Samverkansprojekt

Samverkansprojekt ökar våra kunskaper om habilitering och funktionsnedsättningar.

Kompetensbaserad modell för att utveckla lärmiljön för barn med autism

I dagsläget är forskningen mycket begränsad kring hur tidiga evidensbaserade insatser för barn med ASD kan överföras till vanliga förskolemiljöer. Syftet med detta forskningsprojekt är därför att utpröva en kompetensbaserad modell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap för att utveckla lärmiljö för barn med ASD i svensk förskola. Projektet spänner över sammanlagt fyra år och innefattar två delstudier. Studie ett syftar till översättning, modifiering, och kulturell anpassning av lärmiljöskalan "The Autism Program Environmental Rating Scale" (APERS) till svensk förskolekontext med tillhörande stödsystem. Studie två syftar till att utvärdera effekten av en kompetensbaserad modell i svensk förskola i en jämförande gruppstudiedesign.

Projektet bedrivs av Specialpedagogska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) samt Habilitering & Hälsa. Projektet har påbörjats under hösten 2016 och resultat kommer att redovisas i vetenskapliga artiklar och i en doktorsavhandling av doktorand/psykolog Hampus Bejnö.

Kontaktperson inom Habilitering & Hälsa: Ulrika Långh

Projektansvarig: Professor Lise Roll-Pettersson, Stockholms Universitet

Socialt fungerande och flexibilitet hos barn, ungdomar och vuxna: Utvärdering av Social Responsiveness Scale (SRS-2)

Förbättrade metoder för kartläggning av beteende och funktionsförmåga hos barn, ungdomar och vuxna är viktiga för att de som behöver ska få rätt hjälp. Därför medverkar Habilitering & Hälsa till en studie vid KIND, Karolinska Institutet, som syftar till att utvärdera svensk veresion av Social Responsiveness Scale (SRS).

Är du vårdnadshavare till ett barn eller en ungdom 2 1/2-17 år eller är du vuxen med en neuropsykiatrisk diagnos? Då kan du bidra genom att svara på några frågor. Deltagande sker på nätet och tar ca 20 minuter.

För mer information och deltagande: www.ki.se/kind/srsopen

Projektansvarig är Eric Zander psykolog och Medicine doktor (PhD), eric.zander@ki.se

TRANSITION med mentorsstöd – kurs i övergången från tonåren till vuxenlivet

Projektet "Transition" är ett nytt program för personer mellan 17 och 24 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vid Habilitering & Hälsa genomförs insatsen vid UNG Samtalsgrupper för ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Syftet med projektet är att ge stöd i övergången till vuxenlivet för att öka självständighet och delaktighet i vardagen och förebygga arbetsmarknadsmarginalisering och utanförskap för unga vuxna inom målgruppen. Pilotprojektet startade under våren 2015 och är tänkt att resultera i ett standardiserat och manualiserat program som kan tillämpas flexibelt i olika verksamheter och sammanhang. Insatsen är en träningsmetod (i grupp och individuellt) för äldre ungdomar och unga vuxna med IF. Deltagarna kommer att få träna på konstruktiva lösningsstrategier för sådant som utgör utmaningar och risker för individer med IF. Projektet genomförs i samarbete med KIND, Karolinska Institutet, och är ett samarbete mellan flera mottagningar. Läs mer om projektet på KIND hemsidan.

Kontaktperson vid Habilitering & Hälsa: Tatja Hirvikoski, FoUU, Habilitering & Hälsa

Huvudansvarig för projektet är Sven Bölte, psykolog och professor vid Karolinska Institutet.

Botulinumtoxin-A behandling av smärta vid CP

Det har visat sig att återkommande smärta i kroppen är vanligt när man har Cerebral pares (CP). Smärtan kan ofta vara svår att behandla. Nu genomförs en vetenskaplig studie där läkemedel med ämnet botulinumtoxin-A prövas som smärtlindrande behandling. Som studiedeltagare behandlas man antingen med läkemedlet eller placebo (sprutor utan läkemedlet). Behandlingen ges en gång som sprutor i muskel. Studien vänder sig till personer med CP utan intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomförs i samarbete mellan forskare och läkare på Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Danderyds sjukhus AB. 

