Funka olika - podden om livet med funktionsnedsättning

Funka olika är en podd om allt från diagnoser och behandlingar till relationer och hälsa. Podden vänder sig framför allt till dig som har en funktionsnedsättning och dina närstående. Med Funka olika vill vi också bidra till att nätverk och yrkesverksamma får ökad kunskap. Lyssna på personliga samtal och råd från experter.

Har du frågor om podden? kontakta Susann Smedberg, susann.smedberg@sll.se.

Prata om funktionsnedsättning

Att sprida kunskap om funktionsnedsättning underlättar livet för den som lever med funktionsnedsättning. Kunskap är också en förutsättning för att få bra stöd och bemötande. Därför är det viktigt att prata om det. Men hur gör man det på ett bra sätt? I den här programserien träffar vi föräldrar, personer med egen diagnos, psykologer och beteendeanalytiker. 

Vad ska jag säga till mitt barn?

Att ha förståelse för sin funktionsnedsättning är viktigt både för barn och vuxna, men hur pratar man med ett barn så att det blir begripligt? Och vad behöver barnet veta? Gäster är Lena Sorcini, psykolog på Habiliteringscenter Söderstaden barn, som ger stöd till föräldrar i de här frågorna och Anna, vars son fick diagnosen adhd som femåring. Avsnittet är 33 minuter.
> Lyssna på prata 1. Vad ska jag säga till mitt barn?

Vad behöver omgivningen veta?

Personer med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Hur påverkar det den egna självbilden och vad kan man säga i sådana situationer? Finns det tillfällen när det är bra att berätta om sin funktionsnedsättning? Vi pratar med psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld och med landslagsspelaren i kälkhockey Peter Ojala, som efter en olycka blev förlamad från midjan och neråt. Avsnittet är 36 minuter.
> Lyssna på Prata 2. Vad behöver omgivningen veta?

Hur pratar man i skolan?

Många barn med funktionsnedsättning möter fördomar och okunskap i skolan, men så behöver det inte vara. Sofia Norström, biträdande rektor för grundsärskolan på Skarpnäcks skola och Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinksskolan, berättar hur de arbetar på sina skolor. Hur pratar de med elever och lärare för att skapa en tolerant och trygg miljö som inkluderar alla? Avsnittet är 29 minuter.
> Lyssna på Prata 3. Hur pratar man i skolan?

Kulturella skillnader i synen på funktionsnedsättning

Kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättning ser olika ut beroende på var man kommer ifrån. Vi träffar Rezan Mohammed som tog sig till Sverige från Irak med sin dotter, som idag har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och cerebral pares. Hon har fått hjälp av Agneta Siegmeyer och Anna Vedin, logopeder på Habiliteringscenter Järva, vars patienter i huvudsak kommer från länder utanför Europa. Vad är viktigt att tänka på i mötet med de här personerna? Avsnittet är 38 minuter.​
> Lyssna på Prata 4. Kulturella skillnader i synen på funktionsnedsättning

Förvärvad hjärnskada

En förvärvad hjärnskada innebär ofta en stor förändring i livet. Både för den som drabbas och för de som är närstående. Personen som drabbats kan ha svårt att återgå till studier eller arbete och kan behöva mycket stöd för att klara av vardagen. I tre program tar vi upp vad förvärvad hjärnskada är, dess konsekvenser och vad det finns för stöd att få. Susann Smedberg är programledare.

Faktaspecial förvärvad hjärnskada

En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Skadan kan orsakas av exempelvis stroke, hjärntumör eller fallolycka och leder till olika typer av funktionsnedsättningar. Berit Burström och Marie-Louise Kunkel från Hjärnskadecenter berättar hur en hjärnskada påverkar de som drabbas och vad det finns för stöd att få. Avsnittet är 22 minuter.
> Lyssna på Faktaspecial förvärvad hjärnskada

