Våra forskningsprojekt

Här presenteras forskningsprojekt som bedrivs av våra medarbetare.

Prisma, en introduktionskurs för vuxna med autismspektrumdiagnos (ASD) och deras närstående

Prisma är en introduktionskurs för vuxna som fått en autismspektrumdiagnos (utan intellektuell funktionsnedsättning) och deras närstående. Kursen har tagits fram i ett samarbete mellan Habilitering & Hälsa och vuxenpsykiatrin, och erbjuds inom båda verksamheterna. Genom kursen får deltagarna grundläggande kunskaper om ASD, ökad förståelse och acceptans för det särskilda sättet att fungera, råd om enkla strategier som underlättar i vardagen och information om vilket ytterligare stöd som man kan söka.

Prisma omfattar 4 kurstillfällen och är upplagd som föreläsningar med möjlighet till erfarenhetsutbyte för de som önskar det. Deltagare får antingen gå kursen under denna, eller nästa termin. Urval sker genom lottning.

Prisma introduktionskurs utvärderas genom att deltagande personer med ASD och deras närstående fyller i skattningsskalor före, under och efter kursen. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur nöjda deltagarna är, hur kursen går att genomföra och om den ökar deltagarnas kunskaper om ASD. Vi vill också undersöka om kursen påverkar hur man mår och klarar av sin vardag, den upplevda generella livskvaliteten och relationen mellan närstående och personer med ASD.

Prisma erbjuds vid vissa habiliteringscenter i länet. Den ges även vid vissa psykiatriska mottagningar till personer som fått sin diagnos där.

Samordnare för projektet är Hanna Willix, Habiliteringscenter Mörby och Nathaniel Hidalgo, Norra Stockholms Psykiatri.

Ansvarig forskare är Tatja Hirvikoski, FoUU Habilitering & Hälsa och docent vid KIND, Karolinska Institutet.

> Mer information om Prisma

Förälder till ett barn som är inskrivet vid ADHD-center? Nu utvärderar vi våra grundkurser om ADHD/ADD! 

Vad är syftet? Habiltiering & Hälsas ADHD-center vill kunna erbjuda alla familjer en bra grundkurs om ADHD/ADD. Vi vill veta vad våra grundkurser gör för nytta och vad föräldrar tycker om deras olika delar. Vi vill också veta om kurserna är lika bra för föräldrar som har egna ADHD-symptom. Därför bjuder vi nu in alla familjer som är inskrivna vid ADHD-center att delta i våra grundkurser inom ramen för forskning. 
Hur går deltagande till? Du går kursen som vanligt. I samband med kursstart och kursavslut fyller du i ett antal frågeformulär. Och i samband med varje kurstillfälle svarar du på fem frågor om dagens lektion. Studiedeltagande innebär alltså inga extra besök vid ADHD-center. Alla svar behandlas i enlighet med personuppgiftslagen, vilket betyder att de är sekretessbelagda. Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att det påverkar dina möjligheter att ta del av ADHD-centers övriga insatser. 
Vill du delta? Anmäl dig som vanligt till den grundkurs du vill gå. Detta gör du via ADHD-centers hemsida. Du kommer att få mer information om studien och frågan om deltagande i samband med kursstart.
Har du frågor om studien? Kontakta studiesamordnare Therese Lindström på therese.lindstrom@ki.se.

Vem är projektansvarig? Tatja Hirvikoski, FoU-chef vid Habilitering & Hälsa och docent vid Karolinska Institutet

Mindfulnessbaserad stressreduktion i grupp för vuxna med autismspektrumdiagnos

I detta projekt utvärderar vi mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) i grupp för vuxna med autismspektrumdiagnos utan intellektuell funktionsnedsättning, till exempel Aspergers syndrom. Insatsen ges vid Habiliteringscenter Mörby Vuxna och omfattar tio tillfällen med olika fokus/teman och praktisk färdighetsträning. Syftet med projektet är att utvärdera om MBSR minskar stress, ökar livskvalité och förbättrar välmående. Vi vill också veta om deltagarna är nöjda med upplägget så att de vill och orkar genomföra hela MBSR-programmet. Utvärderingen görs för att vi ska veta att insatsen är säker och effektiv för deltagare innan den sprids till andra mottagningar. Utvärderingen görs i samarbete med Center for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet, KIND.

