I fokus: Problematisk skolfrånvaro

Elever med hög frånvaro tappas bort

Om frånvaron är giltig eller ogiltig spelar ingen roll. När elever uteblir från lektioner måste skolan reagera, manar regeringens utredare Malin Gren Landell. Hon vill ha likvärdig bedömning och uppföljning av frånvaro.

Malin Gren Landell
Många skolor upptäcker elevers frånvaro för sent. Om inte lärare och skolledare drar i bromsen kan priset på sikt bli mycket högt, både för den enskilde eleven och samhället.

– För en elev med funktionsnedsättning kan även en ganska liten frånvaro göra att man tappar mycket i skolarbetet. Kanske är eleven mobbad och redan utanför, säger Malin Gren Landell, statlig utredare, psykolog och medicine doktor.

I november 2015 fick hon regeringens uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro och komma med förslag om hur den kan vändas till närvaro. I december förra året avslutade hon uppdraget och lämnade över slutbetänkande Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Är elever med funktionsnedsättning överrepresenterade bland de som ofta uteblir från lektioner?

– Erfarenhetsmässigt verkar det vara så. Men det finns väldigt lite forskning att luta sig emot. Och det är inte funktionsnedsättningen i sig som är problemet utan bristande anpassning av undervisningen eller skolmiljön, säger Malin Gren Landell.

Forskat om skolfrånvaro

Hon har nu återgått till sitt arbete som utvecklingsledare vid Barn- och kvinnocentrum (BKC) på Region Östergötland. Tidigare har hon forskat om skolfrånvaro och skrivit böcker riktade till pedagoger och personal inom elevhälsan.

Malin Gren Landell understryker vikten av att både skolor och huvudmän skaffar sig kunskap om vad som är en bra undervisningsmiljö för elever med funktionsnedsättning. Och att anpassa skolan så den kan möta alla elever.

Bland de förslag hon lägger till regeringen hör att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram allmänna råd om hur bedömningen av frånvaro som riskerar att få negativa konsekvenser för elever ska gå till. I dag sker ingen likvärdig bedömning av när frånvaron är problematisk. Både bedömningen och uppföljningen av frånvaron måste ske på ett enhetligt sätt i hela landet, konstaterar Malin Gren Landell.

Vad får bristerna i likvärdighet för konsekvenser?

– Elever tappas bort för att man inte ser dem i tid. Det blir svårt för skolans huvudmän att ta sitt ansvar när man inte har koll på hur många som är borta.

Hur bra är skolorna på förebyggande arbete?

– När det till exempel gäller hur elevhälsan arbetar är det dåligt. Femtio procent säger att de inte har ett förebyggande närvarofrämjande arbete. Eftersom elevhälsan har en sådan uppgift är det allvarligt.

Det råder ju skolplikt i Sverige – hur kan det då bli så här?

– Skolorna följer inte lagen. De är inte skyldiga att registrera frånvaro, men de är skyldiga att uppmärksamma ogiltig frånvaro och genast rapportera till vårdnadshavaren. Ett annat av utredningens förslag är att närvaro ska registreras vid alla lektioner. Det måste också finnas en enhetlighet. En del skolor har digitala system där de bara registrerar några få parametrar, medan andra är väldigt utförliga. Det bör finnas en minsta nivå, menar Malin Gren Landell.

– Vi föreslår också att varje skola inrättar en funktion som är ansvarig för att följa upp frånvaron. Det gör det lättare att upptäcka om någon elev har en alarmerande frånvaro och se vad skolan kan göra för att minska risken.

Olämpligt begrepp

Malin Gren Landell anser att begreppet hemmasittare är olämpligt och leder tanken fel.

– Det lägger skulden hos eleven och låter som eleven gör ett val att sitta hemma. Genom att kalla eleverna hemmasittare kommer vi in alldeles för sent i processen.

I stället lanserar hon begreppet problematisk skolfrånvaro och föreslår att Skolverket ska titta närmare på vad det ska omfatta. Hennes utgångspunkt är en frånvaro av sådan omfattning att eleven riskerar att inte nå utbildningens mål.

Både den sociala utvecklingen och kunskapsutveckling ska täckas in.

– När du väl hamnat i långvarig och sammanhängande frånvaro är det svårt att häva problematiken.

En enhetlig definition behövs också för att kunna slå fast hur utbredd den problematiska frånvaron är. I dag finns inga säkra siffror. Skolinspektionen rapporterade förra året att 20 000 elever var ogiltigt frånvarande från skolan hösten 2015, antingen sammanhängande eller då och då. Ströfrånvaro kan se väldigt olika ut, men de elever som hade ströfrånvaro hade under en månad varit upprepat frånvarande 5–20 procent av undervisningstiden.

Malin Gren Landell framhåller att det är omfattningen av frånvaron som ska styra, inte om den är giltig eller ogiltig. Många rektorer hon varit i kontakt med känner en oro för den giltiga frånvaron. Den mättes inte i Skolinspektionens rapport.

– Bakom giltig frånvaro på grund av sjukdom kan ligga allvarliga problem som att eleven inte klarar skolan eller är mobbad, säger hon.

Utredningen

Regeringens särskilda utredare Malin Gren Landell har haft i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Hon konstaterar bland annat att det behövs en enhetlig definition av problematisk frånvaro och föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram en sådan. Hon vill också ha lagreglerade krav som tydliggör skyldigheten för skolor att vidta åtgärder vid frånvaro.

Rektorns, huvudmannens och hemkommunens ansvar för problematisk frånvaro måste bli tydligare i skollagen.

Utredningen har varit på remiss hos fler än 80 myndigheter, kommuner och organisationer under våren. 

Lyssna

Varje år stannar många elever hemma från skolan. Hur blir det så och vad kan man göra för att få barn och unga att komma tillbaka till skolan? Podden Funka olika har gjort två program på temat skolfrånvaro.
> Lyssna på Skolfrånvaro 1. Ryck upp dig 
> Lyssna på Skolfrånvaro 2. Bryt ihop och kämpa