Förvärvad hjärnskada 1. Att drabbas av stroke mitt i livet

Efter en hjärnskada förändras livet. Mental trötthet, kognitiva svårigheter och försämrad motorik är exempel på funktionsnedsättningar hjärnskadan kan leda till. Vi pratar med Tomas och Carina Lundberg. Tomas drabbades av en stroke för tio år sen.  Han var då 46 år, mitt i livet med två små barn. Hur ser hans liv ut idag och på vilket sätt har Carinas tillvaro förändrats? Berit Burström, arbetsterapeut, berättar vad det finns för stöd att få. Avsnittet är 33 minuter. 
> Lyssna på Förvärvad hjärnskada 1

Förvärvad hjärnskada 2. Att vara barn med hjärnskada

Många som drabbas av hjärnskada blir hjärntrötta och känsliga för ljud och ljus. För ett barn kan det vara mycket krävande att klara av skola och sociala aktiviteter. När Alva strid var 6 år diagnostiserades hon med hjärntumör. Hon är idag 17 år och gästar tillsammans med sin mamma, Maria Strid, studion. Hur har Alvas liv påverkats av hjärnskadan och hur är det att vara närstående när ens barn blir svårt sjuk? Marie-Louise Kunkel, specialpedagog, guidar i vad det finns för stöd att få. Avsnittet är 30 minuter. 
> Lyssna på Förvärvad hjärnskada 2

Att få diagnos

Att få besked om funktionsnedsättning påverkar hela livet. Att som förälder få diagnos på sitt nyfödda barn kan vara svårt att hantera, medan en person som får diagnos i vuxen ålder kan tycka att det är skönt att äntligen få hjälp. I tre program tar vi upp hur det kan vara att få diagnos i olika faser i livet, och varför vissa får diagnos först senare. Samtalen leds av Susann Smedberg.

Få diagnos 1. ”Det blev lättare efter beskedet”

Att få ett barn som har funktionsnedsättning påverkar hela livet. Johanna Bergström och Viktoria Hammarstedt har båda små barn med funktionsnedsättning. Johannas dotter fick diagnosen Downs syndrom som nyfödd. Viktorias son fick diagnosen Rubinstein-Taybis syndrom när han var fyra månader. Hur hanterar man ett sådant besked? Anita Gyllenstein, psykolog och psykoterapeut, träffar föräldrar till små barn med funktionsnedsättning. Vilket stöd behöver de här föräldrarna? Avsnittet är 39 minuter.
> Lyssna på Få diagnos 1

Få diagnos 2. ”Det var som att födas på nytt”

Många som får diagnos som unga vuxna har haft problem i skolan, med vänner och upplevt att de inte riktigt passat in. Vi träffar Clara Osvaldo som fick diagnoserna autism och ADD när hon var 25 år. På vilket sätt har det förändrat hennes liv? Björn Angelin, psykiatriker, berättar varför vissa diagnoser upptäcks först senare och vilka konsekvenserna kan bli om man inte får diagnos. Avsnittet är 34 minuter.
> Lyssna på Få diagnos 2

Få diagnos 3. "Jag får äntligen vara jag"

Många som får diagnos sent i livet beskriver det som att bitarna äntligen faller på plats. Vi pratar med Jeanette Lilja, 41 år, och Mippe Åman, 30 år, som fick diagnoserna adhd och ADD som vuxna. Det tog ett tag att acceptera, men idag är de tacksamma över den hjälp de fått. För Jeanettes del funkar det mycket bättre med barnen och Mippe vet vad han behöver för att han ska fungera. Lena Westholm, leg. psykolog på Adhd-center och på föräldrastödsprogrammet IPSA, berättar vad det finns för stöd och vad som krävs för att få diagnos som vuxen. 
> Lyssna på Få diagnos 3

Att vara syskon till någon med funktionsnedsättning

I två program pratar vi om hur det är att vara syskon till någon med funktionsnedsättning. Hur är det att växa upp med ett syskon som är i behov av mycket stöd livet igenom, och hur påverkar det en som vuxen? Vilken roll får man i familjen och till sitt syskon? Samtalen leds av Susann Smedberg.