Ansvarig forskare: Tatja Hirvikoski.

Medverkande även: Anna Backman, Anne Luoto, Carina Eriksdotter och Hanna Willix från Habilitering & Hälsa samt forskare vid KIND, Karolinska Institutet.

Navigator ACT –grupp för föräldrar som upplever stress, oro eller nedstämdhet

Navigator ACT –grupp har utvecklats för  föräldrar till barn (upp till 17 år) med funktionsnedsättning inskrivna vid habiliteringen. Navigator ACT- gruppen vänder sig till föräldrar som vill hitta ett nytt förhållningssätt till stress, sorg, oro och de ökade påfrestningar i livet som det kan innebära att vara förälder till barn med särskilda behov.  ACT är en insats som har fokus på föräldrar och hur man kan leva ett rikt och meningsfullt liv trots sin livssituation. Gruppen består av 5 sessioner med praktiska övningar och en återträff. Mellan sessionerna görs acceptans, medveten närvaro och andra övningar hemma. Målet med gruppen är att öka deltagarnas psykologiska välmående och upplevelse av tillfredställelse i rollen som föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning. Insatsen utvärderas genom att deltagare fyller i skattningsskalor angående mående före, efter och vid återträff.

Grupper ges vid flera habiliteringscenter, klicka på länken nedan för att se annons för vårterminen 2017.

Projektledning: Tiina Holmberg Bergman och Bella Berg, Stödenheten, Habilitering & Hälsa.

Vetenskapligt ansvarig forskare: Tatja Hirvikoski, FoUU, Habilitering & Hälsa.

SCOPE – internetförmedlad kurs för unga 16-25 år med autismspektrumtillstånd (AST)

I detta projekt utvärderar vi den internetbaserade kursen SCOPE för unga 16–25 år med ASD. Utvärderingen avser genomförbarhet, deltagarnöjdhet och effekter av kursen. Vi vill veta vad deltagarna tycker om att delta via internet, det vill säga om deltagarna är nöjda med upplägget så att de vill och orkar genomföra hela kursen. Vi vill även veta om SCOPE leder till att man lär sig mer om ASD, och följa upp hur kursdeltagarna mår.

Kursen har utvecklats i samarbete med ungdomar med ASD. På det sättet hoppas vi att innehållet känns relevant för andra ungdomar med ASD. Hela kursen görs på nätet och alla deltagare har en handledare som de har kontakt med (via en meddelandefunktion) varje vecka. Kursen utförs hemma vid den egna datorn och tar nio veckor att genomföra.

Utvärderingen görs i samarbete med Center for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet, KIND.

> Mer information om projektet finns på KIND:s hemsida

Ansvarig: Tatja Hirvikoski.

Medverkande även: Anna Backman, Åsa Mellblom, Elisabeth Norman Claesson och Gunilla Keith Bodros vid Internethabiliteringen, Habilitering & Hälsa samt Sven Bölte vid KIND, Karolinska Institutet.

Adhd-centers telefonrådgivning: Vilka utmaningar möter barn och unga med adhd och deras familjer?

Habilitering & Hälsas Adhd-center erbjuder telefonrådgivning till centrets drygt 5000 inskrivna patienter samt till allmänheten, en tjänst som främst används av föräldrar till barn och tonåringar med adhd. Adhd-center har under perioden januari 2013 till april 2015 samlat in anonyma data kring rådgivningssamtalen som nu kommer att sammanställas och analyseras. Syftet med projektet är att undersöka vilka frågor föräldrar till barn och unga med adhd behöver rådgivning kring, samt vem i familjen som söker rådgivning och information.

Ansvarig: Tatja Hirvikoski, Med. Dr. och FoUU-chef

Medverkande: Leg. psykolog Carl Nytell, Camilla Ekstrand (enhetschef vid Adhd-center) och vetenskaplig samordnare Anna Backman.

