Våra utvecklingsprojekt

Här presenteras utvecklingsprojekt som FoUU-enheten medverkar till.

Habiliteringsprogram

I habiliteringsprogrammen tydliggörs vårt utbud av råd, stöd och behandling. Det ger oss möjligheter att erbjuda en likvärdig habilitering och att vara en tydligare samarbetspartner till brukare och vårdgrannar.

Habiliteringsprogrammen omfattar sex funktionsnedsättningsområden och ett anhörigprogram med en programansvarig per program:

  • Autismspektrumtillstånd med intellektuell funktionsnedsättning
  • Autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning
  • Flerfunktionsnedsättning
  • Förvärvad hjärnskada
  • Rörelsenedsättning
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • ​Anhörigprogram

Prioriteringsprojekt

Inför arbete med habiliteringsprogram genomförde Habilitering och Hälsa  ett prioriteringsprojekt under 2012-2013 enligt den nationella modellen för öppna prioriteringar. Den nationella modellen är en systematisk metod för att omsätta riksdagens riktlinjer  inom hälso- och sjukvård.  Kärnan i riktlinjerna är den etiska plattformen som består av människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen.

Mer om den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård kan du läsa på prioriteringscentrums webbplats.

Evidens

Habiliteringsprogrammen är kopplade till evidensbaserad praktik (EBP). EBP bygger på samlad kunskap från vetenskap, klinisk praktik och värderingar och behov hos, i vårt fall, personer med funktionsnedsättning och deras närstående.

Som en del i arbetet med habiliteringsprogrammen kommer vi att ta fram evidensrapporter kring särskilt centrala frågor för verksamheten.

Kontaktperson: Charlotte Scocco, samordnande projektledare habiliteringsprogrammen

Patientsäkerhet

Habilitering & Hälsa arbetar med att utveckla rutiner för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet vilar på tre viktiga hörnstenar:

  1. Inrapporterade risker och händelser från medarbetare och klagomål och synpunkter som vi får utifrån.
  2. Egenkontroll där vi utvärderar kvaliteten på vårt eget arbete.
  3. Riskanalys inför förändring av verksamheten.

Alla dessa tjänar till att få underlag för ständiga förbättringar så att misstag, problem och skador förebyggs och inte upprepas.

Kontaktperson: Kristina Bonander, samordnare patientsäkerhet

Ridbehandling inom Habilitering & Hälsa

Ett systematiskt utvecklingsarbete kring ridbehandling har genomförts under de senaste åren.

  • 2015 skrev Karin Shaw en evidensrapport för att besvara frågan ”Hur ser det vetenskapliga stödet för ridbehandling ut?”

  • 2017 färdigställdes Metodbok ridbehandling av Karin Shaw och Ammi Bexelius. Metodboken är för behandlare och beskriver ridbehandling som habiliteringsinsats ”från ax till limpa”.

  • 2018 gjorde Karin Shaw en uppföljning av hur Metodbok ridbehandling har använts av behandlare inom Habilitering & Hälsa. Resultaten visade på en lyckad implementering.

Delaktighet i habiliteringsprocessen för nyanlända

Många av Habilitering & Hälsas patienter vid tex Habiliteringscenter Järva har utomeuropeisk bakgrund. Många har kommit som flyktingar och har ännu inte fått sina primära behov tillgodosedda. I detta projekt vid HC Järva har vi velat öka medvetenheten om vad vi gör för att skapa mer aktiv delaktighet i habiliteringsprocessen för nyanlända. Informationen är också viktig för att bättre kunna introducera nya medarbetare i habiliteringsarbetet på HC Järva. När vi sökt efter interkulturella perspektiv i andra verksamheter upplever vi att vi har fått vårt arbetssätt bekräftat och att vi har fått bra begrepp som vi kan känna igen oss i. 

