"Får vi med oss alla blir det skolutveckling på riktigt"

Norrtälje kommun utbildar just nu 30 kollegiala handledare som ska träna pedagoger i att anpassa undervisningen till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– I dag vet vi hur vi ska bemöta, stötta och hjälpa dessa elever och den kunskapen måste föras ut till lärarna, säger projektledaren Ann Lindgren.

I skärgårdskommunen Norrtälje ligger andelen elever med NPF över genomsnittet för riket. Sedan 2017 har man satsat på att höja kompetensen hos skolpersonal när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd, autism och Tourettes.

Ann Lindgren
– Det svåraste är att ändra lärarnas bemötande av eleverna men får vi med oss alla så blir det skolutveckling på riktigt, säger projektledaren Ann Lindgren som är gymnasielärare i grunden. Under hösten utbildar man därför ett trettiotal handledare som ska öka lärarnas förståelse för hur det är att leva med NPF. De ska också se till att lärarna kan identifiera funktionsnedsättningar och göra de anpassningar som krävs.

– Det är också viktigt att se elevernas styrkor eftersom de ofta kan prestera svagt inom vissa områden och vara briljanta inom andra. Mottot är ”ingen inlärning utan välmående” och handledarna ska fungera som en länk mellan klassrummet och elevhälsan. Ann Lindgren vill se förändringar inom tre områden: miljön, sättet att undervisa och bemötandet av eleverna. Enklast är att börja med miljön och bygga bort de hinder som försvårar för eleverna, understryker hon.

– Några kanske behöver en lugn vrå där de kan dra sig tillbaka, andra kanske inte kan jobba med glansigt papper medan vissa har behov av bild- eller textstöd. Barn med NPF behöver ofta tydliga instruktioner för att klara olika uppgifter. Genom att besvara sju enkla frågor innan eleverna börjar arbeta kan läraren ge alla bättre förutsättningar: var, vad, när, hur, med vem och vad händer efteråt?

– När de vet vem de ska jobba med och hur det ska gå till så slipper de en massa stress. Empati är ett nyckelord och lärarnas förmåga att leva sig in i elevernas situation ska växa med hjälp av handledda samtal, samtal med kollegor, en rimlig arbetsbörda och att de känner sig trygga med sina kollegor. 

– När eleverna bemöts på rätt sätt blir de lugnare och det minskar lärarnas arbetsbelastning. Som exempel nämner hon två lärare som undervisade i en klass där hälften av eleverna hade diagnosen autism eller adhd. När de gick ihop och arbetade konsekvent med de sju tydliggörande frågorna ändrades stämningen i klassrummet.

– De skaffade också en time-timer så att eleverna hela tiden visste hur lång tid de hade på sig. Efter två månader hade över hälften förbättrat sina betyg med ett betygssteg.

Läs mer:
> Så NPF-säkrar du rasten
> Så säkrar du skollunchen
> Så säkrar du skolan

Läs mer:
Autism och adhd i skolan - handbok i tydliggörande pedagogik, Ann Lindgren m.fl. (Natur & Kultur, 2019)