Studiens kontaktläkare: Dan Jacobson.
Ansvarig forskare: Kristina Tedroff, docent vid Karolinska Institutet, överläkare.

Kontaktperson vid Habilitering & Hälsa: Tatja Hirvikoski, FoUU.

Meningen med diagnosen adhd för barn med adhd
och deras familjer

Studien genomförs vid Stockholms Universitet och undersöker meningen med diagnosen adhd för barnen som har fått diagnosen och för deras familjer. Att barnet har vissa svårigheter är något som de flesta familjerna är medvetna om även innan barnet har fått en diagnos. Då är det intressant att ställa frågan: vilket värde har själva diagnosen? Hur upplever barnet, barnets syskon och föräldrarna diagnosen i vardagen? Vilken funktion har diagnosen för inkluderingen och exkluderingen av barnen i familjen och samhället? Vilken betydelse har diagnosen för barnets identitet? I projektet kommer det att genomföras intervjuer med familjer och barn i hemmiljö vid tre tillfällen: en kort tid efter att barnet har fått diagnosen, ett år och två år efter diagnostiseringen. Här kan du läsa en intervju med doktorand Noam Ringer, som berättar om projektet. 

Kontaktperson vid Habilitering & Hälsa: Tatja Hirvikoski, FoUU, Habilitering & Hälsa.  

Vetenskapligt ansvarig forskare: Professor Anders Gustafsson, Specialpedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet.

Effekt av flywheel styrketräning för ungdomar med cerebral pares

Styrketräning med maximalt motstånd i den bromsande fasen av rörelsebanan kan ge mer robust styrkeökning än traditionell styrketräning. Vid Karolinska Institutet har man utvecklat en styrkemaskin sk ”Flywheel”, som ser ut som benpress men motståndet utgörs av en ”Yo Yo-mekanism” där energi lagras så att det blir maximal kraft att hålla emot i den bromsande rörelsen. I en ny studie är syftet att testa denna typ av styrketräning för gruppen ungdomar med CP genom att jämföra två grupper där deltagare lottas till träning antingen med ”vanlig” benpress med viktbaserat motstånd eller till träning med Flywheel. Träningen tar 8 veckor med träning 2 tillfällen/vecka. Varje pass beräknas ta ca 1 timme, och sker  under ledning av 2-3 personer.

Kontaktperson inom Habilitering & Hälsa: Åsa Hellström, PUFFA träningscenter Habilitering & Hälsa.

Forskningsansvarig för projektet: Eva Pontén, Karolinska Institutet.

Förebyggande behandling av höftluxation vid cerebral pares

Barn med cerebral pares kan drabbas av att höften går ur led (luxerar). I det nationella uppföljningsprogrammet och kvalitetsregistret för Cerebral pares, CPUP, följer man därför barn med risk för höftluxation med årliga höftröntgenkontroller. Detta i kombination med den undersökning fysioterapeuten gör innebär att man kan upptäcka ett försämrat läge av lårbenshuvudet, och genom fysioterapeutisk behandling och ibland operation har man med CPUP lyckats förhindra höftluxation hos barn med CP i Sverige. Innan CPUP infördes drabbades cirka 10% av alla barn med CP av höftluxation. Sedan CPUP införts har 0.4% drabbats. Det finns internationellt olika uppfattningar om hur man effektivast förhindrar höftluxation, och det är också brist på kunskap om hur höftluxation påverkar barnet och familjens livskvalitet. I en internationell undersökning där 11 olika länder deltar skall dessa frågor studeras. Studien heter CP Hip Outcomes Project, CHOP. Familjer med barn med CP som har kontakt med Habilitering & Hälsa, kommer att kontaktas med frågan om deltagande i undersökningen.

Kontaktperson inom Habilitering & Hälsa: Anna Åberg.

Ansvarig för projektet i Stockholm: Eva Pontén, Karolinska Institutet.

Metodstöd i implementering för chefer

Ledarskap är viktigt för implementeringsarbete. Därmed erbjuds alla Habilitering & Hälsas enhetschefer och ledningsgruppen ett metodstöd för att öka färdigheter i att effektivt leda implementeringsinsatser. Utöver relevant kunskap om implementering, praktiska övningar och träning kring ledarskap vid implementering erbjuds verktyg för att leda implementeringsarbete. Innehållet och genomförandet av metodstödet baseras på den senaste forskningen inom implementering och ledarskap. 