Syskon 1. Växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning

Runt om i Sverige finns många barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning. Många syskon tar ett stort ansvar hemma och kan kanske ha svårt att själv ta plats i familjen. Vad är viktigt för syskonen och vad ska man tänka på som förälder? Vi träffar åttaåriga Tuva som är syster till Vilma som har den sällsynta diagnosen Smith-Lemli-Opitz syndrom (SLO) och deras mamma Lotta Frécon. Gäst är även Jenny Rosendahl, kurator på Habiliteringscenter Liljeholmen, som håller i syskongrupper. Avsnittet är 41 minuter.
> Lyssna på Syskon 1

Syskon 2. Livet som vuxet syskon till funktionsnedsatta 

Att ha ett syskon med funktionsnedsättning påverkar en hela livet. Många tar ett stort ansvar och lever med oro och skuldkänslor. Vi pratar med ÅsaSara Hoas och Henrik Holmer om hur det påverkat dem och deras livsval att växa upp med ett syskon som har funktionsnedsättning. ÅsaSara har gått i syskongrupper för vuxna. Henrik skildrar sin och andra syskons situation i pjäsen Skuggsyskon. Medverkar gör också Rakel Lornér, projektledare för Projekt Vuxensyskon, som uppmärksammar de vuxna syskonen. Vad är viktigt att bearbeta och hur kan man tänka framåt? Avsnittet är 41 minuter.
> Lyssna på syskon 2

Projekt Vuxensyskon drivs av Bräcke diakoni, brackediakoni.se/vuxensyskon

Kommunikativt och kognitivt stöd

Många med funktionsnedsättning behöver hjälp med att planera och förstå sin tillvaro. I tre program får vi höra hur olika personer använder sig av det som kallas kommunikativt och kognitivt stöd. En arbetsterapeut och en logoped berättar om olika stöd och hur de fungerar. Samtalen leds av Susann Smedberg.

Kommunikativt och kognitivt stöd 1. ”Det är inte fel att ta hjälp”

Att inte ha kontroll över sin vardag är frustrerande, men med hjälp av kognitivt stöd förenklas livet. Vi träffar 25-åriga Leo, som för drygt ett år sen fick diagnoserna autism och adhd. Vilka hjälpmedel använder han för att minska stressen och få energin att räcka till? Gäst i studion är även arbetsterapeut Birgitta Wennberg som förklarar hur kognitivt stöd fungerar. Avsnittet är 31 minuter.
> Lyssna på Kommunikativt och kognitivt stöd 1

Kommunikativt och kognitivt stöd 2. ”Man måste planera”

Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. I det andra programmet i den här serien pratar vi om kommunikativa stöd, och vi träffar Mayte, vars 13-åriga dotter kommunicerar med hjälp av bland annat en ögonpekningsdator, tecken och bilder.  Maytes dotter har Retts syndrom och använder sig framförallt av en metod som heter PODD. Hur fungerar det? Medverkar gör även Lena Lindberger, logoped, som berättar om hur det går till att hitta ett sätt att kommunicera.  Avsnittet är 39 minuter.
> Lyssna på Kommunikativt och kognitivt stöd 2

Kommunikativt och kognitivt stöd 3.” Han vill kommunicera och vi hittar en gemenskap i det”

Idag träffar vi Anncha Jönsson vars son Simon har autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han är tio år, men språkligt som ett barn på 1,5 år och behöver hjälp både med att förstå och kommunicera med omgivningen. Hur hanterar man det och vad finns det för hjälp att få? Birgitta Wennberg, arbetsterapeut, och Lena Lindberger, logoped pratar om hur olika typer av stöd samverkar och hur man gör för att hitta stöd som fungerar. Avsnittet är 39 minuter.
> Lyssna på Kommunikativt och kognitivt stöd 3

Matvanor

För personer med funktionsnedsättning kan det vara stora problem med mat och ätande. För många med en neuropsykiatrisk diagnos är maten en utmaning. För andra grupper är övervikt och fetma ett stort problem.  Varför är det så och vad kan man göra åt det? Vi har gjort två program på tema matvanor. tema matvanor. Samtalen leds av Susann Smedberg.

> Läs också tidningen Funktion i fokus, nr 4 2018, som har tema Matvanor.

