I fokus: Migranter

Nya verktyg ska ge migranter bättre behandling

En ny intervjumetod ska förbättra stöd och behandling för migranter. Vid Transkulturellt Centrum har man goda erfarenheter av metoden som lanserades i DSM-5, en manual för psykiatriska diagnoser.

Psykiatrin behöver nya verktyg för att kunna anpassa sig till det mångkulturella samhället. Det var utgångspunkten när en särskild intervjumetod utveckla­des av en expertgrupp i samband med att manualen DSM­5 för psy­kiatriska diagnoser skulle förnyas.

Till skillnad från ett föråldrat synsätt där kultur är något exotiskt eller främmande, slår man i DSM­5 fast att sjukvården alltid bör ta hänsyn till patientens och närståendes kulturella och sociala sammanhang. För att kunna göra det måste man utforska den begreppsvärld som bestämmer hur patienten talar om allt som rör hälsa och sjukdom. 

Sofie Bäarnhielm

– Metoden kan även vara till nytta i mötet med personer med funktionsnedsättning, till exempel när man vill veta mer om patientens sociala situation, säger Sofie Bäärnhielm, överläkare vid Transkulturellt Centrum där man har goda erfarenheter av metoden.

De svårigheter som en funk­tionsnedsättning eller psykisk ohälsa innebär, kan ta sig olika uttryck beroende på våra rötter och vårt sociala sammanhang. Även det språk vi använder för att be­skriva hur vi mår är format av vår sociala, kulturella och geografiska miljö. Vad innebär det till exempel att någon ”är besatt”, ”har ”dåliga nerver” eller ”känner sig som en halv människa”?

Öppna frågor

I DSM-5 finns en intervjuguide med frågor som behandlare kan ha som stöd i mötet med patienter och närstående. De områden som man kan utforska med hjälp av intervju­metoden är bland annat patientens identitet, sjukdomsförståelse, psykosociala stressfaktorer, sårbarhet och motståndskraft.

Intervjuformuläret är indelat i sektioner som handlar om problembeskrivning, kulturell förståelse av orsaker, sammanhang och stöd samt faktorer som påver­kat problemhantering och hjälp­sökande, såväl tidigare som i nutid. 

Exempel på frågor som kretsar kring orsaker är: ”Vilken slags hjälp tror du skulle vara mest till nytta för dig just nu med tanke på (problem)?”

– Öppna frågor gör det lättare att komma nära och få patientens egna ord om vad problemet är. Man frågar inte bara om sjukdomen, säger Kersti Gabrielsson, verksam­hetschef vid Järvapsykiatrin som deltar i en pågående utvärdering av metoden.

Till Järvapsykiatrins mottag­ning i Kista kommer många med neuropsykiatrisk funktionsned­sättning som aldrig blivit utredda i hemlandet och heller inte fångats upp av skolhälsovården här i Sverige.

– Intervjumetoden är bra när vi bedömer vilka som behöver utredas vidare, säger Kersti Gabrielsson.

Tillitsfull relation

I arbetet med att ta fram DSM­5 gjordes en genomgång av den forskning som fanns om kulturperspektivet på psykiatriska diagnoser, utredning och behand­ling. Sofie Bäärnhielm, överläkare vid Transkulturellt Centrum, var en av de experter som deltog i litteraturgranskningen.

– Eftersom jag var involverad i ett utvecklings-­ och forskningspro­jekt om kulturformuleringen vid Spånga psykiatriska mottagning (i dag Järvapsykiatrin) var frågan högintressant.

I sitt dåvarande arbete mötte Sofie Bäärnhielm patienter från det mångkulturella Rinkeby­ och Tenstaområdet som kom på sitt första besök. Tillsammans med en arbetsgrupp vid mottagningen gjorde hon en intervjuguide på svenska.

Genom hennes kontakter med den internationella expertgrupp som jobbade med kulturperspek­tivet i DSM­5, blev hennes erfarenheter av möten med patienter från Rinkeby och Tensta en del i revideringen. Den intervjumetod som utvecklades med hjälp av amerikanska och internationella forskare och kliniker testades sedan i en stor internationell studie.

– Den lokala erfarenheten länkades till ett internationellt utvecklingsarbete, säger Sofie Bäärnhielm.

Med större och djupare förståelse ökar också möjligheten att bygga upp en tillitsfull rela­tion till patienten. Det är särskilt viktigt när synen på vad som är rätt stöd och behandling skiljer sig åt mellan patient, närstående och behandlare.

> Läs mer om guiden i American journal of psychiatry

Illustration av psykologsamtal Illustration Jens Magnusson