Kan ett tidigt intensivt interventionsprogram – Small step- påverka utveckling hos barn som riskerar få cerebral pares

Detta projekt görs i samarbete med Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet. Tidig behandling anses vara viktigt för barn oavsett typ av funktionshinder men det finns mycket få studier som visar långsiktiga resultat, speciellt svårt har det varit att påverka motoriken. I denna randomiserade kontrollerade studie inkluderar vi barn som under första halvåret uppvisar symptom som kan leda till någon form av utvecklingsförsening som tex CP. De kommer lottas till ett 30 veckor intensivt hemträningsprogram som består av tre delar, grovmotorik finmotorik och kommunikation alternativt vanlig insatser från sjukhus och habilitering. Barnen kommer följas upp till två års ålder. Detta projekt har startat under 2014. Medarbetare är Kristina Löwing, Linda Holmström, Ann-Louise Weiland, Lena Sjöstrand, Lena Lindberger och Päivikki Aarne.  

Ann-Christin Eliasson från FoUU-enheten, Habilitering & Hälsa, har i april 2015 varit i Australien för att hjälpa till och starta upp en stor multicenterstudie för barn under ett år som riskerar att utveckla hemiplegi. Erfarenheter om den svenska modellen har spridit sig snabbt. ”Australiensarna ville dra nytta av de behandlingserfarenheter och utvärderingsmodeller som vi utvecklat för barn med olika former av cerebral pares ”, berättade Ann-Christin Eliasson som gjorde workshops både i Brisbane och Perth. Den svenska modellen kommer ligga till grund för utveckling av nya program för tidig intervention i Australien.  

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson

Långtidsutfall hos vuxna med NPF

Inom ramen för sitt uppdrag på KIND medverkar Tatja Hirvikoski i forskningsprojekt kring långtidsutfall hos vuxna med utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa projekt är även relevanta för habiliteringen.

Ett exempel är en studie av mortalitet hos personer med autismspektrumtillstånd. Det är en registerstudie i vilken vi studerar förtida död och dödsorsaker bland personer med autismspektrumstillstånd. Projektet är ett samarbete med KIND, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) samt Försäkringsmedicin, Karolinska Institutet.

> Mer om denna och andra studier kring långtidsutfall hos vuxna med NPF på KIND

Här kan du läsa Karolinska Insitutets nyhet om studien som handlar om förtida död hos personer med autismspektrumtillstånd.

Köra för att lära - för små barn med mycket försenad utveckling

I detta projekt vill vi i första hand använda elrullstolen för att stimulera till utveckling, lärande och problemlösning. Syftet är att undersöka hur små barn med mycket försenad utveckling kan utveckla lärandet och det interaktiva samspelet med miljön genom att hantera en elrullstol med styrspak. Om barnen kommer att behöva köra elrullstol som alternativ till gånghjälpmedel eller annan rullstol, - är en annan fråga. Projektet görs i samarbete med Lisbeth Nilsson, Lunds universitet. Pilotprojektet startade 2013.

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson

MACS och Mini-MACS

Detta projekt görs i Habilitering och Hälsa i nära samarbete till Karolinska institutet. Manual Ability Classification System (MACS) är en klassifikation för handfunktion hos barn med CP i åldrarna 4-18 år. Den klassificerar barns förmåga att använda sina händer i vardagen. MACS är utvecklad av vår forskargrupp och det finns ett flertal publikationer som styrker MACS validitet, reliabilitet och stabilitet. Nu har vi utvecklat en Mini-MACS version för barn upp till 4 år. Under 2014 prövas klassifikationen i habiliteringens verksamhet. Datainsamling görs samtidigt i samarbete Östergötlands habilitering genom Ulla Walhström. Andra samarbetspartner är Lena Krumlinde-Sundholm, Ann-Marie Öhrwall och Britt-Marie Zethraeus.

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson

Vardagsproblem bland kamrater och i skola

För barn med unilateral CP har det motoriska handikappet ofta varit fokus för insatser. Vi vet dock att barnen har svårigheter av skiftande karaktär i skolan och med kamrater. För att stödja barnens utveckling är det viktigt att utreda deras styrkor såväl som att identifiera svag-heter. Genom att använda frågeformulär, 5-15 för barn mellan 7-15 år med unilateral CP, har vi kunnat belysa att ett stort antal barn med hemiplegi också har svårigheter i vardaglivet relaterat till inlärning och sociala frågor. Arbetet är i sin slutfas. Medarbetare är Lea Forsman och Birgitta Böhm.