Metodstödet ges av Enheten för implementering, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och utvärderas av Medical Management Center, Karolinska Institutet (KI). Ett flertal enkäter kommer att skickas ut för att utvärdera metodstödet och för att ta fram underlag om chefernas ledarskap. Alla chefer erhåller sina resultat och detta underlag är viktigt för att cheferna ska kunna utveckla sitt ledarskap under metodstödets gång. Resultaten redovisas även i faktablad såväl som presentationer och vetenskapliga artiklar. Planeringen av metodstödet påbörjades under hösten 2015 och själva metodstödet erbjöds under våren 2016. 

Kontaktperson för projektet vid Habilitering & Hälsa, Stockholm: Tatja Hirvikoski.

Ansvariga för metodstödet: Enhetschef Docent Henna Hasson på Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin & PhD Anne Richter, MMC, KI.

Utveckling hos pojkar med Duchennes muskeldystrofi (DMD)

Kartläggning av utveckling hos pojkar med Duchennes muskeldystrofi (DMD) är viktigt för att framtida pedagogiska insatser ska kunna anpassas för målgrupper så bra som möjligt. Den här studien följer upp pojkar (mellan 5 och 14 år) med DMD. Man undersöker utveckling av allmänintellektuell förmåga, förmåga att planera och organisera samt läs- och skrivförmåga. Vidare undersöker man genetik och livsförhållanden, samt förekomst av neuropsykiatriska tillstånd och utmanande beteenden. Deltagare i studien är pojkar med DMD (födda 2002 – 2010) och deras föräldrar från Sjukvårdsregionerna och Landstingen i Härjedalen-Jämtland, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Blekinge, Skåne, Västra Götaland, Halland, Värmland, Örebro, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Södermanland, Östergötland och Stockholm.

Studien genomförs av forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus/Göteborgs Universitet. Här kan du läsa mer.

Vetenskapligt ansvarig forskare: Professor Malin Broberg

​Kontaktperson vid Habilitering & Hälsa, Stockholm: Tatja Hirvikoski

Betydelsen av kulturella faktorer för tidiga insatser för barn med AST

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka familjernas upplevelser av stöd och insatser för sina barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) samt samverkan med förskola och habilitering. Föräldrar till förskolebarn med diagnos inom AST från olika etnisk, kulturell och språklig bakgrund rekryteras till deltagande i studien. Data samlas in kvalitativt via intervjuer. Resultat av studien förväntas bidra till fördjupad kunskap hos yrkesverksamma lärare och habiliteringsspecialister om hur etniska, kulturella och språkliga aspekter bör beaktas i bemötande av barn med AST och deras familjer i Sverige.
Projektet bedrivs av Specialpedagogska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Habilitering & Hälsa. Projektet har påbörjats under hösten 2015. Resultat kommer att redovisas i vetenskapliga artiklar och i en doktorsavhandling av doktorand/specialistpedagog Rano Zakirova Engstrand.

Projektansvarig: Professor Lise Roll-Pettersson, Stockholms Universitet
​Kontaktperson för projektet vid Habilitering & Hälsa, Stockholm: Tatja Hirvikoski

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning hos barn med autismspektrumtillstånd

Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat ett systematiskt sätt att beskriva funktionsförmåga vid olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. På engelska kallas klassifikationen för International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF. Vid Karolinska Institutet pågår ett forskningsprojekt om funktionsförmåga och funktionsnedsättning hos barn med autismspektrumtillstånd. Projektet innefattar en intervju som syftar till att ta reda på vilka som är de vanligaste problemen som barn upplever relaterat till autismspektrumtillstånd. Intervjun tar 1-2 timmar och kommer att genomföras av en läkare eller psykolog. Ämnet för intervjun kommer att vara till exempel ditt barns hälsa och svårigheter i vardagen. En del familjer som har barn med autismspektrumtillstånd och kontakt med Habilitering & Hälsa tillfrågas om deltagande i projektet.

Läs med om projektet på hemsidan: Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND).

Kontaktperson vid Habilitering & Hälsa: Tatja Hirvikoski, FoUU, Habilitering & Hälsa.

Samordnare för studien är doktorand Soheil Mahdi.

