Autism och adhd fortsätter öka i Stockholm

Andelen barn och unga som får vård för autism och adhd fortsätter öka i Stockholms län. Ökningen är proportionellt sett störst bland tonårsflickor.

Kyriaki Kosidou
Det visar den sammanställning av data för 2018 som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) genomfört på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

– Gapet mellan flickor och pojkar minskar, både när det gäller diagnosticerad autism och adhd, säger Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, enheten för psykisk hälsa vid CES.

Vid forskningskonferensen Fokus på autism 10–12 april presenterade Kyriaki Kosidou en preliminär lägesrapport över förekomst och vårdkonsumtion för autism och adhd.

Kartläggningen av antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser i Stockholms län bygger på flera lokala databaser och siffrorna är därför inte helt jämförbara med siffror från andra län, som endast bygger på data från patientregistret.

– Men med hjälp av Socialstyrelsens data från patientregistret och läkemedelsregistret kan vi se att flera andra regioner ligger ungefär på samma nivå, åtminstone vad gäller adhd.

För adhd är jämförelsen med andra regioner mer tillförlitlig än för diagnoser inom autismspektrumet.

Det beror på att all förskrivning av receptbelagda läkemedel registreras.

– Vi vet att omkring 70 procent av alla som har diagnosen får läkemedel för adhd, säger Kyriaki Kosidou.

En tänkbar orsak till ökningen skulle kunna vara ett minskat mörkertal. Samhällsförändringar och nya arbetssätt i skolan kan också spela in, liksom att samsjuklighet med psykisk ohälsa komplicerar diagnostiken.

– En viktig fråga är också var man lägger fokus i mötet med patienten, på NPF-diagnoser eller på andra påfrestningar i barnets liv och samsjuklighet med psykisk ohälsa, säger Kyriaki Kosidou.