Här är alla digitala medborgare

Tina och Anna sitter framför sina bärbara datorer. Anna mejlar till Tina, men i stället för att skriva in hennes e-postadress klickar hon på en bild på Tina. Det gör det enkelt att hitta rätt mottagare. Det går inte att ta miste på glädjen och självförtroendet när de visar hur de använder sina datorer.

Det finns också en bild i e-postprogrammet som är kopplad till personalens mejlkonto. Anna och Tina tycker att det är bra att kunna skriva till någon i personalen om något känns svårt att tala om.

– Eller om man är förbannad och vill vara i fred, säger Tina.

30-åriga Tina och Anna, 26 år, bor i en gruppbostad i Rättvik. De har en intellektuell funktionsnedsättning och har därför svårt att läsa, skriva, räkna och komma ihåg saker. Tack vare Rättviks kommuns satsning på digital delaktighet för personer med funktionsnedsättning kan de nu använda datorn för att till exempel planera inköp, ringa en vän via Skype eller ta reda på när bussen går.

Blå måndag

På alla gruppbostäder i Rättvik finns i dag datorer för dem som gått en utbildning samt en utbildad teknikcoach och trådlösa nätverk.

– Det som driver oss är att vi inte kan exkludera någon av våra kommunmedborgare, från att få tillgång till de digitala möjligheterna, säger Gunilla Klingh, som är verksamhetschef i Rättviks kommun.

Bakgrundsfärgen på Annas datorskärm är blå, det är en signal om att det är måndag. Alla veckodagar har en egen färg. Både datorn, datorväskan, sladden och ett usb-minne är märkta med en bild på Anna. Strukturen är enkel och tydlig.

Anna klickar på en symbol som startar ett av hennes ekonomiprogram. Hon lägger in priset för ett par skor, trycker på högtalaren och hör rösten tala om att hennes sparade pengar räcker för att köpa skorna. Det skapar trygghet när det är svårt att förstå hur mycket man får för sina pengar.

Anna och Tina lärde sig att använda både dator, läsplatta och smartphone på den skräddarsydda utbildningen ”Anpassad IT” vid Mora folkhögskola. Det är en två år lång utbildning, som är den enda i sitt slag i Sverige, och förmodligen i världen. I kursen tränar tolv elever på att bli digitala medborgare med hjälp av teknik och nya kognitiva läromedel.

Vad var roligast med kursen?

– Läxorna. Jag kunde ju fortsätta hemma, säger Tina.

Egen matdag

Sara Hansson är utbildad IT-coach och hon är Annas och Tinas stödperson. Sara berättar hur bra det var med läxorna även för henne och de andra i personalen:

– Vi kunde se precis vad de gick igenom och parallellt lära oss själva.

Alla program som de boende använder är symbol- och röststyrda och flera har utvecklats av forskare och pedagoger under utbildningens gång.

Matplaneringen på gruppbostaden där Anna och Tina bor har också blivit både lättare och roligare. Alla boende har sin egen matdag varje vecka då de är ansvariga för att välja och laga maten.

– De boende kan nu själva genom olika appar söka vad de vill äta. Vi har hemmadagar med bland annat matplanering. Det har många tyckt varit tråkigt men det är stor skillnad i dag. Nu när vi ska planera har de redan idéer om vad de vill laga, säger Sara Hansson.

I apparna finns lättillgängliga recept där ingredienserna är illustrerade med bilder. Det är bara att kolla vad som finns i skåpen i köket och bocka av. Det som saknas hamnar automatiskt på en att handla-lista.

Mer sociala

Sara Hansson har gått en kurs vid Mora folkhögskola för att bli IT-coach på gruppboendet. Hon menar att det i dag är självklart för de flesta att kunna hantera en dator. Det handlar om att känna delaktighet i samhället, till exempel på sociala medier. Tina och Anna är med i en sluten grupp på Facebook för de boende, personalen och föräldrarna.

– De vill så klart vara på Facebook som vi andra. Vi gjorde därför ett gemensamt avtal för gruppen om hur man får agera där och var gränserna går, säger Sara Hansson.

Under hennes utbildning till IT-coach togs frågan upp om faror och risker med nätet.

– Men inget har inträffat hittills. De har inte ens fastnat framför datorn för länge, som också kan vara en fara. Nej, faktum är att de blivit mer sociala. De talar med många fler genom till exempel mejlprogrammet. Det har i sin tur gjort att de vill träffa fler människor, säger Sara. Tina tycker inte att datorn är särskilt svår att använda.

– Jag använder datorn mycket. Jag ser på film, lyssnar på musik och pratar mycket på Skype, säger Tina.

Det finns sex gruppbostäder och en servicebostad i Rättvik. Det har hela tiden varit viktigt att arbetet i kommunen inte ska knytas till någon eller några eldsjälar. Kommunen började med att skapa en arbetsgrupp där personer från de olika förvaltningarna ingick.

– Arbetet är förankrat i verksamhetsdokumenten och även politiskt. Det ger trygghet, både för personal, föräldrar och eventuella gode män, säger verksamhetschefen Gunilla Klingh.

Kommunen försöker fokusera på möjligheterna, inte på hindren, och alltid med individen i centrum.

– Det är en tydlig inriktning och det har inte bara att göra med att vi är en liten kommun, detta är medvetet. Jag är otroligt stolt över vårt arbete och vill gärna sprida våra erfarenheter, säger Gunilla Klingh.

Läs mer:
> Mora Folkhögskola
> Rattvik.se
> sikta.nu