Forskning

Många har svårt att tugga och svälja

Personer med en funktionsnedsättning kan ha svårt att tugga och svälja. Måltiderna blir därför förknippade med olust och smärta.

– Många vet inte att de kan få hjälp, säger logoped Katarina Warming.

Katarina Warming

Omkring en halv miljon människor i Sverige har dysfagi, vilket innebär att de har svårt att äta eller svälja. Många undviker att äta tillsammans med andra och går miste om den känsla av gemenskap och socialt sammanhang som måltiden kan ge. En annan effekt av dysfagi är näringsbrist eller felsväljning som kan ge allvarliga följdsjukdomar.

– Att barn inte får i sig tillräckligt med näring kan leda till stor oro hos föräldrarna. Barn kan själva inte alltid kommunicera vad problemet är. Därför kan det vara skönt att veta att det finns hjälp att få för att barnet ska få bättre livskvalitet, säger Katarina Warming, logoped och sakkunnig i logopedi vid Habilitering & Hälsa.

Orsaker till ät- och sväljsvårigheter

Ät- och sväljsvårigheterna kan ha anatomiska, neurologiska, sensoriska, kognitiva eller psykologiska orsaker. Ökad muskelspänning eller muskelsvaghet, som är vanligt vid neurologiska skador och sjukdomar, ger ofta sväljsvårigheter. Sensoriska svårigheter med att äta och svälja kallas ibland ätovilja.

– Hos många barn finns det flera bidragande orsaker till sväljsvårigheter. Man kan till exempel utveckla en ovilja eller rädsla för att äta för att det har varit obehagligt och smärtsamt länge, säger Katarina.

Under 2015 gjordes en bred screening på patienterna vid Habiliteringscenter Flemingsberg barn inom Habilitering & Hälsa. Den bekräftade att dysfagi förekommer i alla patientgrupper, men gav också ny kunskap om varför många inte söker hjälp för sina problem.

– Vi upptäckte att många föräldrar tackade nej till kontakt med logoped trots att de uppgav att deras barn hade symtom som tydde på dysfagi. En förklaring är att man vänjer sig vid att måltidssituationen är så avvikande. Man tror inte att det går att göra något åt och vet inte att man kan få hjälp.

Stort mörkertal

Många med flerfunktionsnedsättning har oupptäckta sväljsvårigheter trots att de har en läkarkontakt.

– Det tyder på ett stort mörkertal. Det behövs ett bättre samarbete mellan sjukvård och habilitering, men också mellan föräldrar och olika professioner inom habiliteringen. Nästan nio av tio barn som har nedsatt grovmotorisk funktion, som inte kan sitta självständigt och behöver hjälp med alla förflyttningar har dysfagi under någon period.

– När det gäller intellektuell funktionsnedsättning kan man behöva fråga sig om det är långsam motorik eller sensoriska svårigheter eller annat som påverkar ätandet. En del har svårt att komma igång med att tugga och svälja, och det är ofta kopplat till svårigheter att ta initiativ överhuvudtaget.

För att hitta rätt amningsteknik hos barn med funktionsnedsättning behövs ofta extra anpassning och hjälpmedel.

– Men även om man får amning eller flaskmatning att fungera kan det bli problem senare. Övergångarna mellan olika typer av mat kan vara särskilt svåra. Om man har bristande motorisk kontroll och får mat med två konsistenser samtidigt vet man inte hur man ska hantera maten i munnen.

Ätandet varierar med åldern

Även om man får ätandet att fungera bra under småbarnsåren är det inte säkert att det fortsätter så under uppväxten, påpekar Katarina.

– Det händer saker när barnet växer och när vi åldras. Därför är det viktigt att ställa frågor om matvanor till alla som har funktionsnedsättning, vare sig de har fått behandling för dysfagi tidigare eller inte.

En vanlig föreställning är att om man inte hostar i samband med måltid så har man inte svårt att svälja. Att mat felaktigt hamnar i luftstrupen i stället för matstrupen behöver inte ge hosta.

– Ibland hostar man först 15 minuter efter måltid, när lungorna reagerar.

Alla typer av svårigheter kring ätande är logopediska, men sjukgymnasten är ofta en av de första som kan koppla den grovmotoriska förmågan till hur sväljningen fungerar.

– Det är viktigt att sjukgymnasten tar in en logoped direkt som kan utreda patienten och se hur man kan underlätta ätandet, säger Katarina.

Tecken på dysfagi

  • ​Att man ofta får kväljningar, kräks eller sätter i halsen under måltiden
  • Att man vägrar att äta eller tar ovanligt lång tid på sig för att få i sig maten
  • Att man inte följer sin viktkurva eller går ner i vikt
  • Att man markerar att man inte vill äta (avvärjande beteende)
  • Att man väljer bort mat med en viss smak, konsistens eller temperatur
     

Här finns hjälp vid dysfagi

  • ​En logoped som är med under en vanlig måltid undersöker personens ät- och sväljbeteende och testar hur sväljningen fungerar med mat som har olika konsistens, till exempel finfördelad mat och tunn- och trögflytande vätska. Logopeden kan sedan förklara sväljfunktionen och vad som behövs för att förbättra situationen.
  • En dietist kan skräddarsy en meny som fungerar och som innehåller rätt näringsämnen.
  • En arbetsterapeut kan se om en ändrad sittställning eller andra typer av bestick, tallrikar eller glas skulle kunna underlätta sväljningen.
  • En sjukgymnast/fysioterapeut kan arbeta med de motoriska förutsättningarna för ätande och kroppskontroll.
  • Personal inom habiliteringen som har kunskap om dysfagi kan också ge tips på hjälpmedel och annat som kan underlätta måltiden. De kan också utbilda anhöriga och personal på boenden. Den som har svårigheter att äta, eller har ett barn som har svårigheter, kan ta kontakt med logopeden på sitt habiliteringscenter.
     

Läs mer:

Förskolepersonal: Tre perspektiv på ätovilja av Ek & Ås , 2001.

Förskolepersonal och sjukvårdspersonal: Pediatric Swallowing and Feeding: Assessment and Management av Arvedson & Brodsky, 2002.

Pre-Feeding Skills: A Comprehensive Resource for Mealtime Development av Evans Morris & Dunn Klein, 2000.

När ditt barn inte äter, Kajsa Lamm Laurin, 2015.

Första hjälpen vid matbordet, Sara Ask, 2016.
 

Lyssna

Podden Funka olika om ät- och sväljsvårigheter hos personer med flerfunktionsnedsättning
I programmet går Katarina Warming, logoped och enhetschef, och Helena Bergqvist, sjukgymnast, från Motorik- & träningscenter inom Habilitering & Hälsa igenom allt från symptomen till vilken hjälp som går att få. 
> Lyssna på Flerfunktionsnedsättning 3