Matvanor 1. Så kan personer med IF få bättre livsstil och hälsa

Idag ska vi prata om matvanor, en utmaning för många med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt är vanligare i den här gruppen än i befolkningen som helhet. Varför är det så? Vi har träffat Mir som har Downs syndrom för att prata om förhållandet till och mat och hälsa. Eva Flygare Wallén, medicine doktor vid Akademiskt primärvårdscentrum, berättar hur hon jobbat för att förbättra hälsan för den här gruppen. Avsnittet är 27 minuter.
> Lyssna på Matvanor 1

Matvanor 2. Sambandet mellan ätstörning, autism och adhd

Idag ska vi prata om sambandet mellan ätstörning och autism och adhd. Över 10 procent av alla med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också problem med maten. En del får diagnosen ARFID (selektivt ätande eller restriktivt ätande), en ätstörning som inte är kopplad till vikten och utseendet. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Vi har pratat med Elisabet Wentz, professor vid Sahlgrenska akademin och med Elina Johansson, verksamhetsledare på Attention Stockholm. Avsnittet är 44 minuter.
> Lyssna på Matvanor 2

Att leva med intellektuell funktionsnedsättning

I fyra avsnitt tar vi upp hur livet är när man har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vi börjar i barndomen och slutar i ålderdomen. Till serien har vi också gjort ett faktaavsnitt som i mer detalj tar upp kriterier för diagnosen, hur en utredning går till med mera. Samtalen leds av Susann Smedberg.

Lindrig IF 1. Barndomen, särskola och att få en diagnos

Ofta får barn inte diagnos för lindring intellektuell funktionsnedsättning (IF) förrän i skolåldern. Vad händer då och hur får man vardagen att fungera? Gäster i programmet är Therese Fröberg, förälder till en son med lindrig IF och Lena Sorcini, psykolog som dagligen träffar föräldrar till barn som fått diagnos. Avsnittet är 46 minuter. 
> Lyssna på Lindrig IF 1

Lindrig IF 2. Tonåren, särskolan och framtidsplaner

Vi träffar Filippa och Mira, två tonåringar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF), och pratar om livet med IF. Hur är det i särskolan och med kompisar? Brukar de berätta att de har en funktionsnedsättning och hur ser de på framtiden? Med oss i studion är också Sofia Bäckström, konsulent på UNG samtalsgrupper, som dagligen ger stöd till ungdomar med IF. Avsnittet är 28 minuter. 
> Lyssna på Lindrig IF 2

Lindrig IF 3. Vuxenlivet, jobb och självförtroende 

Vår gäst är 35-åriga Jeffrey Ige, en av världens bästa kulstötare med bland annat ett silver i Paralympics på meritlistan. Han har även en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) och berättar i podden hur det påverkar hans liv. Vilka utmaningar möter han i samhället och vad har idrotten betytt för honom? Vi pratar även med Ola Melén, konsulent på UNG samtalsgrupper, om vilka funderingar de vuxna med IF han träffar har och vilket stöd de behöver. Avsnittet är 48 minuter. 
> Lyssna på  Lindrig IF 3

Lindrig IF 4. Åldrandet, demens och levnadsberättelse

Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. Faktum är att vi för första gången har en åldrande generation med IF. Hur mår de och vad behöver de för att få ett bra liv på ålderns höst? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF. Avsnittet är 29 minuter. 
> Lyssna på Lindrig IF 4

Utbildningsmaterialet "Åldern har sin rätt" som nämns i programmet vänder sig både till personal, anhöriga och personer med IF. Det finns på Svenskt Demenscentrums webbplats.

Faktaspecial om IF

Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). I det här faktaavsnittet ska vi reda ut begreppen - vad är IF, hur påverkar det individen och vilket stöd finns att få? Vi har psykologen Magnus Ivarsson till hjälp att guida oss. Avsnittet är 29 minuter. 
> Lyssna på Faktaspecial om IF

Stress i utmanat föräldraskap

Föräldrar till barn med en funktionsnedsättning upplever ofta mycket stress i vardagen. Hur gör man för att inte själv gå in i väggen? Vilka svårigheter möter föräldrar som själva har en diagnos och vad finns det för stöd att få? I tre avsnitt tar vi upp stress i ett utmanat föräldraskap. Samtalen leds av Åsa Melin Mandre.

