Forskning

Fler barn med cp slipper smärta

Vart tredje barn med cerebral pares i Sverige lever med smärta. Det är färre än i övriga Europa, där så många som tre av fyra har ont i kroppen. Det visar en ny stor svensk studie. Framgångsrik habilitering är en del av förklaringen.

Barn med cerebral pares, cp, har ofta smärta på grund av muskelspänningar, ensidiga ställningar och magproblem. Den hittills största svenska studien, som omfattar 2777 barn mellan 1 och 14 år, visar att vart tredje barn har ont.

Gunnar Hägglund

Studien är en del av uppföljningsprogrammet CPUP. Det är också ett nationellt kvalitetsregister, där mer än 95 procent av alla barn i Sverige som har cp ingår. CPUP är både ett uppföljningsprogram och ett nationellt kvalitetsregister.

– Jämfört med internationella siffror är resultaten bättre i vår svenska studie. En stor välgjord EU-studie visar att tre av fyra tonåringar med cp har smärta, säger Ann Alriksson-Schmidt, psykolog inom folkhälsa vid funktionsnedsättning vid Lunds universitet och den som lett studien.

EN FÖRKLARING TILL att barn med cp i Sverige tycks ha mindre ont, kan enligt Alriksson Schmidt vara att habiliteringen når nästan alla barn med cp i Sverige och att de följs upp i CPUP-programmet.

– Men en tredjedel är ändå för många och vi måste göra vad vi kan för att få ner den siffran, säger hon.

Studien bekräftar också att smärtan stiger med åldern och är vanligare bland flickor, vilket är känt sedan tidigare.

Forskarna som arbetar med CPUP vill utveckla ett evidensbaserat och strukturerat smärtbehandlingsprogram.

– Det ska lätt kunna anpassas till olika grupper med cp så att alla får tillgång till samma vård, oavsett svårighetsgrad av cp och var i landet man bor, säger Ann Alriksson-Schmidt.

Hon presenterar resultatet vid den internationella konferensen ”Challenge the Boundaries, om cerebral pares och andra funktionsnedsättningar hos barn”, som äger rum i Stockholm 1–4 juni. Det är en tvärvetenskaplig konferens som spänner över allt från patientmedverkan till nya kirurgiska metoder och stamcellsforskning.

GEMENSAMT FÖR BARN med cp är att de har en hjärnskada som orsakar stelhet i musklerna (kontrakturer), och spänningar (spasticitet). När barnet inte kan ta ut rörelsen förkortas muskeln och spänningen ökar.

– Hjärnan reglerar muskeln som om man bromsar och gasar samtidigt, säger Gunnar Hägglund, adjungerad professor i ortopedi vid Lunds universitet och ansvarig för CPUP-programmet sedan det startade 1994. Han är också en av författarna bakom den aktuella studien. Förutom ortopediska hjälpmedel och ortoser består behandlingen av sjukgymnastik och injektioner med muskelavslappnande botulinumtoxin, samt i vissa fall operation.

En aktuell internationell kontrovers inom cp-ortopedin, handlar om ”multi level surgery”. Det innebär att man väntar med att operera ortopediska problem till ett enda tillfälle, oftast när barnet är 8–9 år. I CPUP-programmet fokuserar man i stället på förebyggande behandling och tacklar problemen så snart de uppstår.

– Om ett barn börjar få svårt att sträcka ut ett knä så sprider det sig så småningom till höften och leder sedan till snedställd rygg och skolios. Behandlar man tidigt minskar spridningsrisken och det behövs färre operationer, visar resultat från CPUP-programmet, säger Gunnar Hägglund.

EN ANNAN KONTROVERSIELL fråga som kommer att diskuteras under konferensen är hur man ska behandla spasticitet vid cp.  En metod som vinner terräng är så kallad rhizotomi, då man går in i ryggen och skär av en del nervgrenar för att minska muskelspänningar i benen. Är det en bra behandling, i så fall för vilka barn och när ska den göras? Åsikterna går isär och ska diskuteras vid Stockholmsmötet.

– När barnet växer upp och väger mer kan det ha nytta av spasticiteten för att kompensera för svaghet i musklerna. Vi behöver fler långtidsuppföljningar för att kunna utvärdera metoden, säger Gunnar Hägglund.

Studien kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.