Kontaktperson: Anna Vedin, HC Järva

Projektrapport

Terapihundarbete inom Habilitering och Hälsa

Syfte del 1: Primära syftet är att utvärdera om det är praktiskt genomförbart för HC Sollentuna att ge en terapihundassisterad insats. Utvärderingen av genomförbarhet avser arbetsmiljöaspekter och nöjdhet hos medarbetare och patienter.
Syfte del 2: Utvärdera genomförbarhet, nöjdhet och effekter av att använda en terapihund i det arbetsterapeutiskas arbetet på Habiliteringscenter Sollentuna för barn och ungdom.

Kontaktperson: Annelie Häger

Projektrapport:

Webbaserat stöd till föräldrar med ASD

Under 2017 utvecklar Internethabiliteringsenheten ett webbaserat stöd till föräldrar med ASD. Arbetet finansieras av Post- och Telestyrelsens Innovationstävling ”Bäst i klassen på webb”. Projektet bygger vidare på en förstudie där vi genom intervjuer med målgruppen och yrkesverksamma undersökt hur vi genom internethabilitering kan utveckla vårt stöd till målgruppen. Arbetet kommer att pågå under hela 2017 och kommer att bestå i att utveckla en öppen webbplats med tre kurser på olika teman som är särskilt intressanta för föräldrar med ASD. Förlag på teman är (1) ilska, (2) mat och (3) att orka och genomföra. Idén är att på dessa teman skapa ett intressant och målgruppsanpassat innehåll där man får ta del av andras erfarenheter, få tips och råd och möjlighet att utforska egna strategier. Förslag på innehåll är filmer, ljudfiler och texter, eventuellt lite digitalt pyssel. Stödet ska gå att ta del av på egen hand, men också som en del i behandling (det kommer att tas fram en manual för behandlare). Framgångsfaktorn i projektet är att utveckla både innehåll, design och funktion utifrån målgruppen. Ett tiotal föräldrar med ASD är involverade i projektet.  Tjänsten som tas fram kommer att förvaltas av Internethabiliteringsenheten, Stockholms läns landsting, men erbjudas alla föräldrar med ASD i hela landet.

Kontaktpersoner: Gunilla Keith-Bodros och Elisabet Norman Claesson

Faciliterad Kommunikation (FC) för personer med autism – finns evidens?

Logopeder inom Habilitering & Hälsa får ibland frågor kring huruvida Faciliterad Kommunikation (facilitated communication, FC) kan tillämpas som AKK (Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt) för personer med autism. FC är en ifrågasatt metod och det saknas svenska studier. Under 2013 genomfördes en kartläggning av evidens kring FC av logoped Lena Eriksson som arbetar inom Habilitering & Hälsa.

Personer med autismspektrumdiagnos (ASD) som saknar förmåga att förstå och/eller uttrycka sig med tal är i behov av ett alternativt och kompletterande kommunikationssätt. För att personen ska kunna uttrycka sin egen vilja/önskemål/ta beslut/berätta/fråga är det viktigt att detta är självständigt så att man är säker på att det är personens egen "röst" man hör. Facilitated Communication FC är en kontroversiell, livligt omdiskuterad metod som innebär att en person ges fysiskt stöd för att kunna kommunicera via direktpekning på tavla med bokstäver eller andra symboler. I denna projektrapport lyfts frågan om det finns evidens för att FC fungerar för personer med omfattande kommunikationssvårigheter och autism. En granskning av 13 vetenskapliga artiklar som rör FC, men också rapporter och information via bibliotek och internetsidor om FC utfördes.

För projektrapport klicka nedan: Evidens i logopedisk och audiologisk verksamhet. Karolinska Institutet, CLINTEC/ Enheten för logopedi.

.

Samtalsgrupper med fokus på relationer, sex och vänskap

På UNG samtalsgrupper, Habilitering & Hälsa, pågår två projekt kring samtalsgrupper för personer med intellektuella och/eller fysiska funktionsnedsättningar. Samtalsgrupperna har fokus på vänskap, relationer, kärlek och sexualitet. Grupperna syftar till att ge deltagarna praktiska färdigheter.

  • ”Pilotprojekt: Samtalsgrupp för personer mellan 25-35 år", med intellektuella och/eller fysiska funktionsnedsättningar, som flyttat hemifrån till gruppbostad och arbetar inom någon form av Daglig Verksamhet.