Stress i utmanat föräldraskap 1. Verklighetsglapp, medveten närvaro och acceptans

Camilla och Max är föräldrar till ett barn med autism. De berättar hur de reagerade och agerade när deras son fick en diagnos. Vi hör också Bella Berg som är psykolog och ansvarig för ett behandlingsprogram som heter Navigator ACT, som både Camilla och Max deltagit i. Det är en gruppbehandling för föräldrar som upplever stress, oro eller nedstämdhet. Vad får man lära sig och hjälper behandlingen? Avsnittet är 43 minuter. 
> Lyssna på Stress i utmanat föräldraskap 1

Stress i utmanat föräldraskap 2. Förälder med egen diagnos

Vilka är de största utmaningarna man möter som förälder med egen diagnos och vilket stöd behöver man för att få familjelivet att fungera? Mia är förälder till en treåring. Hon har själv Aspergers syndrom och add. I det här avsnittet pratar hon om det hon tycker är svårt med att vara förälder. Elisabeth Norman Claesson, specialpedagog på Aspergercenter och Internethabiliteringen, lyfter vanliga svårigheter och ger tips på vad som kan underlätta för Mia och andra föräldrar i liknande situation. Avsnittet är 28 minuter. 
> Lyssna på Stress i utmanat föräldraskap 2

Stress i utmanat föräldraskap 3. Att möta föräldrar i kris

I det här avsnittet träffar vi två psykoterapeuter som varje dag hjälper föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar att må lite bättre. Vid vilka skeenden i livet är det vanligt att föräldrar behöver samtalsterapi för att klara av vardagen? Och om känslan av total hopplöshet infinner sig, finns det något man kan göra på egen hand? Hör Camilla Grünbaum och Ylva Nilsson från Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga. Avsnittet är 35 minuter. 
> Lyssna på Stress i utmanat föräldraskap 3

Sex och samlevnad

I tre avsnitt tar vi upp sex och samlevnad. Ett ämne det finns mycket okunskap och fördomar om när det gäller personer med funktionsnedsättning. Experter tar upp vanliga funderingar från närstående och personer med egen funktionsnedsättning. De ger också handfasta råd på hur man kan agera i olika situationer. Samtalen leds av Åsa Melin Mandre.

I det senaste numret av tidningen Funktion i fokus, nr 1 2018, ger vi också råd om hur man kan agera när sex blir ett dilemma. 
> Läs dilemmat och experternas svar

Sex och samlevnad 1. Kan alla ha sex?

Vi diskuterar fördomar om sex och funktionsnedsättning samt olika sexhjälpmedel. Deltar gör Agnes Wimo-Grip, som arbetar med projektet Sex i rörelse, RFSU Stockholm, och själv har en rörelsenedsättning. Hon pratar bland annat om vikten av att ses som en sexuell individ. Vi hör också Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut, som hjälper personer med fysiska funktionsnedsättningar att hitta praktiska lösningar för att kunna ha sex. Avsnittet är 32 minuter. 
> Lyssna på Sex och samlevnad 1

Sex och samlevnad 2. Viktigt att prata om sex

Hur kan man som förälder förhålla sig till frågor och funderingar om sex och samlevnad från sin tonåring som har en intellektuell funktionsnedsättning? Vad är inte ok att prata om och vad måste man prata om? Vilka frågor brukar ungdomarna själva ha och hur hanterar man gränssättning? Om det och mer berättar Maria Forsström, kurator vid Habiliteringscenter Flemingsberg. Avsnittet är 25 minuter. 
> Lyssna på Sex och samlevnad 2

Maria Forsströms tips:
> Privatliv, en app om kroppen känslor, relationer och sex
> Sexbyrån
> Onaniboken
​> Kärleksboken
> Snoppboken
> Stoppboken
​> Mensboken

Sex och samlevnad 3. Hur pratar man med sin ungdom om sex? 

Stefan Balogh som vi hörde i det första avsnittet är tillbaka i studion. Han är sexolog och arbetsterapeut och hjälper personer med rörelsenedsättning att hitta praktiska lösningar för att kunna ha sex. Här ger han tips till föräldrar till ungdomar med rörelsenedsättning hur man kan prata med sin ungdom om sex och när det är bäst att hänvisa vidare till ungdomsmottagningar och annan expertis. Avsnittet är 17 minuter. 
> Lyssna på Sex och samlevnad 3

Flerfunktionsnedsättning

Personer med flerfunktionsnedsättning har en kombination av grav rörelsenedsättning och intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Förmågor som att förstå, kommunicera och att kunna röra sig självständigt är mycket begränsade. En person med flerfunktionsnedsättning behöver vård och omsorg dygnet runt vilket ställer höga krav på den närmaste omgivningen.

