betonar att regionen inte anser att man gjorde något utmanande när man tillsammans med kommunernas och landstingens gemensamma e-tjänstebolag Inera utvecklade funktionen.

– Man kan ju skriva fullmakt om att få ut journalen på papper. Det här är egentligen samma funktion, säger han.

Mats Holmberg framhåller att ytterligare en fördel med ombudsfunktionen är att den gett sjukvården en möjlighet att se när ombud varit inne och tittat i enskildas journaler.

– Folk är uppfinningsrika. Nu kommer man i stället att låna ut bank-ID, och då har vi noll koll på vilka som är inne i systemet, säger han.

Nationell tjänst

Inera kommer nu att stänga ombudsfunktionen.

- Men tjänsten Journalen i sig försvinner ju inte, förtydligar Mia Petterson, projektledare på Inera.

Domen är ett exempel på att lagstiftningen inte hänger med den tekniska utvecklingen, anser hon.

– Lagen behöver skruvas för att stödja individen. Vi har fullmaktsförfarande på många andra oråden i samhället och det finns ett stort behov av att ha det även i hälso- och sjukvården, säger hon.

Datainspektionen (DI) välkomnar utfallet i högsta förvaltningsdomstolen och är nöjd med att det nu finns en vägledande dom.

– Även om just det här ärendet gäller region Uppsala har det betydelse för alla andra som valt att införa funktionen, säger Martina Lindkvist, jurist på Datainspektionen.

Läs artikel ur Funktion i fokus nr 2 2017: Oklart vad ombud får göra