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson

Longitudinell utveckling av handfunktion

Detta projekt görs i samarbete med Karolinska institutet. Vi följer utvecklingen av handfunktion hos barn som har unilateral CP. Projektet startade år 2001 då vi började samla data med Assisting Hand Assessment. Barnen undersöks 1-2 gånger per år från 18 månaders ålder. Cirka 100 barn är nu inkluderade. Den första studien publicerades 2010 och gäller barn upp till 7 år. Vi kan se en god utveckling under de första åren speciellt för de barn som har en moderat till högre funktion men även de barn med svårare funktionsnedsättning har en utveckling som pågår längre upp i åldrarna. Frågan är vad som händer när barnen blir äldre. Detta projekt kommer fortsättningsvis ge oss möjlighet att studera faktorer som påverkar utveckingen som typ av hjärnskada och behandlingsinsatser och data planeras att fortsätta samlas in. Under 2013 sammanställdes en studie om CI-terapin betydelse för den långsiktiga utveckingen. Det behövs mer än en period av CI-terapi i 2-3 årsåldern för att påverka utcecklingen. Nu håller en ny studie på att sammanställas av utvecklingen för barn upp till 12 år. Samarbetspartner är Med dr Marie Holmefur, Örebro universitet och doktorand Linda Nordstrand.

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson

Vad händer med händer under barnets första levnadsår när det finns risk för unilateral CP

Detta projekt görs i samarbete med Karolinska institutet och i internationellt samarbete med Professor Cioni från Pisa University i Italien. CI-terapi har visat sig öka barns möjligheter att förbättra sin förmåga att använda sina händer från två års ålder. Nu är vi intresserade att undersöka vad det betyder om man startar träningen ännu tidigare, dvs så fort man upptäcker att det hos bebisar finns en sidoskillnad. Det bygger på att man vet att hjärnas plasticitet är åldersberoende och därför har CI-terapi vidareutvecklat till Baby-CIMT. För att genomföra detta projekt har vi också påbörjat utvecklingen av ett nytt behandlingsinstrument, Hand Assessment for Infants, HAI. Vi samlar nu data från en större grupp barn med syfte att beskriva den tidiga utveckingen och vi genomför en randomiserad kontrollerad studie för barn under ett år. En litteratur översikt om bedömningsinstrument för barn under ett år har sammanställts under 2013. Detta arbete görs i samarbete med Lena Krumlinde Sundholm, Linda Ek och Linda Nordstrand Lena Sjöstrand. Dessutom har

Ansvarig:  Ann-Christin Eliasson

Barns erfarenheter av att använda sin funktionsnedsatta hand kan beskrivas med CHEQ

Detta projekt görs i samarbete med Karolinska institutet och Örebro Universitet. Experience Hand Use Experience Questionary (CHEQ)  är ett frågeformuläret vänder sig till barn med halvsidiga funktionsnedsättningar i åldrarna 6-18 år. Instrumentet är framtagit i vår forskargrupp och håller nu på att undersökas vad det gäller reliabilitet och ytterligare styrka dess validitet. Datainsamling kommer avslutas under 2014. Samarbetspartner är Liselott Hermansson och Ahmed Amer.

Ansvarig: Ann-Christin Eliasson 

Insatser för vuxna med NPF

Inom ramen för sitt uppdrag på Centrum for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) medverkar Tatja Hirvikoski i forskningsprojekt kring behandlingar och insatser för vuxna med utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Dessa projekt är även relevanta för habiliteringen.

Ett exempel är PEGASUS projektet (psychoeducational groups for adults with adhd and their significant others). Projektets syfte är att utvärdera genomförbarhet och effekt av PEGASUS kurs för vuxna med adhd och deras närstående. Första delstudien är inskickad för granskning i en internationell vetenskaplig tidskrift. Projektet är ett samarbete mellan KIND samt Psykiatri Nordväst, Psykiatri Sydväst och Psykiatri Södra Stockholm.

> PEGASUS kursmaterial, publiceras av Hogrefe Psykologiförlaget

> Mer om PEGASUS och andra behandlingsprojekt för vuxna med NPF på KIND

> Den publicerade studien om PEGASUS-projektet