Hur får man vardagen att fungera så bra som möjligt för barn och vuxna med flerfunktionsnedsättning och hur kan man arbeta med de vanligaste svårigheterna? I tre avsnitt får vi ta del av hur olika familjer hanterat situationen och vi får tips av experter. Samtalen leds av Åsa Melin Mandre.

Flerfunktionsnedsättning 1. Att vara förälder till ett barn med flerfunktionsnedsättning

När hemmet blir en arbetsplats för assistenter och du blir deras arbetsledare, hur förhåller man sig till det? I det första avsnittet pratar vi om livet med personlig assistans, kommunikation och informationsöverföring. Två föräldrar delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på sådant som fungerat bra för dem. Vi hör också Camilla Gustafsson, vägledare för vuxna med flerfunktionsnedsättning. Avsnittet är 37 minuter. 
> Lyssna på Flerfunktionsnedsättning 1

Flerfunktionsnedsättning 2. Förstå smärta hos den som saknar ord

Hur upptäcker man smärta hos någon som inte kan uttrycka i ord att de har ont? Personer med flerfunktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att kommunicera. Därför kan det vara svårt att veta hur de mår. Men det finns verktyg för att kartlägga smärta. Om det berättar Kajsa Råhlander som under flera år har utvecklat ett system för assistansgruppen kring sin son. Vi hör också Margareta Lunde Martinsson, Smartbojen Utbildning, föreläsare och sjuksköterska med lång erfarenhet av att hjälpa vårdpersonal och närstående att upptäcka och behandla smärta. Avsnittet är 22 minuter. 
> Lyssna på Flerfunktionsnedsättning 2

> Läs mer om och ladda ner Boss skattningsverktyg

Flerfunktionsnedsättning 3. Om ät- och sväljsvårigheter hos personer med flerfunktionsnedsättning

Många med flerfunktionsnedsättning har svårt att äta och svälja. Det kan leda till näringsbrist och allvarliga följdsjukdomar. I det här avsnittet pratar vi om dysfagi, som det också kallas. Katarina Warming, logoped och enhetschef, och Helena Bergqvist, sjukgymnast, från Motorik- & träningscenter inom Habilitering & Hälsa går igenom allt från symptomen till vilken hjälp som går att få. Båda har lång erfarenhet av ät- och sväljsvårighet, och andning. Avsnittet är 17 minuter. 
> Lyssna på Flerfunktionsnedsättning 3

Ungas röst

Hur är det att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Det har vi bett tre barn och ungdomar med adhd, språkstörning respektive PANS/PANDAS berätta för oss i tre poddavsnitt. Programmen har gjorts i samverkan med Barns röst, ett projekt som drivs av riksförbundet Attention.

Ungas röst 1. ”Vem vill vara normal?

I det här programmet berättar Molly 11 år, som har adhd och atypisk autism, om sin diagnos och vad den innebär för henne. Molly, Moa 16 år och Smilla 15 år pratar sedan vidare om det här med relationer till kompisar och familj, och om fördomar mot funktionsnedsättningar. Avsnittet är 23 minuter. 
> Lyssna på Ungas röst 1

Ungas röst 2. "Jag ville visa mina lärare vad jag kunde"

I det här programmet får vi lära känna Moa 16 år lite närmare. Hon berättar om hur det är att ha en språkstörning och vad det innebär. Moa, Molly 11 år och Smilla 15 år pratar om hur det är i skolan och vad som är viktigt för att det ska fungera. Avsnittet är 22 minuter. 
> Lyssna på Ungas röst 2

Ungas röst 3. "Jätteskönt när en läkare tar det på allvar"

Smilla 15 år pratar om hur det är att leva med PANS/PANDAS och hur det påverkar henne och hennes familj. Vi får också höra hur Smilla, Moa 16 år och Molly 11 år tycker att kontakten med vården har varit. Avsnittet är 17 minuter. 
> Lyssna på Ungas röst 3

Digital delaktighet

En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du inte släpps in i det digitala samhället. Men det behöver inte vara så. I två avsnitt får vi höra hur en grupp unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning lärt sig använda datorn och hur det påverkat deras liv. Samtalen leds av Åsa Melin Mandre.

