I fokus › Psykisk hälsa

Alla behöver sova gott

Barns tillväxthormoner produceras under sömnen.

SÖMN. Många barn med funktionsnedsättning har sömnstörningar som behöver utredas och behandlas.

– Sömnbrist kan ge symtom som rastlöshet, överaktivitet och bristande impulskontroll – eller passivitet och nedstämdhet, säger Viviann Nordin, överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm.

Smärta och oro är sömnens fiender. Det är svårt att komma till ro om man har ångest och lätt att vakna av ortoser som skaver, en stomi som är irriterad eller förstoppning som gör ont.

– Barn med olika typer av funktionsnedsättningar kan ha uttalade sömnproblem som behöver utredas och behandlas, säger Viviann Nordin.

En vanlig orsak till sömnbrist är andningsstörningar i sömnen, som snarkningar eller uppvaknanden
med andnöd eller hosta. I vissa fall har man kunnat koppla adhd-symtom till sömnstörningar som beror på andningsuppehåll orsakade av förstorade tonsiller.

Sömnrubbningar kan också bero på brist på sömnhormonet melatonin eller en annorlunda omsättning av ämnet. Det gäller för personer med en synskada och vid många tillstånd med annorlunda funktion i nervsystemet, särskilt vid en diagnos inom autismspektrumet, ASD.

– Sömnstörningar är vanligt hos barn med autism, och det ökar grundsvårigheterna och ger beteendeproblem som irritabilitet och utbrott, säger hon.

Viviann Nordin, överläkare vid
Sachska barn- och ungdomssjuk-
huset i Stockholm.

Hela familjen drabbas

Svåra sömnstörningar hos ett barn påverkar hela familjen. Det kan leda till onda cirklar, där trötthet och irritation hos föräldrar kan göra det ännu svårare att skapa den struktur som barnet behöver för att sova bättre.

– Det kan vara särskilt negativt för barn med adhd och ASD som har en nedsatt förmåga att överblicka omvärlden eller har svårigheter att reglera sin aktivitetsnivå.

Epilepsi som är vanligare hos barn med sen eller avvikande utveckling kan ge en splittrad sömn.

– Risken för nattliga anfall kan skapa stor oro som gör att sömnen påverkas för alla familjemedlemmar, säger Viviann Nordin.

Att leva med en funktionsnedsättning kan ge konstant stresspåslag som går hand i hand med sömnstörningar. Genom att försöka identifiera och undvika stressmoment kan man öka barnets möjligheter att sova gott. Fysisk aktivitet kan också förbättra sömnmönstret hos barn med adhd, visar bland annat en pilotstudie på tio barn. Efter en timmes träning somnade barnen fortare och vaknade mer sällan på natten.

– Genom att hitta en motionsform som barnet gillar kan man kanske vända en nedåtgående spiral, säger Viviann Nordin.

Sömndagbok till hjälp

Sömndagbok kan hjälpa föräldrar att se vilken effekt olika insatser har. En allt vanligare insats är så kallade tyngdtäcken. En sömndagbok kan visa om täcket minskar oro och ångest, kortar ner insomningstiden och ger mer sammanhängande nattsömn.

För vissa barn krävs en kombination av förbättrade sömnrutiner och medicinering, framför allt behandling med melatonin.

– Kunskap och stöd kan minska pressen på föräldrarna, och där har habiliteringen en viktig roll. Ibland kan familjen också behöva hjälp att komma till rätt instans i sjukvården, säger Viviann Nordin.

För att upptäcka, utreda och behandla svåra sömnstörningar behövs multiprofessionell kompetens, betonar hon.

– Kräv resurser och tid för samarbete mellan habilitering och specialistsjukvård. Det bör finnas en dialog kring barnets hälsa i samråd med familjen.

Så funkar sömn

  • När vi sover gör sig hjärnan av med skadliga ämnen, celler repareras och nybildas och minnen lagras.
  • När vi sover bryts stresshormoner ner, immunsystemet stärks, blodsocker och aptit regleras.
  • Sömnen är särskilt viktig för barn och unga, bland annat för att det är då som tillväxthormonerna produceras.
  • När vi sover för lite blir det svårare att hantera stress och balansen i de system som styr hunger och mättnad rubbas. Det ökar risken för fetma som är riskfaktor för psykisk ohälsa.
  • Koncentration och inlärning kan bli sämre redan efter ett par nätter med dålig sömn. 
     

Så mycket behöver vi sova:

5-åring: 10 timmar
10-åring: 8–10 timmar
16-åring: 7–10 timmar
Vuxen: 6–9 timmar
Sömnbehovet är till viss del individuellt och behovet av nattsömn minskar om vi sover en stund på dagen.