I fokus › Psykisk hälsa

Konsten att möta alla på allvar

Sigrid Salomonsson anpassar behandlingen efter patienten.

På vårdcentralen i Gustavsberg är personalen pionjärer på att möta behoven hos patienter med psykisk ohälsa – även hos dem som har en funktionsnedsättning.

Uppdraget att vara det som kallas för ”första linjens psykiatri” finns sedan några år hos primärvården, där vårdcentraler, husläkarmottagningar och hemsjukvård ingår. Det innebär att de ska ge behandling vid mild och måttlig psykisk ohälsa.

Redan 2007 gav Socialstyrelsen Gustavsbergs vårdcentral ett uppdrag att utreda hur primärvården kan hjälpa invånare med psykiska besvär.

– En av de första satsningar vi gjorde var att utveckla behandlingen för psykisk ohälsa hos barn och unga tillsammans med socialtjänsten. Nu har vi den öppna mottagningen Hamnen för barn, ungdomar och föräldrar. Vi driver den i samarbete med kommunen, säger Sigrid Salomonsson, leg.psykolog och enhetschef för psykosociala teamet på Gustavsbergs vårdcentral och Hamnen.

Vårdcentralens satsning har använts som förebild för första linjens psykiatri för barn och ungdomar. I Stockholm finns nu 35 ”förstalinjenmottagningar” med tilläggsavtal om psykisk ohälsa hos barn och unga.

Gustavsbergs vårdcentral är även ett kompetenscentrum för psykisk ohälsa i Stockholms län. På meritlistan står bland annat utvärdering av behandlingar för psykisk ohälsa i primärvården i tre stora forskningsstudier med sammanlagt 800 vuxna patienter.

Underlätta för patienten

Omkring var tredje patient i primärvården lider av psykisk ohälsa. De vanligaste besvären – sömnsvårigheter, stressproblematik, ångest och depression – är ännu vanligare bland personer med funktionsnedsättning.

– Alla patienter är välkomna hit och vi anpassar vår kommunikation och våra metoder bäst vi kan. Om symtomen är allvarliga eller komplexa remitterar vi patienter till specialistvården inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vuxenpsykiatrin, säger Sigrid Salomonsson.

Tidigare fick vuxna vända sig direkt till psykiatrin och barn till BUP. Det var ett stort steg att ta för många patienter. Dessutom är köerna till psykiatrin ofta långa och mottagningarna är anpassade till dem som är allvarligast sjuka.

– Tröskeln är lägre till primärvården än till psykiatrin. Patienterna har nära till oss, det är mer normaliserat att gå till vårdcentralen. Inom primärvården har vi kanske också mer av en helhetssyn på patienten.

För barn och unga är ångest och trots de vanligaste orsakerna till att en familj söker hjälp. Om personalen misstänker att barnet har adhd, en autismspektrumdiagnos eller någon annan utvecklingsrelaterad diagnos remitteras barnet för utredning till någon av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som har tilläggsavtal med landstinget, eller till BUP.

Viktigt med rätt kompetens

För att behandla patienter med en funktionsnedsättning behövs särskild kompetens, menar Sigrid Salomonsson.

– Behandlaren måste ha kunskap om funktionsnedsättningar och ha ett arbetssätt som fungerar. Det innebär till exempel att ha tydligare pedagogik. Det måste också finnas resurser för att individanpassa behandlingen när det behövs.

Bara omkring hälften av alla vårdcentraler i landet kan möta patienternas behov av behandling mot psykisk ohälsa, enligt en utvärdering från Socialstyrelsen. Bara var tionde vårdcentral satsar på kompetenshöjning när det gäller till exempel diagnostik av depression och ångestsjukdom.

– Primärvården har fortfarande knappa resurser för psykisk ohälsa. Det är svårt för oss att möta de speciella behov som patienter med både funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har. Många gånger får vi göra så gott vi kan eftersom specialistvården inte heller alltid räcker till. I framtiden skulle primärvården kunna göra mycket mer för de här patienterna, säger Sigrid Salomonsson.

Sigrids tips!

Sigrid Salomonssons råd till primärvårdmottagningar som vill satsa på psykisk ohälsa:

  • Satsa! Det är en viktig patientgrupp och man kan göra stor skillnad.
  • Satsa på team med bra kompetens, inte en enstaka psykolog eller kurator.
  • Implementera evidensbaserade metoder och mät hur behandlingarna fungerar.
  • Implementera först stegvis vård med guidad självhjälp och gruppbehandlingar. Därefter längre individuella behandlingar.
  • Förankra satsningen i ledningen. Erfarenhet och kunskap att arbeta med psykologisk behandling saknas i primärvården, satsningen behöver därför stöd i organisationen.