Digital delaktighet 1. "Självförtroendet har ökat enormt"

Vi besöker Mora folkhögskola och pratar med en grupp unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått en IT-utbildning anpassad för dem. Med rätt stöd har de gjort fantastiska framsteg och samtidigt gjort en personlig resa. Hör stödpersonen och IT-coachen Sara Hansson samt kursansvarige Kerstin Gatu berätta hur det gick till. Avsnittet är 31 minuter. 
> Lyssna på Digital delaktighet 1

Digital delaktighet 2. “Han har vuxit som människa”

På temat digital delaktighet samtalar vi med två föräldrar som stöttat sin vuxna söner med intellektuell funktionsnedsättning att med rätt utbildning ta klivit in i den digitala världen. Våra gäster är Ann Sjölander, förälder till David 27 år, och Bia Tegnér, förälder till Per 31 år. Hör dem berätta om sina tankar kring sönernas personliga utveckling med datorn som verktyg. Avsnittet är 22 minuter. 
> Lyssna på Digital delaktighet 2

Läs mer om digital delaktighet och eHälsa i vår tidning Funktion i fokus. Beställ en gratis prenumeration eller ladda ned den direkt på funktion.se.

Skolfrånvaro

Varje år stannar många elever hemma från skolan. Hur blir det så och vad kan man göra för att få barn och unga att komma tillbaka till skolan? 

Skolfrånvaro 1. Ryck upp dig

Idag går Jenny Fernström på Fridhems folkhögskola, men under långa perioder gick hon inte i skolan alls. Hör hennes berättelse om vad som låg bakom och hur hon till slut kom tillbaka. Hör också Steve Berggren, psykolog vid KIND, förklara orsaker som kan ligga bakom problematisk skolfrånvaro och hur man kan jobba för att få tillbaka eleverna till skolan. Samtalet leds av Åsa Böhme. Avsnittet är 28 minuter. 
> Lyssna på Skolfrånvaro 1 

Du kan också läsa mer om Jenny Fernström i vår tidning Funktion i fokus. Temat i nya numret är problematisk skolfrånvaro. Läs den digitalt eller beställ en gratis prenumeration på funktion.se.

Skolfrånvaro 2. Bryt ihop och kämpa på

När David var nio år slutade han plötsligt att gå till skolan. Davids mamma Malin Trossing berättar hur det är att vara förälder till ett barn som slutar gå till skolan. Hör också Steve Berggren, psykolog vid KIND, prata om vikten av dialog mellan föräldrar och skola för att få tillbaka eleven till skolan. Samtalet leds av Åsa Böhme. Avsnittet är 32 minuter. 
> Lyssna på Skolfrånvaro 2

Anhörig och nära

Nära och anhöriga till personer med funktionsnedsättning och/eller sällsynt diagnos berättar sina egna historier och delar med sig av sina erfarenheter. Samtalsledare är Christina Renlund – psykolog och psykoterapeut med stor erfarenhet av att arbeta med barn och unga och deras familjer.

Anhörig och nära 1. Vänner

Stora frågor och starka känslor. Kristina och Thomas Taylor berättar om när deras nära vänner fick ett barn med funktionsnedsättning. I studion hör ni även Agnes föräldrar Anna Pella och Anders Furuvik. Samtalet leds av psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund. Avsnittet är 29 minuter. 
> Lyssna på Anhöriga och nära 1

Anhörig och nära 2. Faster och moster

Kristina Colliander och Nathalie Besèr är faster och moster till två barn med funktionsnedsättning. Hör dem prata om känslor av otillräcklighet och skuld, men också om stor kärlek och tacksamhet. Samtalet leds av psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund. Avsnittet är 27 minuter. 
> Lyssna på Anhöriga och nära 2

Anhörig och nära 3. Syster och bror

Hur är det att vara syskon till någon med funktionsnedsättning? Hör Zenzi Brydolf och Frank Ekelund berätta om stolta ögonblick och människor som stirrar, om att våga ta plats och om en livslång relation färgad av såväl skam som stolthet. Samtalet leds av psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund. Avsnittet är 26 minuter. 
> Lyssna på Anhöriga och nära 3

Adhd

I serien om adhd tar vi bland annat upp sömnproblem, medicinering, självkänsla, diagnoser och bristande förståelse. I programmen hör ni Mevelyn Ehrstrand, som fick diagnosen adhd när hon var 24 år, och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa. 