Huvudansvarig för projektet är Sven Bölte, psykolog och professor vid Karolinska Institutet.

Kompetensutveckling hos professionella yrkesutövare

Projektet fokuserar på kollaborativt lärande och kompetensbärande relationer inom legitimerade professioner. Representanter för fyra professioner (psykologer, logopeder, fysioterapeuter och arbetsterapeuter) rekryteras från Habilitering & Hälsa för deltagande i studien. Data till studien samlas in via intervjuer under hösten 2014 och bearbetas med kvalitativa metoder. Projektledare/vetenskapligt ansvarig forskare är Otto Granberg, anknuten till Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms Universitet. Resultaten från studien kommer att sammanfattas som en del av en bok (Otto Granberg och Jan Olsson), men planerad utgivning år 2015.

​Kontaktperson inom Habilitering & Hälsa: Tatja Hirvikoski.

Att göra och bli delaktig

I projektet undersöks om metoden Cognitive Orientation to Occupational Performance (CO-OP) är användbar för ungdomar och unga vuxna med cerebral pares eller ryggmärgsbråck för att förbättra aktivitetsutförande och upplevd delaktighet i vardagslivet. CO-OP är en metod baserad på att personen sätter egna mål. CO-OP ger personen förutsättningar att genom problemlösnings- och kognitiva strategier klara att processa en aktivitet från start till mål. Att göra och bli delaktig är ett projekt som pågår vid Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg i samverkan med Habilitering & Hälsa, Västra Götaland och Habilitering & Hälsa Stockholm.

Projektledare: Marie Peny-Dalhstrand, Göteborgs Universitet.
Kontaktperson för projektet vid Habilitering & Hälsa, Stockholm: Ann-Marie Öhrvall.

Koll på tid

Syftet med forskningsprojektet är att genomföra en svensk utvärdering av frågeformuläret Assessment of Time Management Skills (ATMS)/Koll på Tid för självskattning av organisationsförmåga och tidshantering.  Målgruppen är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (adhd eller Aspergers syndrom).

Projektledare: Gunell Janeslätt.
Kontaktperson inom Habilitering & Hälsa: Linda Axlid.

BIFI-A, stöd för familjer med en tonåring som har förvärvad hjärnskada

Habilitering & Hälsa har medverkat till översättning av manualen för Brain Injury Family Intervention - Adolescent version (BIFI-A) och i pilotprojektet ingår nu att anpassa innehållet till svenska förhållanden samt att testa användbarheten av metoden. Den vetenskapligt ansvariga forskaren är Ingrid van´t Hooft vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet.
Kontaktpersoner vid Habilitering & Hälsa: kurator Karoline Ketola och psykolog Camilla Selldén.

Andra samverkansprojekt

Ytterligare exempel på projekt där Habilitering & Hälsa medverkar till att externa forskare kan studera grupper med olika funktionsnedsättningar:

  • Projekt Småsyskon, Terje Falk-Ytter, Uppsala Universitet och Sven Bölte, KIND, Karolinska Institutet.
  • SAGA-studien, genetiska effekter vid autism - en nationell populationstudiebaserad fall-kontrollstudie, Christina Hultman, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Utforskning av neuropsykiatriska tillstånds komplexitet: en basvetenskaplig och klinisk tvillingstudie (RATSS studien), Sven Bölte, KIND, Karolinska Institutet.
  • ASC inclusion, Sven Bölte, KIND, Karolinska Institutet.
  • Känsloreglering vid ADHD,  Lisa Thorell, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
  • Psykisk ohälsa – förekomst och etiologi, Institutionen för folkhälsovetenskap, Christina Dalman, Avdelningen för folkhälsoepidemiologi, Karolinska Institutet.
  • Exponering för omgivningsfaktorer under fosterlivet, Cecilia Magnusson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
  • PET-undersökning, signalsubstansreceptorer hos individer med ASD, Jacqueline Borg, Institutionen för klinisk neurovetenskap,  Karolinska Institutet.
  • Orsaker, korrelationer och konsekvenser av psykiatrisk sjukdom och kriminalitet. En populationsbaserad familjestudie, Paul Lichtenstein, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Tidig ultraljudsexposition, Elisabet Fernell, Lotta Höglund Karlsson, Magnus Westgren, Karolinska Institutet.