Douglas och Rocky är ett radarpar

Assistanshund kan vara till stor hjälp för barn med till exempel autism, men kunskapen inom skola, vård och omsorg är låg. Myndigheten för delaktighet (MFD) har därför fått ett nytt uppdrag av regeringen.

Tillsammans med Brukshundklubben som kvalitetssäkrar assistanshundar, ska MFD upphandla en stödfunktion för brukare, beställare, finansiärer och utbildare av assistanshundar. Syftet med projektet, som ska pågå under tre år, är bland annat att underlätta matchningen mellan alla inblandade.

Fikastund för Douglas

– I uppdraget ingår även ett ansvar att kvalitetssäkra instruktörer som utbildar assistanshundar, utföra lämplighetstest, examinera och följa upp assistanshundar och deras ägare.

Forskning visar att djur har en positiv hälsoeffekt på oss människor. Och en assistanshund som specialtränats utifrån brukarens unika behov kan vara nyckeln till ett aktivt och delaktigt liv för många med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, betonar Malin Ekman Aldén.

– Den kan till exempel minska ohälsan och behovet av mediciner för personer med psykisk ohälsa. Hunden kan även skapa lugn i vardagen och dämpa stress och oro.

Det finns inga hinder i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att bevilja assistanshund som stöd eller hjälpmedel. Det är möjligt att somliga upplever att inköpskostnaden är hög, men för vissa kan en assistanshund vara den mest träffsäkra stödinsatsen, understryker Malin Ekman Aldén.

– Ett barn med epilepsi kan till exempel börja sova i sitt eget rum eftersom hunden kan varna upp till fyrtio minuter före ett anfall. Även föräldrar till barn med autism som har en tendens att sticka iväg kan känna sig trygga då hunden kan larma om barnet ger sig iväg för långt. Barnet får större rörelsefrihet och självständighet, och det främjar både självkänsla och utveckling, säger Malin Ekman Aldén.

Douglas och hunden Rocky Dogulas och Rocky sover

Det är upp till varje brukare att avgöra om hen vill ha en asssistanshund. Beslutet kan tas i samråd med exempelvis arbetsterapeuter eller fysioterapeuter.

– Det måste så klart finnas ett behov, men också ett intresse och en förmåga att ta hand om hunden utifrån de regler som finns i djurskyddslagen.

En assistanshund kostar mellan 160 000 och 200 000, och de specialtränade assistanshundarna för epilepsi och autism som är i tjänst i dag har ofta bekostats av brukarna själva. Familjen Lernberger, som bor på en ö i Göteborgs skärgård, fick nej av kommunen och såg till sist ingen annan utväg än att samla in pengar via crowdfounding, en insamling som gav 100 000 kronor.

Assistanshunden Rocky, en svart labrador, hann knappt göra entré förrän det började hända underverk med deras tioårige son Douglas, som har autism med språkstörning. I mötet med Rocky har han blivit öppnare socialt och känslomässigt.

– Han har också blivit mer självständig och tål förändringar bättre, berättar Sara Lernberger. Och när Douglas visar tecken på att vilja stanna hemma från skolan, hjälper Rocky till att minska Douglas oro och motstånd.

Douglas och Rocky i en lekpark

Douglas och Rocky är numera ett radarpar, men hunden får till exempel inte följa med till olika vårdinstanser trots att hans närvaro borgar för att många undersökningar går snabbare och smidigare. Resurser hade även sparats i skolan om Rocky fått närvara, påpekar Sara Lernberger.

- Vi gjorde nyligen en utredning på Regionhabiliteringen och där fick inte  Rocky vara med. Utan honom blir det svårare att genomföra tester och det tar onödig tid och resurser från vården.

Men det finns en ljuspunkt. Douglas tandläkare har tagit fram en policy kring assistanshundar som gör att både pälsdjursallergiker och assistanshundar till personer med neuropsykiatrisk diagnos är välkomna till mottagningen.

– Douglas och Rocky får sista tiden på dagen och sedan städas lokalerna så att allergikerna kan komma nästa dag. Så när viljan finns går det att lösa, säger Sara Lernberger.