  • Ett samarbete mellan Berga Naturbruksgymnasium, särskoledelen och UNG samtalsgrupper i projektform. Tanken är att Åsa Degerby, lärare och Britten Linnaeus, UNG Samtalsgrupper framställer ett psykopedagogiskt material att användas i undervisningen på gymnasiesärskolor. 

Kontaktperson: Britten Linnaeus.

Dysfagi och nutrition hos vuxna med flerfunktionsnedsättning

Under 2014 genomfördes en pilotstudie på Habiliteringscenter Södertälje, i samverkan med Rehabiliteringsmedicinska kliniken, vuxenhabiliteringen Danderyd sjukhus. Bakgrunden till studien var bland annat att verksamheterna uppmärksammat ät- och svälj, samt nutritionssvårigheter för vuxna med flerfunktionsnedsättning.

Resultatet av pilotprojektet visar på följande behov:

  • personal som möter patientgruppen måste ha kunskap om både funktionsnedsättning och dysfagi/ätovlija.

  • logopeder inom Habilitering & Hälsa måste få ett tydligt ansvar samt en tydlighet i hur en kartläggning/screening ska göras av habiliteringens patientgrupper.

  • det måste finnas logopeder med fördjupad kompetens inom området, som också har dietistkompetens. Ett specialistteam skulle kunna ha i uppdrag att göra fördjupade bedömningar av enskilda patienter innan kontakt tas med andra vårdgivare. Teamet skulle också kunna vägleda medarbetare och sprida kunskap inom Habilitering & Hälsa.

  • vårdkedjan för målgruppen måste tydliggöras.

Kontakt: Emma Sjölund

​Ladda ner rapporten på Publicerat

Övrigt utvecklingsarbete inom Habilitering & Hälsa

Olika typer av utvecklingsarbete sker på många enheter inom Habilitering & Hälsa. FoUU-enheten medverkar i olika utvecklingsarbete t.ex. med att hjälpa till med utvärdering av en verksamhet eller ett projekt, ta fram utvärderingsinstrument, hjälpa till i samband med anslagsansökningar etc. Några exempel på projekt som pågår:

  • Undra hälsar på: en utvärdering av ett material som syftar till att främja barns delaktighet i sin habilitering. Kontaktperson: Anne Skaarud, Informationsenheten.
  • Utvärdering av klinisk verksamhet vid Korallen och Lagunen, Center för sinnesstimulering vid Habilitering & Hälsa. Kontaktperson: Karin Palmqvist, Center för sinnesstimulering.
  • Appsök - Kvalitetssäkrad sökbar appinformation tillgänglig ur ett mångfaldsperspektivProjektet finansieras av Post- och telestyrelsen (PTS) och Habilitering & Hälsa, och kommer att resultera i en nationell kvalitetsäkrad analys och valideringsmodell för stödjande applikationer till personer med funktionsnedsättning.  Kontaktperson: Carina Fritzson och Bo Hamberg, StoCKK, Habilitering & Hälsa. Läs mer här.
  • Individuella insatser till barn och ungdomar med diagnos inom autism spektrum (ASD) – ett pilotprojekt under 2014: en utvärdering av genomförbarhet, nöjdhet och effekter av pilotprojektet. Kontaktperson: Marika Jons, HC Haninge och Anna Gustafsson, HC Sollentuna.

  • ”Dom säger att jag också kan ha hjälp av psykoterapi” vid psykoterapimottagningen Linden, Habilitering & Hälsa. Syftet med projektet är att undersöka vilka förändringar som sker i psykisk hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som går i psykodynamisk psykoterapi på mottagningen. Kontaktperson: Ewa Rolén.

  • Under en 10-årsperiod har sammanlagt 220 föräldrar besvarat Tittuts utvärderingsformulär. Syftet med projektet är att beskriva och analysera föräldrars uppfattningar av Tittuts verksamhet och genom analysen identifiera och sammanställa vad föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har uppfattat som verksamt tidigt stöd.