Faktaspecial om adhd

Vad är adhd? Varför är det svårt att avsluta och påbörja saker? Kan vem som helst få adhd? Här är ett specialprogram med allt du vill och behöver veta om adhd. I programmet hör du Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa, och Johannes Rosenberg. Avsnittet är 15 minuter. 
> Lyssna på Faktaspecial om adhd

Adhd 1. Du är bara lat!

Ett program om adhd, missförstånd, självkänsla och om bristande förståelse. Mevelyn Ehrstrand fick diagnosen adhd när hon var 24 år. Hör henne och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa, prata om hur det är att ha adhd. Avsnittet är 24 minuter. 
> Lyssna på Adhd 1

Adhd 2. Superkraft eller förbannelse

”Jag har slut på skedar.” Att pendla mellan att ha för mycket eller för lite energi är vanligt när man har adhd. Kan ”skedteorin” fungera för att beskriva hur mycket energi man har kvar? Och är adhd en superkraft eller förbannelse? Camilla Ekstrand och Mevelyn Ehrstrand fortsätter prata om adhd. Avsnittet är 35 minuter. 
> Lyssna på Adhd 2

Adhd 3. Känslor smittar

”Det är som om alla känslor vore vatten och man själv en torr tvättsvamp. Man suger åt sig av andras känslor och blir antingen glad, ledsen, arg …”. Mevelyn och Camilla pratar om att känslor smittar och tipsar andra om att våga fråga. Avsnittet är 23 minuter. 
> Lyssna på Adhd 3

Adhd 4. Sov gott och planera väl

Har du snurriga tankar eller snurrig kropp när du ska somna? Ett kedjetäcke kan göra att du sover bättre. Mevelyn och Camilla pratar om hjälpmedel som gör vardagen lättare. Avsnittet är 24 minuter. 
> Lyssna på Adhd 4

Adhd 5. Att medicinera eller inte

”Det är precis som folk som letar efter en partner på en dejtingsajt. Det måste stämma överens från båda håll, för att det ska funka.” Mevelyn och Camilla pratar om vikten av att hitta rätt medicin och om man ska ta medicin eller inte. Avsnittet är 9 minuter. 
> Lyssna på Adhd 5

Adhd 6. Diagnos – bra eller dåligt?

”Det kändes som en stor lättnad. Äntligen har jag fått reda på varför jag inte fungerar som alla andra och varför jag har misslyckats med många saker i mitt liv.” Mevelyn och Camilla pratar om diagnoser och utredningar. Avsnittet är 22 minuter. 
> Lyssna på Adhd 6

Autism

I serien om autism samtalar psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg om autism i kombination med normal eller hög begåvning (kallas också Aspergers syndrom). Jill fick diagnosen Aspergers syndrom när hon var tio år. Samtalen leds av Johannes Rosenberg.

Autism 1. Myter och fördomar

Psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg pratar om de myter och fördomar som finns om autism. Kan en person med autism förstå ironi och kan man vara vän med en person som har autism? Avsnittet är 50 minuter. 
> Lyssna på Autism 1

Autism 2. Att vara från en annan planet

Psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg fortsätter sitt samtal om autism och ”kulturkrockar”. Hur ser en person med autism på sin omvärld? Och vad kan omgivningen göra för att underlätta för personer med autism? Avsnittet är 53 minuter. 
> Lyssna på Autism 2

Autism 3. Att vara anhörig, vän eller jobbarkompis

Psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg pratar om att vara anhörig, vän eller jobbarkompis till en person med autism. Avsnittet är 57 minuter. 
> Lyssna på Autism 3